"Idade do Bronze"@pt . . . . . . . . . . . . . "Brons\u00E5ldern"@sv . . . . . . . . . . "Is \u00ED an Chr\u00E9-Umhaois an tr\u00E9imhse arb \u00ED is pr\u00EDomhthr\u00E9ith ann n\u00E1 h\u00FAs\u00E1id a bhaint as copar agus a ch\u00F3imhiotal cr\u00E9-umha mar phr\u00EDomh\u00E1bhar crua i mbruithni\u00FA uirlis\u00ED agus airm. In ord croineola\u00EDoch, lu\u00EDonn s\u00E9 idir an Chlochaois agus an Iarannaois. Tugann an t\u00E9arma an Chlochaois le tuiscint an neamh\u00E1baltacht amhiarann a bhruithni\u00FA agus tugann an t\u00E9arma Iarannaois le tuiscint an cumas chun d\u00E9ant\u00E1n a mhonar\u00FA in aon cheann de na tr\u00ED chine\u00E1l \u00E1bhar crua. L\u00E9ir\u00EDonn an leagan amacha seo san croineola\u00EDocht sheand\u00E1la\u00EDochta an deacracht a bhaineann le monar\u00FA i .I rith na gc\u00E9adta bliain anuas de staid\u00E9ir agus mionscr\u00FAd\u00FA eola\u00EDoch ar an Chr\u00E9-Umhaois, bh\u00ED s\u00E9 soil\u00E9ir go raibh, ar an ioml\u00E1n, \u00FAs\u00E1id an chopair n\u00F3 an chr\u00E9-umha amh\u00E1in ar an chuid is cobhsa\u00ED agus d\u00E1 bhr\u00ED sin, an chuid is diagn\u00F3is\u00ED de bhraisle gn\u00E9ithe a mharc\u00E1il na tr\u00E9imhse sin. Chomh maith le d\u00E9ant\u00FAsa\u00EDocht na chr\u00E9-umha \u00F3 amh\u00E1bhair agus \u00FAs\u00E1id fhorleathan na n-uirlis\u00ED agus na n-arm cr\u00E9-umha, le linn na tr\u00E9imhse seo, lean forbairt na siombail\u00ED n\u00F3 agus na , agus gn\u00E9ithe eile den uirbeacha."@ga . . . "Bronze Age"@en . . "L\u2019\u00E2ge du bronze est la p\u00E9riode de la Protohistoire et de l'Histoire caract\u00E9ris\u00E9e par l'existence de la m\u00E9tallurgie du bronze, nom g\u00E9n\u00E9rique des alliages de cuivre et d'\u00E9tain. L'\u00E2ge du bronze succ\u00E8de au N\u00E9olithique final et pr\u00E9c\u00E8de l'\u00E2ge du fer dans de nombreuses r\u00E9gions de l'Ancien Monde. Sch\u00E9matiquement, dans les r\u00E9gions du monde o\u00F9 il est significatif et \u00E9tudi\u00E9 (Moyen-Orient, Europe, Afrique du Nord, Asie), l'\u00E2ge du bronze s'\u00E9tend sur une p\u00E9riode de pr\u00E8s de deux mille ans, de 2700 \u00E0 900 av. J.-C., mais avec de grandes variations selon les aires g\u00E9ographiques consid\u00E9r\u00E9es. En Am\u00E9rique, les civilisations pr\u00E9colombiennes connurent une m\u00E9tallurgie de l'or et du cuivre jusqu'\u00E0 la conqu\u00EAte espagnole, mais peu de m\u00E9tallurgie du bronze."@fr . . . "Bronzepoko"@eo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . "\u9752\u94DC\u65F6\u4EE3\uFF08Bronze Age\uFF09\uFF0C\u53C8\u79F0\u9752\u94DC\u5668\u65F6\u4EE3\u3001\u9752\u94DC\u6587\u660E\uFF0C\u5728\u8003\u53E4\u5B66\u4E0A\u662F\u4EE5\u4F7F\u7528\u9752\u94DC\u5668\u4E3A\u6807\u5FD7\u7684\u4EBA\u7C7B\u6587\u5316\u53D1\u5C55\u7684\u4E00\u4E2A\u9636\u6BB5\u3002 \u9752\u94DC\u662F\u7EA2\u94DC\u548C\u9521\u6216\u925B\u7684\u5408\u91D1\uFF0C\u56E0\u4E3A\u5176\u6C27\u5316\u7269\u989C\u8272\u9752\u7070\uFF0C\u6545\u540D\u9752\u94DC\u3002\u7531\u4E8E\u9752\u94DC\u7684\u7194\u70B9\u6BD4\u8F83\u4F4E\uFF0C\u7EA6\u4E3A800\u2103\uFF1B\u800C\u786C\u5EA6\u9AD8\uFF0C\u4E3A\u94DC\u6216\u9521\u76842\u500D\u591A\uFF0C\u6240\u4EE5\u5BB9\u6613\u878D\u5316\u548C\u94F8\u9020\u6210\u578B\u3002\u9752\u94DC\u65F6\u4EE3\u521D\u671F\uFF0C\u9752\u94DC\u5668\u5177\u6BD4\u91CD\u8F83\u5C0F\uFF0C\u751A\u6216\u4EE5\u77F3\u5668\u4E3A\u4E3B\uFF0C\u8FDB\u5165\u4E2D\u540E\u671F\uFF0C\u6BD4\u91CD\u9010\u6B65\u589E\u52A0\u3002\u81EA\u6709\u4E86\u9752\u94DC\u5668\u548C\u968F\u4E4B\u7684\u589E\u52A0\uFF0C\u519C\u4E1A\u548C\u624B\u5DE5\u4E1A\u7684\u751F\u4EA7\u529B\u6C34\u5E73\u63D0\u9AD8\uFF0C\u7269\u8D28\u751F\u6D3B\u6761\u4EF6\u4E5F\u6E10\u6E10\u4E30\u5BCC\u3002\u9752\u94DC\u94F8\u9020\u672F\u7684\u53D1\u660E\uFF0C\u4E0E\u77F3\u5668\u65F6\u4EE3\u76F8\u6BD4\uFF0C\u8D77\u4E86\u5212\u65F6\u4EE3\u7684\u4F5C\u7528\u3002 \u9752\u9285\u6642\u4EE3\u662F\u5728\u4E09\u6642\u4EE3\u7CFB\u7D71\u4E2D\u7684\u7B2C\u4E8C\u6642\u671F\uFF0C\u4E09\u6642\u4EE3\u7CFB\u7D71\u662F\u4E39\u9EA5\u8003\u53E4\u5B78\u5BB6\u514B\u91CC\u65AF\u8482\u5B89\u00B7\u4E8E\u6069\u68EE\u00B7\u6C64\u59C6\u68EE\u57281836\u5E74\u6642\u6240\u63D0\u51FA\uFF0C\u5171\u5206\u70BA\u77F3\u5668\u6642\u4EE3\u3001\u9752\u9285\u5668\u6642\u4EE3\u8207\u9435\u5668\u6642\u4EE3\u3002 \u9752\u9285\u6642\u4EE3\u7684\u7279\u8272\u662F\u9752\u9285\u7684\u5EE3\u6CDB\u4F7F\u7528\uFF0C\u5373\u5229\u7528\u9285\u8207\u932B\u3001\u925B\u3001\u92BB\u6216\u7837\u7684\u5408\u91D1\u88FD\u4F5C\u5DE5\u5177\u548C\u6B66\u5668\u3002"@zh . . "Bronzezeit"@de . . . . . . . . . "The Bronze Age is a historic period, lasting approximately from 3300 BC to 1200 BC, characterized by the use of bronze, the presence of writing in some areas, and other early features of urban civilization. The Bronze Age is the second principal period of the three-age system proposed in 1836 by Christian J\u00FCrgensen Thomsen for classifying and studying ancient societies and history."@en . . . . . . "103509"^^ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . "\u9752\u94DC\u65F6\u4EE3"@zh . . . . . . . "Bronze Age"@en . "L\u2019\u00E2ge du bronze est la p\u00E9riode de la Protohistoire et de l'Histoire caract\u00E9ris\u00E9e par l'existence de la m\u00E9tallurgie du bronze, nom g\u00E9n\u00E9rique des alliages de cuivre et d'\u00E9tain. L'\u00E2ge du bronze succ\u00E8de au N\u00E9olithique final et pr\u00E9c\u00E8de l'\u00E2ge du fer dans de nombreuses r\u00E9gions de l'Ancien Monde."@fr . . . . "Zaman Perunggu adalah periode perkembangan sebuah peradaban yang ditandai dengan penggunaan teknik melebur tembaga dari hasil bumi dan membuat perunggu. Secara urut, zaman ini berada di antara Zaman Batu dan Zaman Besi. Zaman Perunggu adalah bagian dari untuk masyarakat prasejarah dan terjadi setelah Zaman Neolitikum di beberapa wilayah di dunia. Di sebagian besar Afrika subsahara, Zaman Neolitikum langsung diikuti Zaman Besi. Sebagian besar perkakas perunggu yang tersisa adalah alat atau senjata, meskipun ada beberapa artefak ritual yang tersisa."@in . . . . "\u0627\u0644\u0639\u0635\u0631 \u0627\u0644\u0628\u0631\u0648\u0646\u0632\u064A \u0647\u0648 \u0641\u062A\u0631\u0629 \u062A\u0627\u0631\u064A\u062E\u064A\u0629\u060C \u0645\u0646 \u062D\u0648\u0627\u0644\u064A 3300 \u0642\u0628\u0644 \u0627\u0644\u0645\u064A\u0644\u0627\u062F \u0625\u0644\u0649 1200 \u0642\u0628\u0644 \u0627\u0644\u0645\u064A\u0644\u0627\u062F\u060C \u062A\u0645\u064A\u0632\u062A \u0628\u0627\u0633\u062A\u062E\u062F\u0627\u0645 \u0627\u0644\u0628\u0631\u0648\u0646\u0632\u060C \u0648\u0641\u064A \u0628\u0639\u0636 \u0627\u0644\u0645\u0646\u0627\u0637\u0642 \u0627\u0644\u0643\u062A\u0627\u0628\u0629 \u0627\u0644\u0628\u062F\u0627\u0626\u064A\u0629\u060C \u0648\u063A\u064A\u0631\u0647\u0627 \u0645\u0646 \u0627\u0644\u0633\u0645\u0627\u062A \u0627\u0644\u0645\u0628\u0643\u0631\u0629 \u0644\u0644\u062D\u0636\u0627\u0631\u0629 \u0627\u0644\u062D\u0636\u0631\u064A\u0629. \u0627\u0644\u0639\u0635\u0631 \u0627\u0644\u0628\u0631\u0648\u0646\u0632\u064A \u0647\u0648 \u0627\u0644\u0641\u062A\u0631\u0629 \u0627\u0644\u0631\u0626\u064A\u0633\u0629 \u0627\u0644\u062B\u0627\u0646\u064A\u0629 \u0644\u0646\u0638\u0627\u0645 \u0627\u0644\u0639\u0635\u0648\u0631 \u0627\u0644\u062B\u0644\u0627\u062B\u0629 \u0627\u0644\u062D\u062C\u0631\u064A-\u0627\u0644\u0628\u0631\u0648\u0646\u0632\u064A-\u0627\u0644\u062D\u062F\u064A\u062F\u064A \u0627\u0644\u0645\u0643\u0648\u0646 \u0645\u0646 \u062B\u0644\u0627\u062B\u0629 \u0639\u0635\u0648\u0631\u060C \u0643\u0645\u0627 \u0627\u0642\u062A\u0631\u062D \u0641\u064A \u0639\u0627\u0645 1836 \u0644\u062A\u0635\u0646\u064A\u0641 \u0648\u062F\u0631\u0627\u0633\u0629 \u0627\u0644\u0645\u062C\u062A\u0645\u0639\u0627\u062A \u0627\u0644\u0642\u062F\u064A\u0645\u0629 \u0648\u0627\u0644\u062A\u0627\u0631\u064A\u062E. \u0638\u0647\u0631 \u0627\u0644\u0639\u0635\u0631 \u0627\u0644\u0628\u0631\u0648\u0646\u0632\u064A \u0641\u064A \u0627\u0644\u0634\u0631\u0642 \u0627\u0644\u0623\u062F\u0646\u0649 \u062D\u0648\u0627\u0644\u064A 3000 \u0642\u0628\u0644 \u0627\u0644\u0645\u064A\u0644\u0627\u062F \u0648\u062D\u062A\u0649 \u0633\u0646\u0629 1200 \u0642\u0628\u0644 \u0627\u0644\u0645\u064A\u0644\u0627\u062F \u0648\u0648\u0635\u0644\u062A \u0625\u0644\u0649 \u0623\u0648\u0631\u0648\u0628\u0627 \u0628\u064A\u0646 \u0633\u0646\u0629 2500 \u0648 2000 \u0642\u0628\u0644 \u0627\u0644\u0645\u064A\u0644\u0627\u062F \u0648\u0638\u0647\u0631 \u0627\u0644\u0639\u0635\u0631 \u0627\u0644\u0628\u0631\u0648\u0646\u0632\u064A \u0641\u064A \u0623\u0648\u0631\u0648\u0628\u0627 \u0627\u0644\u063A\u0631\u0628\u064A\u0629 \u0628\u064A\u0646 \u0633\u0646\u0629 1800 \u0642\u0628\u0644 \u0627\u0644\u0645\u064A\u0644\u0627\u062F \u0648\u0633\u0646\u0629 900 \u0642\u0628\u0644 \u0627\u0644\u0645\u064A\u0644\u0627\u062F."@ar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . "L'edat del bronze \u00E9s un per\u00EDode del desenvolupament de la civilitzaci\u00F3 caracteritzat pel fet que la metal\u00B7l\u00FArgia m\u00E9s avan\u00E7ada ha desenvolupat les t\u00E8cniques d'extracci\u00F3 del coure dels minerals i en fa aliatges per a aconseguir bronze. L'edat del bronze forma part de la prehist\u00F2ria i segueix el neol\u00EDtic a la major part del m\u00F3n. Aquesta fase del desenvolupament hum\u00E0 no \u00E9s present a totes les regions del globus terraq\u00FCi: a l'\u00C0frica subsahariana no existeix una edat del coure ni del bronze, car els pobladors d'aquesta zona feren un salt directe entre el per\u00EDode neol\u00EDtic i l'Edat del Ferro."@ca . . . . . . . . . . . . . "Zaman Perunggu adalah periode perkembangan sebuah peradaban yang ditandai dengan penggunaan teknik melebur tembaga dari hasil bumi dan membuat perunggu. Secara urut, zaman ini berada di antara Zaman Batu dan Zaman Besi. Zaman Perunggu adalah bagian dari untuk masyarakat prasejarah dan terjadi setelah Zaman Neolitikum di beberapa wilayah di dunia. Di sebagian besar Afrika subsahara, Zaman Neolitikum langsung diikuti Zaman Besi. Sebagian besar perkakas perunggu yang tersisa adalah alat atau senjata, meskipun ada beberapa artefak ritual yang tersisa. Waktu dimulainya Zaman Perunggu berbeda-beda pada setiap kebudayaan, bergantung pada perkembangan sejarah tulisan pertama. Berdasarkan bukti arkeologis, budaya di Mesir (hieroglif Mesir), Timur Dekat (kuneiform), dan Mediterania menggunakan sistem penulisan yang masih bertahan."@in . . . . . "\u0411\u0440\u043E\u043D\u0437\u043E\u0432\u044B\u0439 \u0432\u0435\u043A"@ru . "Brontze Aroa, K.a. 3500tik K.a 700 urtera arte iraun zuen historiaurreko garaia da, Kobre Aroaren eta Burdin Aroaren tartekoa. Bi aro hauekin batera osatzen duen aroa Metal Aroa garaia izenez da ezaguna. Metal Aroan, gizakiek metal desberdinak manipulatzen ikasi zuten, bizi kalitatea hobetzeko tresnak sortu ahal izateko. Aro honetan, brontzearen metalurgia garatu zuten, kobrea eta eztainuaren aleazioaren emaitza."@eu . . . . . . . . . . . . . "Die Bronzezeit ist die Periode in der Geschichte der Menschheit, in der Metallgegenst\u00E4nde wie Waffen, Ger\u00E4tschaften und Schmuck vorwiegend aus Bronze, einer Kupfer-Zinn-Legierung, hergestellt wurden. Diese Epoche umfasst in Mitteleuropa etwa den Zeitraum von 2200 bis 800 v. Chr. Der Begriff \u201EBronzezeit\u201C wurde im Jahr 1836 in einem Museumskatalog von dem d\u00E4nischen Pr\u00E4historiker Christian J\u00FCrgensen Thomsen aus Kopenhagen eingef\u00FChrt. Er entspricht der mittleren Stufe des von Thomsen entwickelten Dreiperiodensystems, das insbesondere die europ\u00E4ische und mediterrane Vor- und Fr\u00FChgeschichte in Steinzeit, Bronzezeit und Eisenzeit unterteilt. Die Dreiteilung nach dem verwendeten Werkstoff ist weitgehend auf Europa, Westasien und Nordafrika zu beschr\u00E4nken. Da der Begriff sich ausschlie\u00DFlich auf den umfangreich verwendeten Werkstoff bezieht, sagt die Zuweisung einer Kultur zu dieser Periode nichts \u00FCber ihre kulturelle H\u00F6he aus. So f\u00E4llt der Anfang der Hochkulturen Vorderasiens und \u00C4gyptens in die ausgehende Jungstein-, die Kupfer- und beginnende Bronzezeit. Die Herstellung von Bronze setzte im 3. Jahrtausend v. Chr. ein. Die Wurzeln der Bronzezeit liegen in der vorausgehenden Kupferzeit, bzw. in den Regionen, in denen diese nicht als eigener Zeitabschnitt definiert wird, in der Jungsteinzeit, in der die Menschen in ihren j\u00FCngeren Zeitabschnitten teilweise bereits mit Metallverarbeitung vertraut waren. Sie beschr\u00E4nkten sich aber auf gediegene (rein vorkommende) Metalle wie Gold, Silber und Kupfer. Bronze ist eine Legierung, bestehend aus 90 % Kupfer und 10 % Zinn, und weitaus h\u00E4rter als Kupfer. Zur Bronzezeit wurde haupts\u00E4chlich in Europa und Vorderasien geforscht. Abgrenzung, Begriffsbildung zu einzelnen Kulturen, Terminologie und detaillierte Untersuchungen haben entsprechend in dieser Region auch ihren Schwerpunkt. Diesen Effekt findet man analog auch bei der steinzeitlichen Forschungsgeschichte. Gemeinsam ist den bronzezeitlichen Kulturen, dass die Notwendigkeit, eine \u201EMetallurgiekette\u201C zu organisieren, zu gravierenden Umw\u00E4lzungen der Gesellschaftsstruktur f\u00FChrte. Der Zugang und die Beherrschung der Ressourcen (Metalle, Metallurgen, Kommunikations- und Handelswege) f\u00FChrten zur Herausbildung einer Oberschicht und damit vermutlich zu einer sozialen Differenzierung mit vererbbaren F\u00FChrungspositionen. Es war mit der Bronze erstmals m\u00F6glich, Reichtum anzuh\u00E4ufen, welcher auch leicht transportabel war. Bronzebarren wurden als Zahlungsmittel eingesetzt. Die Entstehung von stark befestigten Siedlungen und die Erfindung des Schwertes werden oftmals als Hinweis auf eine Zunahme kriegerischer beziehungsweise r\u00E4uberischer Auseinandersetzungen gedeutet. Die ungleiche Verteilung der Metallvorkommen, insbesondere des zur Herstellung ben\u00F6tigten sehr seltenen Zinns, f\u00FChrte zu einem \u201Eglobalen\u201C Handelsnetz, welches neben den Waren auch kulturelle Ideen verbreitete.Der Fund eines sp\u00E4tbronzezeitlichen Handelsschiffes (Schiff von Uluburun) beweist eindrucksvoll die Mannigfaltigkeit der Waren, welche \u00FCber weite Distanzen gehandelt wurden."@de . . . . . . . . "Bronzepoko (a\u016D bronza epoko) estas tiu erao de la homa prahistorio, kiam la homoj uzis krom \u015Dtonon jam kupron, sed \u0109efe bronzon (kiu estas la alojo de kupro kaj stano) por pretigi ilojn, armilojn, kiaj \u0109efe glavoj, kaj ornama\u0135ojn. Oni trovis ilojn el kupro jam el la kvara jarmilo a.K. el Okcidenta Azio, Nord-Afriko (Mezopotamio, Hindio kaj Egipto), sed oni poste anstata\u016Digis la molan kupron per bronzo jam komence de la 2-a jarmilo a.K. La uzado de kupro kaj bronzo disvasti\u011Dis en E\u016Dropo nur post \u0109irka\u016D 1000 jaroj. La uzado de bronzo da\u016Dris en Mez- kaj Orient-E\u016Dropo de 1900 a.K.- 900 p.K.; en Nord-E\u016Dropo de 1700 a.K.-600."@eo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . "\u0411\u0440\u043E\u0301\u043D\u0437\u043E\u0432\u044B\u0439 \u0432\u0435\u043A \u2014 \u0432\u044B\u0434\u0435\u043B\u044F\u0435\u043C\u0430\u044F \u043D\u0430 \u043E\u0441\u043D\u043E\u0432\u0435 \u0434\u0430\u043D\u043D\u044B\u0445 \u0430\u0440\u0445\u0435\u043E\u043B\u043E\u0433\u0438\u0438 \u044D\u043F\u043E\u0445\u0430 \u0447\u0435\u043B\u043E\u0432\u0435\u0447\u0435\u0441\u043A\u043E\u0439 \u0438\u0441\u0442\u043E\u0440\u0438\u0438 (XXXV / XXXIII \u2014 XIII / XI \u0432\u0435\u043A\u0430 \u0434\u043E \u043D. \u044D.), \u0445\u0430\u0440\u0430\u043A\u0442\u0435\u0440\u0438\u0437\u0443\u044E\u0449\u0430\u044F\u0441\u044F \u0432\u0435\u0434\u0443\u0449\u0435\u0439 \u0440\u043E\u043B\u044C\u044E \u0438\u0437\u0434\u0435\u043B\u0438\u0439 \u0438\u0437 \u0431\u0440\u043E\u043D\u0437\u044B, \u0447\u0442\u043E \u0431\u044B\u043B\u043E \u0441\u0432\u044F\u0437\u0430\u043D\u043E \u0441 \u0443\u043B\u0443\u0447\u0448\u0435\u043D\u0438\u0435\u043C \u043E\u0431\u0440\u0430\u0431\u043E\u0442\u043A\u0438 \u0442\u0430\u043A\u0438\u0445 \u043C\u0435\u0442\u0430\u043B\u043B\u043E\u0432, \u043A\u0430\u043A \u043C\u0435\u0434\u044C \u0438 \u043E\u043B\u043E\u0432\u043E, \u043F\u043E\u043B\u0443\u0447\u0430\u0435\u043C\u044B\u0445 \u0438\u0437 \u0440\u0443\u0434\u043D\u044B\u0445 \u043C\u0435\u0441\u0442\u043E\u0440\u043E\u0436\u0434\u0435\u043D\u0438\u0439, \u0438 \u043F\u043E\u0441\u043B\u0435\u0434\u0443\u044E\u0449\u0438\u043C \u043F\u043E\u043B\u0443\u0447\u0435\u043D\u0438\u0435\u043C \u0438\u0437 \u043D\u0438\u0445 \u0431\u0440\u043E\u043D\u0437\u044B. \u0411\u0440\u043E\u043D\u0437\u043E\u0432\u044B\u0439 \u0432\u0435\u043A \u044F\u0432\u043B\u044F\u0435\u0442\u0441\u044F \u0432\u0442\u043E\u0440\u043E\u0439, \u043F\u043E\u0437\u0434\u043D\u0435\u0439 \u0444\u0430\u0437\u043E\u0439 \u044D\u043F\u043E\u0445\u0438 \u0440\u0430\u043D\u043D\u0435\u0433\u043E \u043C\u0435\u0442\u0430\u043B\u043B\u0430, \u0441\u043C\u0435\u043D\u0438\u0432\u0448\u0435\u0439 \u043C\u0435\u0434\u043D\u044B\u0439 \u0432\u0435\u043A \u0438 \u043F\u0440\u0435\u0434\u0448\u0435\u0441\u0442\u0432\u043E\u0432\u0430\u0432\u0448\u0435\u0439 \u0436\u0435\u043B\u0435\u0437\u043D\u043E\u043C\u0443 \u0432\u0435\u043A\u0443. \u0425\u0440\u043E\u043D\u043E\u043B\u043E\u0433\u0438\u0447\u0435\u0441\u043A\u0438\u0435 \u0440\u0430\u043C\u043A\u0438 \u0431\u0440\u043E\u043D\u0437\u043E\u0432\u043E\u0433\u043E \u0432\u0435\u043A\u0430 \u0443 \u0440\u0430\u0437\u043D\u044B\u0445 \u043A\u0443\u043B\u044C\u0442\u0443\u0440 \u0440\u0430\u0437\u043B\u0438\u0447\u0430\u044E\u0442\u0441\u044F."@ru . . . . . . . . . . . . . . . . "Zaman Perunggu"@in . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . "Epoka br\u0105zu \u2013 epoka prehistorii, nast\u0119puj\u0105ca po epoce kamienia, a poprzedzaj\u0105ca epok\u0119 \u017Celaza. Epoka ta ma zr\u00F3\u017Cnicowane ramy czasowe, zale\u017Cne od terenu wyst\u0119powania. Najwcze\u015Bniej, na po\u0142udniowym Kaukazie i w obszarze Morza Egejskiego, w III tysi\u0105cleciu p.n.e., wykszta\u0142ci\u0142y si\u0119 o\u015Brodki, w kt\u00F3rych opanowano umiej\u0119tno\u015B\u0107 obr\u00F3bki metali. W Egipcie i na Bliskim Wschodzie (D\u017Cemdet Nasr), za pocz\u0105tek epoki br\u0105zu przyjmuje si\u0119 umownie rok 3400 p.n.e., w Europie Po\u0142udniowej 2800 p.n.e., na terenach dzisiejszych wschodnich Niemiec i zachodniej Polski 2200 p.n.e. Koniec epoki br\u0105zu przypada na lata 1000\u2013700 p.n.e. Nazwa epoki pochodzi od u\u017Cywanych w\u00F3wczas powszechnie narz\u0119dzi z nowo wprowadzonego surowca \u2013 br\u0105zu, czyli stopu miedzi z cyn\u0105 o stosunku 9:1. Przyk\u0142adem przedmiot\u00F3w z br\u0105zu s\u0105: siekiery, d\u0142uta, m\u0142oty, motyki, sierpy, no\u017Ce, , bro\u0144 (miecze, topory, ostrza do w\u0142\u00F3czni, groty, cz\u0119\u015Bci pancerzy). Br\u0105z pojawi\u0142 si\u0119 w Egipcie i Mezopotamii oko\u0142o 3500 p.n.e. Czasem zamiast cyny do produkcji stopu stosowano o\u0142\u00F3w lub antymon (W\u0119gry). Br\u0105z jest znacznie twardszy od miedzi, dlatego zast\u0105pi\u0142 j\u0105 po okresie eneolitu. Jednak\u017Ce nadal by\u0142 materia\u0142em na tyle mi\u0119kkim, \u017Ce jeszcze w ci\u0105gu jednej bitwy wykuta z niego bro\u0144 wygina\u0142a si\u0119, przez co by\u0142a niezdatna do dalszego u\u017Cytku.Potrzebn\u0105 do jego produkcji mied\u017A i cyn\u0119 uzyskiwano w kopalniach odkrywkowych. G\u0142\u00F3wne dziedziny gospodarki w czasie tej epoki to rolnictwo, hodowla byd\u0142a oraz pasterstwo. Powstanie o\u015Brodk\u00F3w wytw\u00F3rczych, wymiany towar\u00F3w (wynalazek wozu na ko\u0142ach oraz statk\u00F3w na wios\u0142a i \u017Cagle sprzyja\u0142 rozwojowi handlu dalekosi\u0119\u017Cnego), gromadzenia bogactw, w konsekwencji doprowadzi\u0142y do wzrostu walk mi\u0119dzyplemiennych i mi\u0119dzypa\u0144stwowych. Najbardziej znane na \u015Bwiecie wykopaliska z epoki br\u0105zu: Ur w Mezopotamii, Ugarit w Syrii, Troja w Azji Mniejszej."@pl . . . . . . . . . . . . . . "\u0411\u0440\u043E\u043D\u0437\u043E\u0432\u0430 \u0434\u043E\u0431\u0430"@uk . . "1124440517"^^ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . "yes"@en . . . . . "yes"@en . . . "no"@en . . . . . . . "\u0627\u0644\u0639\u0635\u0631 \u0627\u0644\u0628\u0631\u0648\u0646\u0632\u064A \u0647\u0648 \u0641\u062A\u0631\u0629 \u062A\u0627\u0631\u064A\u062E\u064A\u0629\u060C \u0645\u0646 \u062D\u0648\u0627\u0644\u064A 3300 \u0642\u0628\u0644 \u0627\u0644\u0645\u064A\u0644\u0627\u062F \u0625\u0644\u0649 1200 \u0642\u0628\u0644 \u0627\u0644\u0645\u064A\u0644\u0627\u062F\u060C \u062A\u0645\u064A\u0632\u062A \u0628\u0627\u0633\u062A\u062E\u062F\u0627\u0645 \u0627\u0644\u0628\u0631\u0648\u0646\u0632\u060C \u0648\u0641\u064A \u0628\u0639\u0636 \u0627\u0644\u0645\u0646\u0627\u0637\u0642 \u0627\u0644\u0643\u062A\u0627\u0628\u0629 \u0627\u0644\u0628\u062F\u0627\u0626\u064A\u0629\u060C \u0648\u063A\u064A\u0631\u0647\u0627 \u0645\u0646 \u0627\u0644\u0633\u0645\u0627\u062A \u0627\u0644\u0645\u0628\u0643\u0631\u0629 \u0644\u0644\u062D\u0636\u0627\u0631\u0629 \u0627\u0644\u062D\u0636\u0631\u064A\u0629. \u0627\u0644\u0639\u0635\u0631 \u0627\u0644\u0628\u0631\u0648\u0646\u0632\u064A \u0647\u0648 \u0627\u0644\u0641\u062A\u0631\u0629 \u0627\u0644\u0631\u0626\u064A\u0633\u0629 \u0627\u0644\u062B\u0627\u0646\u064A\u0629 \u0644\u0646\u0638\u0627\u0645 \u0627\u0644\u0639\u0635\u0648\u0631 \u0627\u0644\u062B\u0644\u0627\u062B\u0629 \u0627\u0644\u062D\u062C\u0631\u064A-\u0627\u0644\u0628\u0631\u0648\u0646\u0632\u064A-\u0627\u0644\u062D\u062F\u064A\u062F\u064A \u0627\u0644\u0645\u0643\u0648\u0646 \u0645\u0646 \u062B\u0644\u0627\u062B\u0629 \u0639\u0635\u0648\u0631\u060C \u0643\u0645\u0627 \u0627\u0642\u062A\u0631\u062D \u0641\u064A \u0639\u0627\u0645 1836 \u0644\u062A\u0635\u0646\u064A\u0641 \u0648\u062F\u0631\u0627\u0633\u0629 \u0627\u0644\u0645\u062C\u062A\u0645\u0639\u0627\u062A \u0627\u0644\u0642\u062F\u064A\u0645\u0629 \u0648\u0627\u0644\u062A\u0627\u0631\u064A\u062E. \u0648\u0647\u0648 \u0639\u0635\u0631 \u0638\u0647\u0648\u0631 \u0639\u0644\u0645 \u0627\u0644\u0633\u0628\u0627\u0626\u0643\u060C \u0648\u0647\u0630\u0627 \u0627\u0644\u0639\u0635\u0631 \u0628\u062F\u0627\u064A\u0629 \u0638\u0647\u0648\u0631 \u0639\u0644\u0645 \u0627\u0644\u0641\u0644\u0632\u0627\u062A \u0639\u0646\u062F\u0645\u0627 \u0639\u0631\u0641 \u0627\u0644\u0625\u0646\u0633\u0627\u0646 \u0643\u064A\u0641 \u064A\u0635\u0647\u0631 \u0623\u0645\u0644\u0627\u062D \u0627\u0644\u0646\u062D\u0627\u0633 \u0645\u0639 \u0627\u0644\u0641\u062D\u0645 \u0627\u0644\u0646\u0628\u0627\u062A\u064A \u0641\u064A \u0627\u0644\u0628\u0648\u0627\u062A\u0642 \u0648\u0627\u0644\u0623\u0641\u0631\u0627\u0646 \u0644\u0635\u0647\u0631\u0647\u0627 \u0628\u0627\u0644\u062D\u0631\u0627\u0631\u0629 \u0648\u0627\u062E\u062A\u0632\u0627\u0644 \u0647\u0630\u0647 \u0627\u0644\u0623\u0645\u0644\u0627\u062D. \u0648\u0643\u0627\u0646 \u064A\u062E\u0644\u0637 \u0627\u0644\u0646\u062D\u0627\u0633 \u0627\u0644\u063A\u0641\u0644 \u0645\u0639 \u0627\u0644\u0642\u0635\u062F\u064A\u0631 \u0623\u0648 \u0627\u0644\u0623\u0646\u062A\u064A\u0645\u0648\u0646 \u0648\u064A\u0635\u0647\u0631\u0647\u0645\u0627 \u0645\u0639\u0627. \u0648\u0643\u0627\u0646 \u0627\u0644\u0628\u0631\u0648\u0646\u0632 \u064A\u0633\u062A\u062E\u062F\u0645 \u0641\u064A \u0635\u0646\u0627\u0639\u0629 \u0627\u0644\u0623\u062F\u0648\u0627\u062A \u0648\u0627\u0644\u0645\u0639\u0627\u0632\u0642 \u0648\u0627\u0644\u0645\u062C\u0627\u0631\u0641 \u0648\u0627\u0644\u0633\u0643\u0627\u0643\u064A\u0646. \u0644\u0623\u0646\u0647 \u0623\u0643\u062B\u0631 \u062D\u062F\u0629 \u0648\u0623\u0637\u0648\u0644 \u0639\u0645\u0631\u0627\u064B \u0645\u0646 \u0627\u0644\u0646\u062D\u0627\u0633. \u0638\u0647\u0631 \u0627\u0644\u0639\u0635\u0631 \u0627\u0644\u0628\u0631\u0648\u0646\u0632\u064A \u0641\u064A \u0627\u0644\u0634\u0631\u0642 \u0627\u0644\u0623\u062F\u0646\u0649 \u062D\u0648\u0627\u0644\u064A 3000 \u0642\u0628\u0644 \u0627\u0644\u0645\u064A\u0644\u0627\u062F \u0648\u062D\u062A\u0649 \u0633\u0646\u0629 1200 \u0642\u0628\u0644 \u0627\u0644\u0645\u064A\u0644\u0627\u062F \u0648\u0648\u0635\u0644\u062A \u0625\u0644\u0649 \u0623\u0648\u0631\u0648\u0628\u0627 \u0628\u064A\u0646 \u0633\u0646\u0629 2500 \u0648 2000 \u0642\u0628\u0644 \u0627\u0644\u0645\u064A\u0644\u0627\u062F \u0648\u0638\u0647\u0631 \u0627\u0644\u0639\u0635\u0631 \u0627\u0644\u0628\u0631\u0648\u0646\u0632\u064A \u0641\u064A \u0623\u0648\u0631\u0648\u0628\u0627 \u0627\u0644\u063A\u0631\u0628\u064A\u0629 \u0628\u064A\u0646 \u0633\u0646\u0629 1800 \u0642\u0628\u0644 \u0627\u0644\u0645\u064A\u0644\u0627\u062F \u0648\u0633\u0646\u0629 900 \u0642\u0628\u0644 \u0627\u0644\u0645\u064A\u0644\u0627\u062F."@ar . . . . . . "Edad del Bronce"@es . . "\u9752\u9285\u5668\u6642\u4EE3"@ja . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . "An Chr\u00E9-umhaois"@ga . . . . . "4620"^^ . . . . . . . . . . . . . . . "Doba bronzov\u00E1 je historick\u00E9 obdob\u00ED, pro kter\u00E9 je charakteristick\u00E9 dominantn\u00ED vyu\u017E\u00EDv\u00E1n\u00ED bronzu \u2013 slitiny m\u011Bdi a c\u00EDnu \u2013 pro v\u00FDrobu d\u016Fle\u017Eit\u00FDch pot\u0159eb. To bylo mo\u017En\u00E9 d\u00EDky rozvoji metalurgie a vyn\u00E1lezu d\u0159ev\u011Bn\u00E9ho uhl\u00ED. Epocha se t\u00E9\u017E vyzna\u010Dovala rychlej\u0161\u00ED soci\u00E1ln\u00ED diferenciac\u00ED ne\u017E v p\u0159edchoz\u00EDch obdob\u00EDch: rozvoj st\u00E1t\u016F na Bl\u00EDzk\u00E9m v\u00FDchod\u011B nebo vznik kn\u00ED\u017Eec\u00ED vrstvy ve st\u0159edn\u00ED Evrop\u011B. V z\u00E1rodc\u00EDch se rozv\u00EDjely d\u00E1lkov\u00FD obchod, soci\u00E1ln\u00ED diferenciace, p\u00EDsmo a prvn\u00ED m\u011Bsta. Byla domestikov\u00E1na nov\u00E1 zv\u00ED\u0159ata. Pojem doba bronzov\u00E1 v r\u00E1mci sv\u00E9 t\u0159\u00EDdob\u00E9 periodizace prav\u011Bk\u00FDch d\u011Bjin navrhl d\u00E1nsk\u00FD archeolog Christian J\u00FCrgensen Thomsen v roce 1836. P\u0159edch\u00E1z\u00ED ji doba kamenn\u00E1, n\u00E1sleduje doba \u017Eelezn\u00E1."@cs . . "(\u03A4\u03BF \u00AB\u0395\u03C0\u03BF\u03C7\u03AE \u03C4\u03BF\u03C5 \u03A7\u03B1\u03BB\u03BA\u03BF\u03CD\u00BB \u03B1\u03BD\u03B1\u03BA\u03B1\u03C4\u03B5\u03C5\u03B8\u03CD\u03BD\u03B5\u03B9 \u03B5\u03B4\u03CE. \u0393\u03B9\u03B1 \u03C4\u03B7 \u03BC\u03B5\u03C4\u03B1\u03B2\u03B1\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE \u03C0\u03B5\u03C1\u03AF\u03BF\u03B4\u03BF, \u03C0\u03BF\u03C5 \u03C6\u03AD\u03C1\u03B5\u03B9 \u03C4\u03BF \u03AF\u03B4\u03B9\u03BF \u03CC\u03BD\u03BF\u03BC\u03B1, \u03BC\u03B5\u03C4\u03B1\u03BE\u03CD \u039D\u03B5\u03BF\u03BB\u03B9\u03B8\u03B9\u03BA\u03AE\u03C2 \u03C0\u03B5\u03C1\u03B9\u03CC\u03B4\u03BF\u03C5 \u03BA\u03B1\u03B9 \u0395\u03C0\u03BF\u03C7\u03AE\u03C2 \u03C4\u03BF\u03C5 \u039F\u03C1\u03B5\u03AF\u03C7\u03B1\u03BB\u03BA\u03BF\u03C5, \u03B4\u03B5\u03AF\u03C4\u03B5: \u03A7\u03B1\u03BB\u03BA\u03BF\u03BB\u03B9\u03B8\u03B9\u03BA\u03AE \u03C0\u03B5\u03C1\u03AF\u03BF\u03B4\u03BF\u03C2.) \u03A9\u03C2 \u0395\u03C0\u03BF\u03C7\u03AE \u03C4\u03BF\u03C5 \u039F\u03C1\u03B5\u03AF\u03C7\u03B1\u03BB\u03BA\u03BF\u03C5 \u03AE \u0395\u03C0\u03BF\u03C7\u03AE \u03C4\u03BF\u03C5 \u03A7\u03B1\u03BB\u03BA\u03BF\u03CD \u03B5\u03BD\u03BD\u03BF\u03B5\u03AF\u03C4\u03B1\u03B9 \u03B5\u03BA\u03B5\u03AF\u03BD\u03B7 \u03B7 \u03C0\u03B5\u03C1\u03AF\u03BF\u03B4\u03BF\u03C2 \u03B1\u03BD\u03AC\u03C0\u03C4\u03C5\u03BE\u03B7\u03C2 \u03B5\u03BD\u03CC\u03C2 \u03C0\u03BF\u03BB\u03B9\u03C4\u03B9\u03C3\u03BC\u03BF\u03CD \u03BA\u03B1\u03C4\u03AC \u03C4\u03B7\u03BD \u03BF\u03C0\u03BF\u03AF\u03B1 \u03AD\u03C7\u03BF\u03C5\u03BD \u03B1\u03BD\u03B1\u03C0\u03C4\u03C5\u03C7\u03B8\u03B5\u03AF \u03BC\u03B5\u03C4\u03B1\u03BB\u03BB\u03BF\u03C5\u03C1\u03B3\u03B9\u03BA\u03AD\u03C2 \u03C4\u03B5\u03C7\u03BD\u03B9\u03BA\u03AD\u03C2 \u03B5\u03BE\u03CC\u03C1\u03C5\u03BE\u03B7\u03C2 \u03C4\u03BF\u03C5 \u03C7\u03B1\u03BB\u03BA\u03BF\u03CD \u03B1\u03C0\u03CC \u03C6\u03C5\u03C3\u03B9\u03BA\u03AC \u03BA\u03BF\u03B9\u03C4\u03AC\u03C3\u03BC\u03B1\u03C4\u03B1 \u03BA\u03B1\u03B9 \u03B1\u03BD\u03AC\u03BC\u03B5\u03B9\u03BE\u03AE\u03C2 \u03C4\u03BF\u03C5 \u03BC\u03B5 \u03AC\u03BB\u03BB\u03B1 \u03BC\u03AD\u03C4\u03B1\u03BB\u03BB\u03B1 \u03B3\u03B9\u03B1 \u03C4\u03B7 \u03B4\u03B7\u03BC\u03B9\u03BF\u03C5\u03C1\u03B3\u03AF\u03B1 \u03BF\u03C1\u03B5\u03AF\u03C7\u03B1\u03BB\u03BA\u03BF\u03C5. \u0397 \u0395\u03C0\u03BF\u03C7\u03AE \u03C4\u03BF\u03C5 \u039F\u03C1\u03B5\u03AF\u03C7\u03B1\u03BB\u03BA\u03BF\u03C5 \u03B5\u03AF\u03BD\u03B1\u03B9 \u03C4\u03BC\u03AE\u03BC\u03B1 \u03C4\u03BF\u03C5 \u03A3\u03C5\u03C3\u03C4\u03AE\u03BC\u03B1\u03C4\u03BF\u03C2 \u03C4\u03C1\u03B9\u03CE\u03BD \u03B5\u03C0\u03BF\u03C7\u03CE\u03BD, \u03BC\u03B9\u03B1\u03C2 \u03BC\u03B5\u03B8\u03CC\u03B4\u03BF\u03C5 \u03C7\u03C1\u03BF\u03BD\u03BF\u03BB\u03CC\u03B3\u03B7\u03C3\u03B7\u03C2 \u03C4\u03C9\u03BD \u03C0\u03C1\u03BF\u03CA\u03C3\u03C4\u03BF\u03C1\u03B9\u03BA\u03CE\u03BD \u03BA\u03BF\u03B9\u03BD\u03C9\u03BD\u03B9\u03CE\u03BD \u03BA\u03B1\u03B9 \u03B1\u03BA\u03BF\u03BB\u03BF\u03C5\u03B8\u03B5\u03AF \u03C4\u03B7 \u039D\u03B5\u03BF\u03BB\u03B9\u03B8\u03B9\u03BA\u03AE \u03C3\u03B5 \u03BF\u03C1\u03B9\u03C3\u03BC\u03AD\u03BD\u03B5\u03C2 \u03C0\u03B5\u03C1\u03B9\u03BF\u03C7\u03AD\u03C2 \u03C4\u03BF\u03C5 \u03C0\u03BB\u03B1\u03BD\u03AE\u03C4\u03B7. \u03A3\u03B5 \u03BF\u03C1\u03B9\u03C3\u03BC\u03AD\u03BD\u03B5\u03C2 \u03C0\u03B5\u03C1\u03B9\u03BF\u03C7\u03AD\u03C2 \u03BC\u03B5\u03C4\u03B1\u03BE\u03CD \u03C4\u03B7\u03C2 \u039D\u03B5\u03BF\u03BB\u03B9\u03B8\u03B9\u03BA\u03AE\u03C2 \u03BA\u03B1\u03B9 \u03C4\u03B7\u03C2 \u0395\u03C0\u03BF\u03C7\u03AE\u03C2 \u03C4\u03BF\u03C5 \u039F\u03C1\u03B5\u03AF\u03C7\u03B1\u03BB\u03BA\u03BF\u03C5 \u03C5\u03C0\u03AE\u03C1\u03BE\u03B5 \u03BA\u03B1\u03B9 \u03BC\u03B9\u03B1 \u03B5\u03BD\u03B4\u03B9\u03AC\u03BC\u03B5\u03C3\u03B7 \u03A7\u03B1\u03BB\u03BA\u03BF\u03BB\u03B9\u03B8\u03B9\u03BA\u03AE \u03C0\u03B5\u03C1\u03AF\u03BF\u03B4\u03BF\u03C2, \u03BC\u03B9\u03B1 \u03BC\u03B5\u03C4\u03B1\u03B2\u03B1\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE \u03C0\u03B5\u03C1\u03AF\u03BF\u03B4\u03BF\u03C2.\u03A3\u03C4\u03B1 \u03C0\u03B5\u03C1\u03B9\u03C3\u03C3\u03CC\u03C4\u03B5\u03C1\u03B1 \u03C4\u03BC\u03AE\u03BC\u03B1\u03C4\u03B1 \u03C4\u03B7\u03C2 \u03C5\u03C0\u03BF\u03C3\u03B1\u03C7\u03AC\u03C1\u03B5\u03B9\u03B1\u03C2 \u0391\u03C6\u03C1\u03B9\u03BA\u03AE\u03C2 \u03C4\u03B7 \u039D\u03B5\u03BF\u03BB\u03B9\u03B8\u03B9\u03BA\u03AE \u03B4\u03B9\u03B1\u03B4\u03AD\u03C7\u03B8\u03B7\u03BA\u03B5 \u03B1\u03BC\u03AD\u03C3\u03C9\u03C2 \u03B7 \u0395\u03C0\u03BF\u03C7\u03AE \u03C4\u03BF\u03C5 \u03A3\u03B9\u03B4\u03AE\u03C1\u03BF\u03C5. \u03A4\u03B1 \u03C0\u03B5\u03C1\u03B9\u03C3\u03C3\u03CC\u03C4\u03B5\u03C1\u03B1 \u03BF\u03C1\u03B5\u03B9\u03C7\u03AC\u03BB\u03BA\u03B9\u03BD\u03B1 \u03B5\u03C5\u03C1\u03AE\u03BC\u03B1\u03C4\u03B1 \u03B5\u03AF\u03BD\u03B1\u03B9 \u03B5\u03C1\u03B3\u03B1\u03BB\u03B5\u03AF\u03B1 \u03AE \u03CC\u03C0\u03BB\u03B1 \u03BA\u03B1\u03B9 \u03C3\u03C0\u03B1\u03BD\u03B9\u03CC\u03C4\u03B5\u03C1\u03B1 \u03C4\u03B5\u03BB\u03B5\u03C4\u03BF\u03C5\u03C1\u03B3\u03B9\u03BA\u03AC \u03C4\u03AD\u03C7\u03BD\u03B5\u03C1\u03B3\u03B1. \u039F \u03C7\u03C1\u03CC\u03BD\u03BF\u03C2 \u03AD\u03BD\u03B1\u03C1\u03BE\u03B7\u03C2 \u03C4\u03B7\u03C2 \u03B5\u03C0\u03BF\u03C7\u03AE\u03C2 \u03C4\u03BF\u03C5 \u03A7\u03B1\u03BB\u03BA\u03BF\u03CD \u03B4\u03B9\u03B1\u03C6\u03AD\u03C1\u03B5\u03B9 \u03B1\u03C0\u03CC \u03C0\u03BF\u03BB\u03B9\u03C4\u03B9\u03C3\u03BC\u03CC \u03C3\u03B5 \u03C0\u03BF\u03BB\u03B9\u03C4\u03B9\u03C3\u03BC\u03CC."@el . . . . . "Brons\u00E5ldern \u00E4r den tidsepok enligt Thomsens treperiodsystem f\u00F6r Gamla v\u00E4rldens f\u00F6rhistoriska tid d\u00E5 bronset var r\u00E5materialet f\u00F6r redskap och vapen. I andra delar av v\u00E4rlden, inklusive st\u00F6rre delen av Afrika s\u00F6der om Sahara, har utvecklingen tagit andra v\u00E4gar, och andra klassificeringssystem anv\u00E4nds."@sv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . "Brons\u00E5ldern \u00E4r den tidsepok enligt Thomsens treperiodsystem f\u00F6r Gamla v\u00E4rldens f\u00F6rhistoriska tid d\u00E5 bronset var r\u00E5materialet f\u00F6r redskap och vapen. I andra delar av v\u00E4rlden, inklusive st\u00F6rre delen av Afrika s\u00F6der om Sahara, har utvecklingen tagit andra v\u00E4gar, och andra klassificeringssystem anv\u00E4nds."@sv . . "Epoka br\u0105zu"@pl . . . . . . . . . "A Idade do Bronze \u00E9 um per\u00EDodo da civiliza\u00E7\u00E3o no qual ocorreu o desenvolvimento desta liga met\u00E1lica, resultante da mistura de cobre com estanho. Iniciou-se no Oriente M\u00E9dio em torno de 3300 a.C., substituindo o Calcol\u00EDtico, embora noutras regi\u00F5es esta \u00FAltima idade seja desconhecida e a do bronze tenha substitu\u00EDdo diretamente o per\u00EDodo neol\u00EDtico. Na \u00C1frica subsaariana, o neol\u00EDtico \u00E9 seguido da idade do ferro."@pt . . . . . . . . . . . . . . . . . "\u0627\u0644\u0639\u0635\u0631 \u0627\u0644\u0628\u0631\u0648\u0646\u0632\u064A"@ar . . . . . . . . "Bronzepoko (a\u016D bronza epoko) estas tiu erao de la homa prahistorio, kiam la homoj uzis krom \u015Dtonon jam kupron, sed \u0109efe bronzon (kiu estas la alojo de kupro kaj stano) por pretigi ilojn, armilojn, kiaj \u0109efe glavoj, kaj ornama\u0135ojn. Oni trovis ilojn el kupro jam el la kvara jarmilo a.K. el Okcidenta Azio, Nord-Afriko (Mezopotamio, Hindio kaj Egipto), sed oni poste anstata\u016Digis la molan kupron per bronzo jam komence de la 2-a jarmilo a.K. La uzado de kupro kaj bronzo disvasti\u011Dis en E\u016Dropo nur post \u0109irka\u016D 1000 jaroj. La uzado de bronzo da\u016Dris en Mez- kaj Orient-E\u016Dropo de 1900 a.K.- 900 p.K.; en Nord-E\u016Dropo de 1700 a.K.-600. La termino, kiu stampis en 1820 la dana arkeologo Christian J\u00FCrgensen Thomsen por klasigi en tri epokoj la kolektojn de la Re\u011Da Komisiono por la Konservado de la Antikva\u0135oj de Kopenhago, havas kronologian valoron en Proksima Oriento kaj E\u016Dropo, \u0109ar al metalurgio oni alvenis tra diversaj procezoj en la diferencaj regionoj de la mondo. Ties studo dividi\u011Das en Antikva Bronzepoko, Meza Bronzepoko kaj Fina Bronzepoko. Kvankam, \u011Denerale, al la Bronzepoko oni anta\u016Dmetas Kuprepokon kaj oni postmetas Ferepokon, tio ne \u0109iam estis tiele: en la Subsahara Afriko, ekzemple, oni disvolvigis la metalurgion el fero sen pasi tra la epokoj de la kupro kaj de la bronzo. La\u016D Francisko Azor\u00EDn Bronza epoko estas: La teknologio rilata kun bronzo estis disvolvigita en Proksima Oriento fine de la 4a jarmilo a.K., date en Malgranda Azio anta\u016D la 3000 a. K.; en la antikva Grekio eke meze de la 3a jarmilo a.K.; en Centra Azio la bronzo estis konata \u0109irka\u016D la 2000 a. K., en Afganio, Turkmenio kaj Irano, kvankam en \u0108inio ne ekuzis \u011Dis \u0109irka\u016D 1800 a. K., adoptante \u011Din la dinastio \u015Cang. La lo\u011Dantaro multi\u011Dis, kreskis la popoldenso. Aperis la unuaj teraj fortika\u0135oj, la labordivido, apero de la agrokultivistoj, bestobredistoj, metiistoj. La bredado de bestoj gravi\u011Dis, fine de la epoko oni jam jugis \u0109evalon. Oni cindrigis la kadavrojn kaj metis tion fine de la epoko en urnon. Oni ornamis la urnon kaj la diversajn a\u0135ojn el argilo, la\u016D tio ornama arto distingas la diversajn kulturojn. La \u0109efa karaktero de la bronzepoko ne estas la uzado de la metaloj, sed la malkovro kaj disvolvigo de la metalurgio, nome tekniko necesa por la atingo de la bronzo, nome alojo je 90/10 de kupro kaj de stano. La metalurgio difini\u011Das kiel varmega traktado kiu permesas la elprenon de metaloj el mineralo. \u011Ci postulas perfektan sciaron de la arto de la fajro, akirita dum la bakado de la ceramiko. Krome estas certa simileco inter la forno de la potfaristo kaj la forno de la bronzofandisto. Por elpreni metalon el mineralo, necesas la kapablo manipuli fornojn je alta temperaturo (la kupro fondi\u011Das je 1 084 \u00B0C; la aldono de stano malalti\u011Das konsiderinde la punkton de fuzio)."@eo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . "A Idade do Bronze \u00E9 um per\u00EDodo da civiliza\u00E7\u00E3o no qual ocorreu o desenvolvimento desta liga met\u00E1lica, resultante da mistura de cobre com estanho. Iniciou-se no Oriente M\u00E9dio em torno de 3300 a.C., substituindo o Calcol\u00EDtico, embora noutras regi\u00F5es esta \u00FAltima idade seja desconhecida e a do bronze tenha substitu\u00EDdo diretamente o per\u00EDodo neol\u00EDtico. Na \u00C1frica subsaariana, o neol\u00EDtico \u00E9 seguido da idade do ferro. A Idade do Bronze foi um per\u00EDodo de uso intenso de metais e de redes de desenvolvimento do com\u00E9rcio. A continuidade da produ\u00E7\u00E3o de artefatos de bronze exigia longas rotas comerciais at\u00E9 as fontes de estanho."@pt . . . . . . . . . . . . . . . . . "\uCCAD\uB3D9\uAE30 \uC2DC\uB300(\u9751\u9285\u5668\u6642\u4EE3)\uB294 \uB374\uB9C8\uD06C\uC758 \uD06C\uB9AC\uC2A4\uD2F0\uC548 \uC704\uB974\uAC90\uC13C \uD1B0\uC13C\uC774 \uC81C\uCC3D\uD55C \uC120\uC0AC \uC2DC\uB300\uC758 \uC5ED\uC0AC \uAD6C\uBD84\uBC95 \uC911\uC758 \uD558\uB098\uB85C \uBB38\uBA85\uC758 \uBC1C\uC804 \uB2E8\uACC4 \uC911 \uC120\uC9C4\uC801 \uC744 \uD1B5\uD558\uC5EC \uAD6C\uB9AC\uB97C \uC81C\uB828\uD558\uC5EC \uCCAD\uB3D9\uAE30\uB97C \uB9CC\uB4E4\uC5B4 \uC0AC\uC6A9\uD558\uB358 \uC2DC\uB300\uC774\uB2E4."@ko . . . . . . . . . . . . . . . . . . . "De bronstijd (ca. 3000 tot 800 voor Christus) is de periode die in het drieperiodensysteem volgde op het neolithicum. De kennis voor het bewerken van metalen, inclusief brons ontstond in het Midden-Oosten. Daar werd brons sinds ca. 3000 v.Chr. gebruikt. Deze kennis heeft zich langzaamaan verspreid door Europa. In Centraal-Europa is er tussen de nieuwe steentijd en de bronstijd nog een kopertijd te onderscheiden. In Nederland zijn uit deze periode wel enige koperen voorwerpen gevonden, maar dit waren uitzonderingen. Brons verving gedurende de bronstijd geleidelijk vuursteen als materiaal voor gereedschap en wapens en werd ook gebruikt voor sieraden en enkele uitzonderlijke beelden. De oudste overgebleven voorwerpen van brons waren voornamelijk bijlen, en ook enkele dolken, stafdolken en sieraden zoals armbanden. Brons werd langzaam algemener, en steeds meer soorten metalen voorwerpen kwamen in gebruik. Voorbeelden van bronzen voorwerpen: \n* sieraden: armbanden, torques (halsversiering), spiralen, kralen, mantelspelden \n* beelden: bronzen slangen, beeld van een godin \n* gebruiksvoorwerpen: bijlen, sikkels, beitels, messen, gereedschap voor metaalbewerking \n* wapens: dolken, zwaarden, speerpunten, pijlpunten Sommige van de oudste bekende verhalen, zoals de Ilias, de Odyssee, delen van de Bijbel en het Gilgamesj-epos spelen zich in de bronstijd af. De bronstijd wordt opgevolgd door de ijzertijd."@nl . "Is \u00ED an Chr\u00E9-Umhaois an tr\u00E9imhse arb \u00ED is pr\u00EDomhthr\u00E9ith ann n\u00E1 h\u00FAs\u00E1id a bhaint as copar agus a ch\u00F3imhiotal cr\u00E9-umha mar phr\u00EDomh\u00E1bhar crua i mbruithni\u00FA uirlis\u00ED agus airm. In ord croineola\u00EDoch, lu\u00EDonn s\u00E9 idir an Chlochaois agus an Iarannaois. Tugann an t\u00E9arma an Chlochaois le tuiscint an neamh\u00E1baltacht amhiarann a bhruithni\u00FA agus tugann an t\u00E9arma Iarannaois le tuiscint an cumas chun d\u00E9ant\u00E1n a mhonar\u00FA in aon cheann de na tr\u00ED chine\u00E1l \u00E1bhar crua. L\u00E9ir\u00EDonn an leagan amacha seo san croineola\u00EDocht sheand\u00E1la\u00EDochta an deacracht a bhaineann le monar\u00FA i .I rith na gc\u00E9adta bliain anuas de staid\u00E9ir agus mionscr\u00FAd\u00FA eola\u00EDoch ar an Chr\u00E9-Umhaois, bh\u00ED s\u00E9 soil\u00E9ir go raibh, ar an ioml\u00E1n, \u00FAs\u00E1id an chopair n\u00F3 an chr\u00E9-umha amh\u00E1in ar an chuid is cobhsa\u00ED agus d\u00E1 bhr\u00ED sin, an chuid is diagn\u00F3is\u00ED de bhraisle gn\u00E9ithe a"@ga . . . . . . . . . "\u0411\u0440\u043E\u0301\u043D\u0437\u043E\u0432\u0430 \u0434\u043E\u0431\u0430\u0301 \u2014 \u043A\u0443\u043B\u044C\u0442\u0443\u0440\u043D\u043E-\u0456\u0441\u0442\u043E\u0440\u0438\u0447\u043D\u0438\u0439 \u043F\u0435\u0440\u0456\u043E\u0434 \u0456\u0441\u0442\u043E\u0440\u0456\u0457 \u043B\u044E\u0434\u0441\u0442\u0432\u0430, \u044F\u043A\u0438\u0439 \u043F\u0440\u0438\u0439\u0448\u043E\u0432 \u043D\u0430 \u0437\u043C\u0456\u043D\u0443 \u0435\u043D\u0435\u043E\u043B\u0456\u0442\u0443 (\u043C\u0456\u0434\u043D\u0456\u0439 \u0434\u043E\u0431\u0456) \u2014 \u043F\u0435\u0440\u0435\u0445\u0456\u0434\u043D\u043E\u043C\u0443 \u043F\u0435\u0440\u0456\u043E\u0434\u0443 \u043F\u0456\u0441\u043B\u044F \u043A\u0430\u043C'\u044F\u043D\u043E\u0457 \u0434\u043E\u0431\u0438. \u0425\u0430\u0440\u0430\u043A\u0442\u0435\u0440\u0438\u0437\u0443\u0454\u0442\u044C\u0441\u044F \u0432\u0438\u0433\u043E\u0442\u043E\u0432\u043B\u0435\u043D\u043D\u044F\u043C \u0456 \u0432\u0438\u043A\u043E\u0440\u0438\u0441\u0442\u0430\u043D\u043D\u044F\u043C \u0431\u0440\u043E\u043D\u0437\u043E\u0432\u0438\u0445 \u0437\u043D\u0430\u0440\u044F\u0434\u044C \u043F\u0440\u0430\u0446\u0456 \u0442\u0430 \u0437\u0431\u0440\u043E\u0457 \u0456\u0437 \u0431\u0440\u043E\u043D\u0437\u0438, \u043F\u043E\u044F\u0432\u043E\u044E \u043A\u043E\u0447\u043E\u0432\u043E\u0433\u043E \u0441\u043A\u043E\u0442\u0430\u0440\u0441\u0442\u0432\u0430, \u043F\u043E\u043B\u0438\u0432\u043D\u043E\u0433\u043E \u0440\u0456\u043B\u044C\u043D\u0438\u0446\u0442\u0432\u0430, \u043F\u0438\u0441\u0435\u043C\u043D\u043E\u0441\u0442\u0456, \u0440\u0430\u0431\u043E\u0432\u043B\u0430\u0441\u043D\u0438\u0446\u044C\u043A\u0438\u0445 \u0434\u0435\u0440\u0436\u0430\u0432 (\u043A\u0456\u043D\u0435\u0446\u044C \u0406\u0406\u0406 \u2014 \u043F\u043E\u0447\u0430\u0442\u043E\u043A I \u0442\u0438\u0441\u044F\u0447\u043E\u043B\u0456\u0442\u0442\u044F \u0434\u043E \u043D. \u0435.). \u0411\u0440\u043E\u043D\u0437\u043E\u0432\u0430 \u0434\u043E\u0431\u0430 \u0437\u043C\u0456\u043D\u0438\u043B\u0430\u0441\u044F \u0437\u0430\u043B\u0456\u0437\u043D\u043E\u044E \u0434\u043E\u0431\u043E\u044E \u0443 I \u0442\u0438\u0441\u044F\u0447\u043E\u043B\u0456\u0442\u0442\u0456 \u0434\u043E \u043D. \u0435. \u0417\u0430\u0433\u0430\u043B\u043E\u043C \u0445\u0440\u043E\u043D\u043E\u043B\u043E\u0433\u0456\u0447\u043D\u0456 \u0440\u0430\u043C\u043A\u0438 \u0431\u0440\u043E\u043D\u0437\u043E\u0432\u043E\u0457 \u0434\u043E\u0431\u0438 \u0442\u0430\u043A\u0456: 35/33 \u2014 13/11 \u0441\u0442\u043E\u043B\u0456\u0442\u0442\u044F \u0434\u043E \u043D. \u0435., \u043E\u0434\u043D\u0430\u043A \u0443 \u0440\u0456\u0437\u043D\u0438\u0445 \u043A\u0443\u043B\u044C\u0442\u0443\u0440 \u0432\u043E\u043D\u0438 \u0440\u0456\u0437\u043D\u044F\u0442\u044C\u0441\u044F."@uk . . . . . . . . . . . "L'et\u00E0 del bronzo indica, rispetto a una data societ\u00E0 preistorica o protostorica, il periodo caratterizzato dall'utilizzo sistematico ed esteso della metallurgia del bronzo che, per quanto riguarda l'Europa, si estende dal 3400 a.C. al circa. Mahudel propose il concetto di Et\u00E0 del Bronzo dopo aver osservato che le sepolture dove si trovavano urne pi\u00F9 rovinate generalmente contenevano oggetti di bronzo, mentre i manufatti di ferro erano presenti nelle tombe pi\u00F9 recenti."@it . . . "\uCCAD\uB3D9\uAE30 \uC2DC\uB300(\u9751\u9285\u5668\u6642\u4EE3)\uB294 \uB374\uB9C8\uD06C\uC758 \uD06C\uB9AC\uC2A4\uD2F0\uC548 \uC704\uB974\uAC90\uC13C \uD1B0\uC13C\uC774 \uC81C\uCC3D\uD55C \uC120\uC0AC \uC2DC\uB300\uC758 \uC5ED\uC0AC \uAD6C\uBD84\uBC95 \uC911\uC758 \uD558\uB098\uB85C \uBB38\uBA85\uC758 \uBC1C\uC804 \uB2E8\uACC4 \uC911 \uC120\uC9C4\uC801 \uC744 \uD1B5\uD558\uC5EC \uAD6C\uB9AC\uB97C \uC81C\uB828\uD558\uC5EC \uCCAD\uB3D9\uAE30\uB97C \uB9CC\uB4E4\uC5B4 \uC0AC\uC6A9\uD558\uB358 \uC2DC\uB300\uC774\uB2E4."@ko . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . "L'et\u00E0 del bronzo indica, rispetto a una data societ\u00E0 preistorica o protostorica, il periodo caratterizzato dall'utilizzo sistematico ed esteso della metallurgia del bronzo che, per quanto riguarda l'Europa, si estende dal 3400 a.C. al circa. Tale utilizzo potrebbe essere basato sulla fusione locale di rame e stagno estratti dai minerali oppure, come nel caso della Scandinavia, dal commercio del bronzo dalle aree di estrazione e/o produzione verso altre zone. La denominazione \u00E8 stata introdotta dal religioso francese Nicolas Mahudel e poi accolta dall'archeologo Christian J\u00FCrgensen Thomsen nel suo \"sistema delle tre et\u00E0\" del 1816, utilizzato per la sua opera di classificazione delle antichit\u00E0 nazionali. In seguito il concetto divent\u00F2 comune in tutta la letteratura archeologica. Mahudel propose il concetto di Et\u00E0 del Bronzo dopo aver osservato che le sepolture dove si trovavano urne pi\u00F9 rovinate generalmente contenevano oggetti di bronzo, mentre i manufatti di ferro erano presenti nelle tombe pi\u00F9 recenti."@it . "Doba bronzov\u00E1 je historick\u00E9 obdob\u00ED, pro kter\u00E9 je charakteristick\u00E9 dominantn\u00ED vyu\u017E\u00EDv\u00E1n\u00ED bronzu \u2013 slitiny m\u011Bdi a c\u00EDnu \u2013 pro v\u00FDrobu d\u016Fle\u017Eit\u00FDch pot\u0159eb. To bylo mo\u017En\u00E9 d\u00EDky rozvoji metalurgie a vyn\u00E1lezu d\u0159ev\u011Bn\u00E9ho uhl\u00ED. Epocha se t\u00E9\u017E vyzna\u010Dovala rychlej\u0161\u00ED soci\u00E1ln\u00ED diferenciac\u00ED ne\u017E v p\u0159edchoz\u00EDch obdob\u00EDch: rozvoj st\u00E1t\u016F na Bl\u00EDzk\u00E9m v\u00FDchod\u011B nebo vznik kn\u00ED\u017Eec\u00ED vrstvy ve st\u0159edn\u00ED Evrop\u011B. V z\u00E1rodc\u00EDch se rozv\u00EDjely d\u00E1lkov\u00FD obchod, soci\u00E1ln\u00ED diferenciace, p\u00EDsmo a prvn\u00ED m\u011Bsta. Byla domestikov\u00E1na nov\u00E1 zv\u00ED\u0159ata. Pojem doba bronzov\u00E1 v r\u00E1mci sv\u00E9 t\u0159\u00EDdob\u00E9 periodizace prav\u011Bk\u00FDch d\u011Bjin navrhl d\u00E1nsk\u00FD archeolog Christian J\u00FCrgensen Thomsen v roce 1836. P\u0159edch\u00E1z\u00ED ji doba kamenn\u00E1, n\u00E1sleduje doba \u017Eelezn\u00E1."@cs . . . . . "Die Bronzezeit ist die Periode in der Geschichte der Menschheit, in der Metallgegenst\u00E4nde wie Waffen, Ger\u00E4tschaften und Schmuck vorwiegend aus Bronze, einer Kupfer-Zinn-Legierung, hergestellt wurden. Diese Epoche umfasst in Mitteleuropa etwa den Zeitraum von 2200 bis 800 v. Chr. Zur Bronzezeit wurde haupts\u00E4chlich in Europa und Vorderasien geforscht. Abgrenzung, Begriffsbildung zu einzelnen Kulturen, Terminologie und detaillierte Untersuchungen haben entsprechend in dieser Region auch ihren Schwerpunkt. Diesen Effekt findet man analog auch bei der steinzeitlichen Forschungsgeschichte."@de . "La Edad del Bronce es el per\u00EDodo de la historia en el que se desarroll\u00F3 la metalurgia de este metal, resultado de la aleaci\u00F3n de cobre con esta\u00F1o.El t\u00E9rmino, que acu\u00F1\u00F3 en 1820 el arque\u00F3logo dan\u00E9s Christian J\u00FCrgensen Thomsen para clasificar en tres edades las colecciones de la Comisi\u00F3n Real para la Conservaci\u00F3n de las Antig\u00FCedades de Copenhague, abarca un per\u00EDodo entre aproximadamente el 3300 y el 1200 a. C., pero esta cronolog\u00EDa solo tiene valor en el Pr\u00F3ximo Oriente y Europa, puesto que a la metalurgia se lleg\u00F3 a trav\u00E9s de procesos distintos en las diferentes regiones del mundo. Su estudio se divide en Bronce Antiguo, Bronce Medio y Bronce Final. Aunque, generalmente, al bronce suele precederle una Edad del Cobre y seguirle una Edad del Hierro, esto no siempre fue as\u00ED: en el \u00C1frica subsahariana, por ejemplo, se desarroll\u00F3 la metalurgia del hierro sin pasar por las del cobre y bronce.\u200B La tecnolog\u00EDa relacionada con el bronce fue desarrollada en el Pr\u00F3ximo Oriente a finales del IV milenio a. C.,\u200B fech\u00E1ndose en Asia Menor antes del 3000 a. C.; en la antigua Grecia se comenz\u00F3 a utilizar a mediados del III milenio a. C.; en Asia Central el bronce se conoc\u00EDa alrededor del 2000 a. C., en Afganist\u00E1n, Turkmenist\u00E1n e Ir\u00E1n, aunque en China no comenz\u00F3 a usarse hasta 1800 a. C., adopt\u00E1ndolo la dinast\u00EDa Shang."@es . . . . . . . . . . . . "\u9752\u94DC\u65F6\u4EE3\uFF08Bronze Age\uFF09\uFF0C\u53C8\u79F0\u9752\u94DC\u5668\u65F6\u4EE3\u3001\u9752\u94DC\u6587\u660E\uFF0C\u5728\u8003\u53E4\u5B66\u4E0A\u662F\u4EE5\u4F7F\u7528\u9752\u94DC\u5668\u4E3A\u6807\u5FD7\u7684\u4EBA\u7C7B\u6587\u5316\u53D1\u5C55\u7684\u4E00\u4E2A\u9636\u6BB5\u3002 \u9752\u94DC\u662F\u7EA2\u94DC\u548C\u9521\u6216\u925B\u7684\u5408\u91D1\uFF0C\u56E0\u4E3A\u5176\u6C27\u5316\u7269\u989C\u8272\u9752\u7070\uFF0C\u6545\u540D\u9752\u94DC\u3002\u7531\u4E8E\u9752\u94DC\u7684\u7194\u70B9\u6BD4\u8F83\u4F4E\uFF0C\u7EA6\u4E3A800\u2103\uFF1B\u800C\u786C\u5EA6\u9AD8\uFF0C\u4E3A\u94DC\u6216\u9521\u76842\u500D\u591A\uFF0C\u6240\u4EE5\u5BB9\u6613\u878D\u5316\u548C\u94F8\u9020\u6210\u578B\u3002\u9752\u94DC\u65F6\u4EE3\u521D\u671F\uFF0C\u9752\u94DC\u5668\u5177\u6BD4\u91CD\u8F83\u5C0F\uFF0C\u751A\u6216\u4EE5\u77F3\u5668\u4E3A\u4E3B\uFF0C\u8FDB\u5165\u4E2D\u540E\u671F\uFF0C\u6BD4\u91CD\u9010\u6B65\u589E\u52A0\u3002\u81EA\u6709\u4E86\u9752\u94DC\u5668\u548C\u968F\u4E4B\u7684\u589E\u52A0\uFF0C\u519C\u4E1A\u548C\u624B\u5DE5\u4E1A\u7684\u751F\u4EA7\u529B\u6C34\u5E73\u63D0\u9AD8\uFF0C\u7269\u8D28\u751F\u6D3B\u6761\u4EF6\u4E5F\u6E10\u6E10\u4E30\u5BCC\u3002\u9752\u94DC\u94F8\u9020\u672F\u7684\u53D1\u660E\uFF0C\u4E0E\u77F3\u5668\u65F6\u4EE3\u76F8\u6BD4\uFF0C\u8D77\u4E86\u5212\u65F6\u4EE3\u7684\u4F5C\u7528\u3002 \u9752\u9285\u6642\u4EE3\u662F\u5728\u4E09\u6642\u4EE3\u7CFB\u7D71\u4E2D\u7684\u7B2C\u4E8C\u6642\u671F\uFF0C\u4E09\u6642\u4EE3\u7CFB\u7D71\u662F\u4E39\u9EA5\u8003\u53E4\u5B78\u5BB6\u514B\u91CC\u65AF\u8482\u5B89\u00B7\u4E8E\u6069\u68EE\u00B7\u6C64\u59C6\u68EE\u57281836\u5E74\u6642\u6240\u63D0\u51FA\uFF0C\u5171\u5206\u70BA\u77F3\u5668\u6642\u4EE3\u3001\u9752\u9285\u5668\u6642\u4EE3\u8207\u9435\u5668\u6642\u4EE3\u3002 \u9752\u9285\u6642\u4EE3\u7684\u7279\u8272\u662F\u9752\u9285\u7684\u5EE3\u6CDB\u4F7F\u7528\uFF0C\u5373\u5229\u7528\u9285\u8207\u932B\u3001\u925B\u3001\u92BB\u6216\u7837\u7684\u5408\u91D1\u88FD\u4F5C\u5DE5\u5177\u548C\u6B66\u5668\u3002"@zh . . . . . . . . . . . . . . . . . . "\u9752\u9285\u5668\u6642\u4EE3\uFF08\u305B\u3044\u3069\u3046\u304D\u3058\u3060\u3044\uFF09\u306F\u3001\u8003\u53E4\u5B66\u306A\u3044\u3057\u6B74\u53F2\u5B66\u306B\u304A\u3044\u3066\u3001\u77F3\u3092\u5229\u7528\u3057\u305F\u77F3\u5668\u306E\u4EE3\u308F\u308A\u306B\u9752\u9285\u3092\u5229\u7528\u3057\u305F\u9752\u9285\u5668\u304C\u4E3B\u8981\u306A\u9053\u5177\u3068\u3057\u3066\u4F7F\u308F\u308C\u305F\u6642\u4EE3\u3092\u6307\u3059\u8853\u8A9E\u3067\u3042\u308B\u3002"@ja . . . . . "La Edad del Bronce es el per\u00EDodo de la historia en el que se desarroll\u00F3 la metalurgia de este metal, resultado de la aleaci\u00F3n de cobre con esta\u00F1o.El t\u00E9rmino, que acu\u00F1\u00F3 en 1820 el arque\u00F3logo dan\u00E9s Christian J\u00FCrgensen Thomsen para clasificar en tres edades las colecciones de la Comisi\u00F3n Real para la Conservaci\u00F3n de las Antig\u00FCedades de Copenhague, abarca un per\u00EDodo entre aproximadamente el 3300 y el 1200 a. C., pero esta cronolog\u00EDa solo tiene valor en el Pr\u00F3ximo Oriente y Europa, puesto que a la metalurgia se lleg\u00F3 a trav\u00E9s de procesos distintos en las diferentes regiones del mundo. Su estudio se divide en Bronce Antiguo, Bronce Medio y Bronce Final. Aunque, generalmente, al bronce suele precederle una Edad del Cobre y seguirle una Edad del Hierro, esto no siempre fue as\u00ED: en el \u00C1frica subsah"@es . . . "Brontze Aroa, K.a. 3500tik K.a 700 urtera arte iraun zuen historiaurreko garaia da, Kobre Aroaren eta Burdin Aroaren tartekoa. Bi aro hauekin batera osatzen duen aroa Metal Aroa garaia izenez da ezaguna. Metal Aroan, gizakiek metal desberdinak manipulatzen ikasi zuten, bizi kalitatea hobetzeko tresnak sortu ahal izateko. Aro honetan, brontzearen metalurgia garatu zuten, kobrea eta eztainuaren aleazioaren emaitza. Epe honetako ezaugarri orokorra hazkunde demografikoa da. Gainera, ezarian-ezarian nomadismoa alde batera uzten joan zen, sedentarismoaren mesedetan. Ehorzketa kobazuloetan zein trikuharrietan (batzuk lehenago eginak) egiten zen. Tokirik garatuenetan, zibilizazioaren lehenengo aztarnak agertu ziren hirietan, besteak beste, lehendabiziko idazketa sistemekin."@eu . "\u9752\u9285\u5668\u6642\u4EE3\uFF08\u305B\u3044\u3069\u3046\u304D\u3058\u3060\u3044\uFF09\u306F\u3001\u8003\u53E4\u5B66\u306A\u3044\u3057\u6B74\u53F2\u5B66\u306B\u304A\u3044\u3066\u3001\u77F3\u3092\u5229\u7528\u3057\u305F\u77F3\u5668\u306E\u4EE3\u308F\u308A\u306B\u9752\u9285\u3092\u5229\u7528\u3057\u305F\u9752\u9285\u5668\u304C\u4E3B\u8981\u306A\u9053\u5177\u3068\u3057\u3066\u4F7F\u308F\u308C\u305F\u6642\u4EE3\u3092\u6307\u3059\u8853\u8A9E\u3067\u3042\u308B\u3002"@ja . . . . . . . "Brontze Aroa"@eu . . . "De bronstijd (ca. 3000 tot 800 voor Christus) is de periode die in het drieperiodensysteem volgde op het neolithicum. De kennis voor het bewerken van metalen, inclusief brons ontstond in het Midden-Oosten. Daar werd brons sinds ca. 3000 v.Chr. gebruikt. Deze kennis heeft zich langzaamaan verspreid door Europa. In Centraal-Europa is er tussen de nieuwe steentijd en de bronstijd nog een kopertijd te onderscheiden. In Nederland zijn uit deze periode wel enige koperen voorwerpen gevonden, maar dit waren uitzonderingen. Voorbeelden van bronzen voorwerpen:"@nl . . . "\uCCAD\uB3D9\uAE30 \uC2DC\uB300"@ko . "yes"@en . . "Doba bronzov\u00E1"@cs . . . . . . . . . . "\u0411\u0440\u043E\u0301\u043D\u0437\u043E\u0432\u0430 \u0434\u043E\u0431\u0430\u0301 \u2014 \u043A\u0443\u043B\u044C\u0442\u0443\u0440\u043D\u043E-\u0456\u0441\u0442\u043E\u0440\u0438\u0447\u043D\u0438\u0439 \u043F\u0435\u0440\u0456\u043E\u0434 \u0456\u0441\u0442\u043E\u0440\u0456\u0457 \u043B\u044E\u0434\u0441\u0442\u0432\u0430, \u044F\u043A\u0438\u0439 \u043F\u0440\u0438\u0439\u0448\u043E\u0432 \u043D\u0430 \u0437\u043C\u0456\u043D\u0443 \u0435\u043D\u0435\u043E\u043B\u0456\u0442\u0443 (\u043C\u0456\u0434\u043D\u0456\u0439 \u0434\u043E\u0431\u0456) \u2014 \u043F\u0435\u0440\u0435\u0445\u0456\u0434\u043D\u043E\u043C\u0443 \u043F\u0435\u0440\u0456\u043E\u0434\u0443 \u043F\u0456\u0441\u043B\u044F \u043A\u0430\u043C'\u044F\u043D\u043E\u0457 \u0434\u043E\u0431\u0438. \u0425\u0430\u0440\u0430\u043A\u0442\u0435\u0440\u0438\u0437\u0443\u0454\u0442\u044C\u0441\u044F \u0432\u0438\u0433\u043E\u0442\u043E\u0432\u043B\u0435\u043D\u043D\u044F\u043C \u0456 \u0432\u0438\u043A\u043E\u0440\u0438\u0441\u0442\u0430\u043D\u043D\u044F\u043C \u0431\u0440\u043E\u043D\u0437\u043E\u0432\u0438\u0445 \u0437\u043D\u0430\u0440\u044F\u0434\u044C \u043F\u0440\u0430\u0446\u0456 \u0442\u0430 \u0437\u0431\u0440\u043E\u0457 \u0456\u0437 \u0431\u0440\u043E\u043D\u0437\u0438, \u043F\u043E\u044F\u0432\u043E\u044E \u043A\u043E\u0447\u043E\u0432\u043E\u0433\u043E \u0441\u043A\u043E\u0442\u0430\u0440\u0441\u0442\u0432\u0430, \u043F\u043E\u043B\u0438\u0432\u043D\u043E\u0433\u043E \u0440\u0456\u043B\u044C\u043D\u0438\u0446\u0442\u0432\u0430, \u043F\u0438\u0441\u0435\u043C\u043D\u043E\u0441\u0442\u0456, \u0440\u0430\u0431\u043E\u0432\u043B\u0430\u0441\u043D\u0438\u0446\u044C\u043A\u0438\u0445 \u0434\u0435\u0440\u0436\u0430\u0432 (\u043A\u0456\u043D\u0435\u0446\u044C \u0406\u0406\u0406 \u2014 \u043F\u043E\u0447\u0430\u0442\u043E\u043A I \u0442\u0438\u0441\u044F\u0447\u043E\u043B\u0456\u0442\u0442\u044F \u0434\u043E \u043D. \u0435.). \u0411\u0440\u043E\u043D\u0437\u043E\u0432\u0430 \u0434\u043E\u0431\u0430 \u0437\u043C\u0456\u043D\u0438\u043B\u0430\u0441\u044F \u0437\u0430\u043B\u0456\u0437\u043D\u043E\u044E \u0434\u043E\u0431\u043E\u044E \u0443 I \u0442\u0438\u0441\u044F\u0447\u043E\u043B\u0456\u0442\u0442\u0456 \u0434\u043E \u043D. \u0435. \u0417\u0430\u0433\u0430\u043B\u043E\u043C \u0445\u0440\u043E\u043D\u043E\u043B\u043E\u0433\u0456\u0447\u043D\u0456 \u0440\u0430\u043C\u043A\u0438 \u0431\u0440\u043E\u043D\u0437\u043E\u0432\u043E\u0457 \u0434\u043E\u0431\u0438 \u0442\u0430\u043A\u0456: 35/33 \u2014 13/11 \u0441\u0442\u043E\u043B\u0456\u0442\u0442\u044F \u0434\u043E \u043D. \u0435., \u043E\u0434\u043D\u0430\u043A \u0443 \u0440\u0456\u0437\u043D\u0438\u0445 \u043A\u0443\u043B\u044C\u0442\u0443\u0440 \u0432\u043E\u043D\u0438 \u0440\u0456\u0437\u043D\u044F\u0442\u044C\u0441\u044F. \u0421\u0445\u0435\u043C\u0443 \u0442\u0440\u0456\u0430\u0434\u0438 \u0432\u0456\u043A\u0456\u0432 (\u043A\u0430\u043C\u0456\u043D\u044C, \u043C\u0456\u0434\u044C, \u0437\u0430\u043B\u0456\u0437\u043E) \u0437\u0430\u043F\u0440\u043E\u043F\u043E\u043D\u0443\u0432\u0430\u0432 \u0456 \u0442\u0435\u043E\u0440\u0435\u0442\u0438\u0447\u043D\u043E \u043E\u0431\u0491\u0440\u0443\u043D\u0442\u0443\u0432\u0430\u0432 1836 \u0440\u043E\u043A\u0443 \u0434\u0430\u043D\u0441\u044C\u043A\u0438\u0439 \u0430\u0440\u0445\u0435\u043E\u043B\u043E\u0433, \u0445\u0440\u0430\u043D\u0438\u0442\u0435\u043B\u044C \u043A\u043E\u043B\u0435\u043A\u0446\u0456\u0439 \u041A\u043E\u043F\u0435\u043D\u0433\u0430\u0433\u0435\u043D\u0441\u044C\u043A\u043E\u0433\u043E \u0430\u0440\u0445\u0435\u043E\u043B\u043E\u0433\u0456\u0447\u043D\u043E\u0433\u043E \u043C\u0443\u0437\u0435\u044E \u0425. \u0422\u043E\u043C\u0441\u0435\u043D"@uk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . "\u0411\u0440\u043E\u0301\u043D\u0437\u043E\u0432\u044B\u0439 \u0432\u0435\u043A \u2014 \u0432\u044B\u0434\u0435\u043B\u044F\u0435\u043C\u0430\u044F \u043D\u0430 \u043E\u0441\u043D\u043E\u0432\u0435 \u0434\u0430\u043D\u043D\u044B\u0445 \u0430\u0440\u0445\u0435\u043E\u043B\u043E\u0433\u0438\u0438 \u044D\u043F\u043E\u0445\u0430 \u0447\u0435\u043B\u043E\u0432\u0435\u0447\u0435\u0441\u043A\u043E\u0439 \u0438\u0441\u0442\u043E\u0440\u0438\u0438 (XXXV / XXXIII \u2014 XIII / XI \u0432\u0435\u043A\u0430 \u0434\u043E \u043D. \u044D.), \u0445\u0430\u0440\u0430\u043A\u0442\u0435\u0440\u0438\u0437\u0443\u044E\u0449\u0430\u044F\u0441\u044F \u0432\u0435\u0434\u0443\u0449\u0435\u0439 \u0440\u043E\u043B\u044C\u044E \u0438\u0437\u0434\u0435\u043B\u0438\u0439 \u0438\u0437 \u0431\u0440\u043E\u043D\u0437\u044B, \u0447\u0442\u043E \u0431\u044B\u043B\u043E \u0441\u0432\u044F\u0437\u0430\u043D\u043E \u0441 \u0443\u043B\u0443\u0447\u0448\u0435\u043D\u0438\u0435\u043C \u043E\u0431\u0440\u0430\u0431\u043E\u0442\u043A\u0438 \u0442\u0430\u043A\u0438\u0445 \u043C\u0435\u0442\u0430\u043B\u043B\u043E\u0432, \u043A\u0430\u043A \u043C\u0435\u0434\u044C \u0438 \u043E\u043B\u043E\u0432\u043E, \u043F\u043E\u043B\u0443\u0447\u0430\u0435\u043C\u044B\u0445 \u0438\u0437 \u0440\u0443\u0434\u043D\u044B\u0445 \u043C\u0435\u0441\u0442\u043E\u0440\u043E\u0436\u0434\u0435\u043D\u0438\u0439, \u0438 \u043F\u043E\u0441\u043B\u0435\u0434\u0443\u044E\u0449\u0438\u043C \u043F\u043E\u043B\u0443\u0447\u0435\u043D\u0438\u0435\u043C \u0438\u0437 \u043D\u0438\u0445 \u0431\u0440\u043E\u043D\u0437\u044B. \u0411\u0440\u043E\u043D\u0437\u043E\u0432\u044B\u0439 \u0432\u0435\u043A \u044F\u0432\u043B\u044F\u0435\u0442\u0441\u044F \u0432\u0442\u043E\u0440\u043E\u0439, \u043F\u043E\u0437\u0434\u043D\u0435\u0439 \u0444\u0430\u0437\u043E\u0439 \u044D\u043F\u043E\u0445\u0438 \u0440\u0430\u043D\u043D\u0435\u0433\u043E \u043C\u0435\u0442\u0430\u043B\u043B\u0430, \u0441\u043C\u0435\u043D\u0438\u0432\u0448\u0435\u0439 \u043C\u0435\u0434\u043D\u044B\u0439 \u0432\u0435\u043A \u0438 \u043F\u0440\u0435\u0434\u0448\u0435\u0441\u0442\u0432\u043E\u0432\u0430\u0432\u0448\u0435\u0439 \u0436\u0435\u043B\u0435\u0437\u043D\u043E\u043C\u0443 \u0432\u0435\u043A\u0443. \u0425\u0440\u043E\u043D\u043E\u043B\u043E\u0433\u0438\u0447\u0435\u0441\u043A\u0438\u0435 \u0440\u0430\u043C\u043A\u0438 \u0431\u0440\u043E\u043D\u0437\u043E\u0432\u043E\u0433\u043E \u0432\u0435\u043A\u0430 \u0443 \u0440\u0430\u0437\u043D\u044B\u0445 \u043A\u0443\u043B\u044C\u0442\u0443\u0440 \u0440\u0430\u0437\u043B\u0438\u0447\u0430\u044E\u0442\u0441\u044F."@ru . . . "\u00C2ge du bronze"@fr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . "The Bronze Age is a historic period, lasting approximately from 3300 BC to 1200 BC, characterized by the use of bronze, the presence of writing in some areas, and other early features of urban civilization. The Bronze Age is the second principal period of the three-age system proposed in 1836 by Christian J\u00FCrgensen Thomsen for classifying and studying ancient societies and history. An ancient civilization is deemed to be part of the Bronze Age because it either produced bronze by smelting its own copper and alloying it with tin, arsenic, or other metals, or traded other items for bronze from production areas elsewhere. Bronze was harder and more durable than other metals available at the time, allowing Bronze Age civilizations to gain a technological advantage. While terrestrial iron is naturally abundant, the higher temperature required for smelting, 1,250 \u00B0C (2,280 \u00B0F), in addition to the greater difficulty of working with the metal, placed it out of reach of common use until the end of the second millennium BC. Tin's low melting point of 231.93 \u00B0C (449.47 \u00B0F) and copper's relatively moderate melting point of 1,085 \u00B0C (1,985 \u00B0F) placed them within the capabilities of the Neolithic pottery kilns, which date back to 6,000 BC and were able to produce temperatures greater than 900 \u00B0C (1,650 \u00B0F). Copper and tin ores are rare, since there were no tin bronzes in Western Asia before trading in bronze began in the 3rd millennium BC. Worldwide, the Bronze Age generally followed the Neolithic period, with the Chalcolithic serving as a transition. Bronze Age cultures differed in their development of writing. According to archaeological evidence, cultures in Mesopotamia (cuneiform script) and Egypt (hieroglyphs) developed the earliest practical writing systems."@en . . . . . . "L'edat del bronze \u00E9s un per\u00EDode del desenvolupament de la civilitzaci\u00F3 caracteritzat pel fet que la metal\u00B7l\u00FArgia m\u00E9s avan\u00E7ada ha desenvolupat les t\u00E8cniques d'extracci\u00F3 del coure dels minerals i en fa aliatges per a aconseguir bronze. L'edat del bronze forma part de la prehist\u00F2ria i segueix el neol\u00EDtic a la major part del m\u00F3n. La data exacta d'arribada a l'edat del bronze varia entre cultures i llocs del m\u00F3n. La tecnologia del bronze era coneguda vers el 4500 aC, prop de Bang Chieng (Tail\u00E0ndia). Posteriorment, fou elaborat al Pr\u00F2xim Orient; a l'\u00C0sia Menor es data abans del 3000 aC; a l'antiga Gr\u00E8cia s'inici\u00E0 el seu \u00FAs al voltant del 3000 aC; a l'\u00C0sia Central el bronze es coneix vora el III mil\u00B7lenni aC (2000 aC), a l'Afganistan, Turkmenistan i Iran; mentre que a la Xina s'incorpor\u00E0 m\u00E9s tardanament, dins la dinastia Shang, vora el 1800 aC. A Am\u00E8rica, la civilitzaci\u00F3 de Tiwanaku fou l'encarregada d'encetar aquesta edat, descobrint el bronze en provar amb diversos metalls. Aquesta fase del desenvolupament hum\u00E0 no \u00E9s present a totes les regions del globus terraq\u00FCi: a l'\u00C0frica subsahariana no existeix una edat del coure ni del bronze, car els pobladors d'aquesta zona feren un salt directe entre el per\u00EDode neol\u00EDtic i l'Edat del Ferro. L'edat del bronze se situa generalment a Europa entre el 1800 aC i el 700 aC dividida en tres fases: \n* El Bronze Antic, del 1800 aC al 1500 aC. \n* El Bronze Mitj\u00E0, del 1500 aC al 1200 aC. \n* I el Bronze Final, del 1200 aC al 700 aC. Per la seva banda, al Pr\u00F2xim Orient hom ha establert les seg\u00FCents dates: \n* Bronze Antic (3500 aC-2000 aC). \n* Bronze Mitj\u00E0 (2000 aC-1600 aC). \n* Bronze Final o tard\u00E0 (1600 aC-1200 aC). Les caracter\u00EDstiques generales de l'edat del bronze s\u00F3n el creixement demogr\u00E0fic, l'abandonament parcial de la transhum\u00E0ncia i la lenta tend\u00E8ncia al sedentarisme de la gent.L'\u00E9sser hum\u00E0 es mant\u00E9 en general en coves per\u00F2 tamb\u00E9 a turons estrat\u00E8gics i en poblets en zones abrigades. La inhumaci\u00F3 es fa a les coves i als d\u00F2lmens probablement en part constru\u00EFts abans i que ara s\u00F3n reutilitzats, junt amb altres de nous. S\u00F3n caracter\u00EDstiques les puntes de fletxa, els punxons i objectes d'adorn. L'art es concreta en figures de pedra, i dibuixos d'escenes de mort. El descobriment del coure primer, i de l'estany i bronze despr\u00E9s, van fer moure alguns pobles a la recerca d'aquests metalls, emportant-se les seves regles culturals i les seves t\u00E8cniques. La utilitzaci\u00F3 del metall fa cr\u00E9ixer la complexitat de l'estructura social de les comunitats, i apareixen lluites tribals. El domini del metall determinava el poder i la riquesa i va donar origen a una minoria de privilegiats enfront d'una majoria de subordinats Les cultures neol\u00EDtiques vivien a les planes i gaireb\u00E9 no tenien armes, per\u00F2 ara es fan necess\u00E0ries per les guerres entre grups oposats. Des d'abans del 1700 aC, les necessitats defensives dels grups fan que construeixin els seus h\u00E0bitats en llocs f\u00E0cils de defensar; a les tombes comencen a ser abundoses les armes. A la pen\u00EDnsula Ib\u00E8rica l'edat del bronze ve marcada per l'exist\u00E8ncia de dues cultures que arrenquen del Neol\u00EDtic: \n* La Cultura d'El Argar, anomenada tamb\u00E9 Cultura Almerienca - Fase III, successora de la cultura de Los Millares o Cultura Almerienca - Fase II, d'origen oriental, potser siri\u00E0, amb possibles influ\u00E8ncies eg\u00EDpcies. \n* La Cultura del vas campaniforme"@ca . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . "Et\u00E0 del bronzo"@it . . "(\u03A4\u03BF \u00AB\u0395\u03C0\u03BF\u03C7\u03AE \u03C4\u03BF\u03C5 \u03A7\u03B1\u03BB\u03BA\u03BF\u03CD\u00BB \u03B1\u03BD\u03B1\u03BA\u03B1\u03C4\u03B5\u03C5\u03B8\u03CD\u03BD\u03B5\u03B9 \u03B5\u03B4\u03CE. \u0393\u03B9\u03B1 \u03C4\u03B7 \u03BC\u03B5\u03C4\u03B1\u03B2\u03B1\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE \u03C0\u03B5\u03C1\u03AF\u03BF\u03B4\u03BF, \u03C0\u03BF\u03C5 \u03C6\u03AD\u03C1\u03B5\u03B9 \u03C4\u03BF \u03AF\u03B4\u03B9\u03BF \u03CC\u03BD\u03BF\u03BC\u03B1, \u03BC\u03B5\u03C4\u03B1\u03BE\u03CD \u039D\u03B5\u03BF\u03BB\u03B9\u03B8\u03B9\u03BA\u03AE\u03C2 \u03C0\u03B5\u03C1\u03B9\u03CC\u03B4\u03BF\u03C5 \u03BA\u03B1\u03B9 \u0395\u03C0\u03BF\u03C7\u03AE\u03C2 \u03C4\u03BF\u03C5 \u039F\u03C1\u03B5\u03AF\u03C7\u03B1\u03BB\u03BA\u03BF\u03C5, \u03B4\u03B5\u03AF\u03C4\u03B5: \u03A7\u03B1\u03BB\u03BA\u03BF\u03BB\u03B9\u03B8\u03B9\u03BA\u03AE \u03C0\u03B5\u03C1\u03AF\u03BF\u03B4\u03BF\u03C2.) \u03A9\u03C2 \u0395\u03C0\u03BF\u03C7\u03AE \u03C4\u03BF\u03C5 \u039F\u03C1\u03B5\u03AF\u03C7\u03B1\u03BB\u03BA\u03BF\u03C5 \u03AE \u0395\u03C0\u03BF\u03C7\u03AE \u03C4\u03BF\u03C5 \u03A7\u03B1\u03BB\u03BA\u03BF\u03CD \u03B5\u03BD\u03BD\u03BF\u03B5\u03AF\u03C4\u03B1\u03B9 \u03B5\u03BA\u03B5\u03AF\u03BD\u03B7 \u03B7 \u03C0\u03B5\u03C1\u03AF\u03BF\u03B4\u03BF\u03C2 \u03B1\u03BD\u03AC\u03C0\u03C4\u03C5\u03BE\u03B7\u03C2 \u03B5\u03BD\u03CC\u03C2 \u03C0\u03BF\u03BB\u03B9\u03C4\u03B9\u03C3\u03BC\u03BF\u03CD \u03BA\u03B1\u03C4\u03AC \u03C4\u03B7\u03BD \u03BF\u03C0\u03BF\u03AF\u03B1 \u03AD\u03C7\u03BF\u03C5\u03BD \u03B1\u03BD\u03B1\u03C0\u03C4\u03C5\u03C7\u03B8\u03B5\u03AF \u03BC\u03B5\u03C4\u03B1\u03BB\u03BB\u03BF\u03C5\u03C1\u03B3\u03B9\u03BA\u03AD\u03C2 \u03C4\u03B5\u03C7\u03BD\u03B9\u03BA\u03AD\u03C2 \u03B5\u03BE\u03CC\u03C1\u03C5\u03BE\u03B7\u03C2 \u03C4\u03BF\u03C5 \u03C7\u03B1\u03BB\u03BA\u03BF\u03CD \u03B1\u03C0\u03CC \u03C6\u03C5\u03C3\u03B9\u03BA\u03AC \u03BA\u03BF\u03B9\u03C4\u03AC\u03C3\u03BC\u03B1\u03C4\u03B1 \u03BA\u03B1\u03B9 \u03B1\u03BD\u03AC\u03BC\u03B5\u03B9\u03BE\u03AE\u03C2 \u03C4\u03BF\u03C5 \u03BC\u03B5 \u03AC\u03BB\u03BB\u03B1 \u03BC\u03AD\u03C4\u03B1\u03BB\u03BB\u03B1 \u03B3\u03B9\u03B1 \u03C4\u03B7 \u03B4\u03B7\u03BC\u03B9\u03BF\u03C5\u03C1\u03B3\u03AF\u03B1 \u03BF\u03C1\u03B5\u03AF\u03C7\u03B1\u03BB\u03BA\u03BF\u03C5. \u0397 \u0395\u03C0\u03BF\u03C7\u03AE \u03C4\u03BF\u03C5 \u039F\u03C1\u03B5\u03AF\u03C7\u03B1\u03BB\u03BA\u03BF\u03C5 \u03B5\u03AF\u03BD\u03B1\u03B9 \u03C4\u03BC\u03AE\u03BC\u03B1 \u03C4\u03BF\u03C5 \u03A3\u03C5\u03C3\u03C4\u03AE\u03BC\u03B1\u03C4\u03BF\u03C2 \u03C4\u03C1\u03B9\u03CE\u03BD \u03B5\u03C0\u03BF\u03C7\u03CE\u03BD, \u03BC\u03B9\u03B1\u03C2 \u03BC\u03B5\u03B8\u03CC\u03B4\u03BF\u03C5 \u03C7\u03C1\u03BF\u03BD\u03BF\u03BB\u03CC\u03B3\u03B7\u03C3\u03B7\u03C2 \u03C4\u03C9\u03BD \u03C0\u03C1\u03BF\u03CA\u03C3\u03C4\u03BF\u03C1\u03B9\u03BA\u03CE\u03BD \u03BA\u03BF\u03B9\u03BD\u03C9\u03BD\u03B9\u03CE\u03BD \u03BA\u03B1\u03B9 \u03B1\u03BA\u03BF\u03BB\u03BF\u03C5\u03B8\u03B5\u03AF \u03C4\u03B7 \u039D\u03B5\u03BF\u03BB\u03B9\u03B8\u03B9\u03BA\u03AE \u03C3\u03B5 \u03BF\u03C1\u03B9\u03C3\u03BC\u03AD\u03BD\u03B5\u03C2 \u03C0\u03B5\u03C1\u03B9\u03BF\u03C7\u03AD\u03C2 \u03C4\u03BF\u03C5 \u03C0\u03BB\u03B1\u03BD\u03AE\u03C4\u03B7. \u03A3\u03B5 \u03BF\u03C1\u03B9\u03C3\u03BC\u03AD\u03BD\u03B5\u03C2 \u03C0\u03B5\u03C1\u03B9\u03BF\u03C7\u03AD\u03C2 \u03BC\u03B5\u03C4\u03B1\u03BE\u03CD \u03C4\u03B7\u03C2 \u039D\u03B5\u03BF\u03BB\u03B9\u03B8\u03B9\u03BA\u03AE\u03C2 \u03BA\u03B1\u03B9 \u03C4\u03B7\u03C2 \u0395\u03C0\u03BF\u03C7\u03AE\u03C2 \u03C4\u03BF\u03C5 \u039F\u03C1\u03B5\u03AF\u03C7\u03B1\u03BB\u03BA\u03BF\u03C5 \u03C5\u03C0\u03AE\u03C1\u03BE\u03B5 \u03BA\u03B1\u03B9 \u03BC\u03B9\u03B1 \u03B5\u03BD\u03B4\u03B9\u03AC\u03BC\u03B5\u03C3\u03B7 \u03A7\u03B1\u03BB\u03BA\u03BF\u03BB\u03B9\u03B8\u03B9\u03BA\u03AE \u03C0\u03B5\u03C1\u03AF\u03BF\u03B4\u03BF\u03C2, \u03BC\u03B9\u03B1 \u03BC\u03B5\u03C4\u03B1\u03B2\u03B1\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE \u03C0\u03B5\u03C1\u03AF\u03BF\u03B4\u03BF\u03C2.\u03A3\u03C4\u03B1 \u03C0\u03B5\u03C1\u03B9\u03C3\u03C3\u03CC\u03C4\u03B5\u03C1\u03B1 \u03C4\u03BC\u03AE\u03BC\u03B1\u03C4\u03B1 \u03C4\u03B7\u03C2 \u03C5\u03C0\u03BF\u03C3\u03B1\u03C7\u03AC\u03C1\u03B5\u03B9\u03B1"@el . . . . . . . . . "Edat del bronze"@ca . . "Epoka br\u0105zu \u2013 epoka prehistorii, nast\u0119puj\u0105ca po epoce kamienia, a poprzedzaj\u0105ca epok\u0119 \u017Celaza. Epoka ta ma zr\u00F3\u017Cnicowane ramy czasowe, zale\u017Cne od terenu wyst\u0119powania. Najwcze\u015Bniej, na po\u0142udniowym Kaukazie i w obszarze Morza Egejskiego, w III tysi\u0105cleciu p.n.e., wykszta\u0142ci\u0142y si\u0119 o\u015Brodki, w kt\u00F3rych opanowano umiej\u0119tno\u015B\u0107 obr\u00F3bki metali. W Egipcie i na Bliskim Wschodzie (D\u017Cemdet Nasr), za pocz\u0105tek epoki br\u0105zu przyjmuje si\u0119 umownie rok 3400 p.n.e., w Europie Po\u0142udniowej 2800 p.n.e., na terenach dzisiejszych wschodnich Niemiec i zachodniej Polski 2200 p.n.e. Koniec epoki br\u0105zu przypada na lata 1000\u2013700 p.n.e."@pl . . "\u0395\u03C0\u03BF\u03C7\u03AE \u03C4\u03BF\u03C5 \u03A7\u03B1\u03BB\u03BA\u03BF\u03CD"@el . . "Bronstijd"@nl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .