rdfs:comment
| - Emil Wilhelm Frommel (* 5. Januar 1828 in Karlsruhe; † 9. November 1896 in Plön) war ein deutscher evangelischer Theologe und Volksschriftsteller, Dichter, Hofprediger, Militäroberpfarrer und Erzieher der kaiserlichen Prinzen in Plön. (de)
- Emil Frommel (1828–1896) was a German pastor and author, born at Karlsruhe. He studied at Halle upon Saale, Erlangen, and Heidelberg, held several pastorates, served as army chaplain in the Franco-German War of 1870–1871 and in 1872 was appointed court preacher at Berlin and pastor of the garrison in that city. (en)
- Emil Wilhelm Frommel, född den 5 januari 1828 i Karlsruhe, död den 9 november 1896 i Plön, var en tysk luthersk präst och skriftställare, son till Karl Ludwig Frommel, bror till Max Frommel. Han studerade i Halle, Erlangen och Heidelberg. Efter prästtjänst i Karlsruhe och Barmen blev han 1869 garnisonspastor i Berlin och under fransk-tyska kriget fältpräst samt 1872 hovpredikant. "Framstående och flitigt anlitad öfver hela Tyskland såsom talare, öfvade F. sitt största inflytande genom ett vidsträckt skriftställarskap", skriver Theofil Bring i Nordisk Familjebok. "Särskildt såsom folkskriftsförfattare står han bland de främste; hjärterenhet och mannamod, barnslig glädje och djupt allvar para sig i hans skildringar." Frommel avled 1896 och begravdes på Alter Garnisonfriedhof i Berlin. (sv)
|