. "Albert Bandura OC (/b\u00E6n\u02C8d\u028A\u0259r\u0259/; December 4, 1925 \u2013 July 26, 2021) was a Canadian-American psychologist who was the David Starr Jordan Professor in Psychology at Stanford University. Bandura was responsible for contributions to the field of education and to several fields of psychology, including social cognitive theory, therapy, and personality psychology, and was also of influence in the transition between behaviorism and cognitive psychology. He is known as the originator of social learning theory (renamed the social cognitive theory) and the theoretical construct of self-efficacy, and is also responsible for the influential 1961 Bobo doll experiment. This Bobo doll experiment demonstrated the concept of observational learning."@en . . . . . . . . . . . . . . ""@en . . . . "Mundare, Alberta, Canada"@en . . . . . . "yes"@en . "Albert Bandura"@eo . "Albert Bandura (n\u00E9 le 4 d\u00E9cembre 1925 \u00E0 Mundare et mort le 26 juillet 2021 \u00E0 Stanford) est un psychologue canadien et professeur \u00E9m\u00E9rite de psychologie \u00E0 l'universit\u00E9 Stanford. Pr\u00E9curseur du courant de la psychologie sociale en Am\u00E9rique du Nord, consid\u00E9r\u00E9 comme l'un des chercheurs en psychologie les plus influents du XXe si\u00E8cle, selon l'\u00E9tude officielle Review of General Psychology (2002), il est connu pour sa th\u00E9orie de l'apprentissage social, qu'il a renomm\u00E9e th\u00E9orie sociale cognitive en 1986, et les concepts relatifs \u00E0 cette th\u00E9orie en particulier le concept d'auto-efficacit\u00E9 (self-efficacy)."@fr . "\uC568\uBC84\uD2B8 \uBC18\uB450\uB77C"@ko . . . "\u30A2\u30EB\u30D0\u30FC\u30C8\u30FB\u30D0\u30F3\u30C7\u30E5\u30FC\u30E9\uFF08Albert Bandura 1925\u5E7412\u67084\u65E5 - 2021\u5E747\u670826\u65E5\uFF09\u306F\u3001\u81EA\u5DF1\u52B9\u529B\u611F\u3084\u793E\u4F1A\u7684\u5B66\u7FD2\u7406\u8AD6\u3067\u77E5\u3089\u308C\u308B\u30AB\u30CA\u30C0\u4EBA\u5FC3\u7406\u5B66\u8005\u3002\u30AB\u30CA\u30C0\u306E\u30D6\u30EA\u30C6\u30A3\u30C3\u30B7\u30E5\u30B3\u30ED\u30F3\u30D3\u30A2\u5927\u5B66\u3092\u5352\u696D\u5F8C\u30011952\u5E74\u3001\u30A2\u30A4\u30AA\u30EF\u5927\u5B66\u306B\u3066\u535A\u58EB\u53F7\u3092\u53D6\u5F97\u3002\u30A2\u30E1\u30EA\u30AB\u306E\u30B9\u30BF\u30F3\u30D5\u30A9\u30FC\u30C9\u5927\u5B66\u306E\u5FC3\u7406\u5B66\u6559\u6388\u3092\u9577\u304F\u52D9\u3081\u30011974\u5E74\u306B\u306F\u3001\u30A2\u30E1\u30EA\u30AB\u5FC3\u7406\u5B66\u4F1A\u4F1A\u9577\u3082\u52D9\u3081\u305F\u3002 1950\u5E74\u4EE3\u5F8C\u534A\u3001\u5F53\u6642\u512A\u52E2\u3067\u3042\u3063\u305F\u884C\u52D5\u4E3B\u7FA9\u5B66\u7FD2\u7406\u8AD6\u306E\u4E2D\u3067\u3001\u793E\u4F1A\u7684\u5B66\u7FD2\u7406\u8AD6\uFF08\u30E2\u30C7\u30EA\u30F3\u30B0\u306B\u3088\u308B\u5B66\u7FD2\uFF09\u3092\u63D0\u5531\u3057\u305F\u3053\u3068\u3067\u3082\u77E5\u3089\u308C\u308B\u3002\u5F93\u6765\u306E\u5B66\u7FD2\u7406\u8AD6\u304C\u3001\u5B66\u7FD2\u3059\u308B\u500B\u4F53\uFF08\u4EBA\u9593\u3084\u52D5\u7269\uFF09\u81EA\u8EAB\u306E\u7D4C\u9A13\u3092\u524D\u63D0\u3068\u3057\u3066\u3044\u305F\u306E\u306B\u5BFE\u3057\u3001\u5B66\u7FD2\u304C\u4ED6\u306E\u500B\u4F53\u306E\u884C\u52D5\u3092\u89B3\u5BDF\u3059\u308B\u3053\u3068\u306B\u3088\u3063\u3066\u3082\u6210\u308A\u7ACB\u3064\u3053\u3068\u3092\u5B9F\u8A3C\u3057\u3001\u65B0\u305F\u306A\u7406\u8AD6\u3065\u3051\u3092\u884C\u3063\u305F\u3002 1990\u5E74\u4EE3\u306B\u63D0\u5531\u3055\u308C\u305F\u81EA\u5DF1\u52B9\u529B\u611F\u306B\u3064\u3044\u3066\u306E\u7406\u8AD6\u306F\u5FC3\u7406\u5B66\u306B\u3068\u3069\u307E\u3089\u305A\u3001\u6559\u80B2\u5B66\u3084\u793E\u4F1A\u5B66\u306B\u3082\u5927\u304D\u306A\u5F71\u97FF\u3092\u4E0E\u3048\u305F\u3002 2002\u5E74\u306E\u8ABF\u67FB\u3067\u306F\u3001\u30D0\u30F3\u30C9\u30A5\u30FC\u30E9\u306F\u30D0\u30E9\u30B9\u30FB\u30B9\u30AD\u30CA\u30FC\u3001\u30B8\u30FC\u30AF\u30E0\u30F3\u30C8\u30FB\u30D5\u30ED\u30A4\u30C8\u3001\u30B8\u30E3\u30F3\u30FB\u30D4\u30A2\u30B8\u30A7\u306B\u7D9A\u304D4\u756A\u76EE\u306B\u591A\u304F\u5F15\u7528\u3055\u308C\u308B\u5FC3\u7406\u5B66\u8005\u3067\u3042\u308A\u3001\u5B58\u547D\u4E2D\u306E\u4EBA\u7269\u306E\u4E2D\u3067\u306F\u30C8\u30C3\u30D7\u3067\u3042\u308B\u3002\u30D0\u30F3\u30C9\u30A5\u30FC\u30E9\u306F\u3001\u5B58\u547D\u4E2D\u306E\u5FC3\u7406\u5B66\u8005\u3067\u6700\u3082\u5049\u5927\u306A\u4EBA\u7269\u3067\u3042\u308A\u3001\u305D\u3057\u3066\u53F2\u4E0A\u6700\u3082\u5F71\u97FF\u529B\u306E\u3042\u308B\u5FC3\u7406\u5B66\u8005\u306E\u3072\u3068\u308A\u3068\u3055\u308C\u308B\u3002"@ja . "1925-12-04"^^ . . . . "\u0410\u043B\u044C\u0431\u0435\u0301\u0440\u0442 \u0411\u0430\u043D\u0434\u0443\u0301\u0440\u0430 (\u0430\u043D\u0433\u043B. Albert Bandura; 4 \u0433\u0440\u0443\u0434\u043D\u044F 1925, \u041C\u0430\u043D\u0434\u0435\u0440, \u0410\u043B\u044C\u0431\u0435\u0440\u0442\u0430, \u041A\u0430\u043D\u0430\u0434\u0430 \u2014 26 \u043B\u0438\u043F\u043D\u044F 2021) \u2014 \u043A\u0430\u043D\u0430\u0434\u0441\u044C\u043A\u0438\u0439 \u043F\u0441\u0438\u0445\u043E\u043B\u043E\u0433 \u0443\u043A\u0440\u0430\u0457\u043D\u0441\u044C\u043A\u043E\u0433\u043E \u043F\u043E\u0445\u043E\u0434\u0436\u0435\u043D\u043D\u044F. \u0423 2007 \u0440. \u0411\u0430\u043D\u0434\u0443\u0440\u0430 \u0431\u0443\u0432 \u0447\u0435\u0442\u0432\u0435\u0440\u0442\u0438\u043C \u043D\u0430\u0439\u0446\u0438\u0442\u043E\u0432\u0430\u043D\u0456\u0448\u0438\u043C \u0443 \u0441\u0432\u0456\u0442\u0456 \u0430\u0432\u0442\u043E\u0440\u043E\u043C \u043A\u043D\u0438\u0433 \u0443 \u0433\u0430\u043B\u0443\u0437\u0456 \u0433\u0443\u043C\u0430\u043D\u0456\u0442\u0430\u0440\u043D\u0438\u0445 \u043D\u0430\u0443\u043A, \u043F\u043E\u0440\u044F\u0434 \u0437\u0456 \u0421\u043A\u0456\u043D\u043D\u0435\u0440\u043E\u043C \u0456 \u041F\u0456\u0430\u0436\u0435."@uk . . . . . . . "Albert Bandura"@fr . . . . "2021-02-28"^^ . . . . . . . "\u0410\u043B\u044C\u0431\u0435\u0440\u0442 \u0411\u0430\u043D\u0434\u0443\u0440\u0430"@uk . "Stanford, California, U.S."@en . . . . . "Albert Bandura (4 Desember 1925 \u2013 26 Juli 2021) adalah seorang psikolog dan penggagas teori kognitif sosial. Ia terkenal dengan eksperimen \"Boneka Bobo\" yang mana pemelajaran bisa diperoleh dari mencontoh suatu tindakan. Bandura tumbuh di sebuah kota yang sangat kecil, sekolah menengah umumnya saja hanya memiliki 20 orang murid. Bandura mengambil gelar diplomanya dari Universitas British Columbia dan gelar kesarjanaan psikologinya dari Universitas Iowa. Di Iowa dia belajar bersama Robert Sears, salah satu perintis teori belajar sosial. Pada 1953, Bandura bergabung dengan Fakultas Psikologi Universitas Stanford dan berkarya di sana sampai dia pensiun. Di bidang psikologi, Bandura sudah membangun reputasi yang demikian tinggi sehingga pada tahun 1974 dia dipercaya menjabat presiden Asosiasi Psikologi Amerika (APA). Murid-muridnya sendiri menjuluki dia generalis modern, seorang pria dengan pengetahuan sangat luas di banyak bidang ilmu."@in . "Albert Bandura OC (* 4. Dezember 1925 in Mundare, Zentral-Alberta; \u2020 26. Juli 2021 in Stanford, Kalifornien) war ein kanadischer Psychologe. Er gilt als Entwickler der sozial-kognitiven Lerntheorie und pr\u00E4gte die Begrifflichkeit der Selbstwirksamkeitserwartung (engl. self-efficacy). Des Weiteren ist er f\u00FCr die Durchf\u00FChrung des ber\u00FChmten Bobo-Doll-Experiments bekannt."@de . . . . . . . "Albert Bandura, f\u00F6dd 4 december 1925 i Mundare, Alberta, Kanada, d\u00F6d 26 juli 2021 i Stanford, Kalifornien, var en kanadensisk-amerikansk socialpsykolog. Han blev k\u00E4nd f\u00F6r sina studier av aggressivitet hos barn och unga, sitt arbete med social inl\u00E4rning, social kognitiv teori och begreppet sj\u00E4lvf\u00F6rm\u00E5ga. Sj\u00E4lvf\u00F6rm\u00E5ga innefattar individens tilltro till sin egen f\u00F6rm\u00E5ga. 2002 rankade tidskriften Review of General Psychology Bandura som den fj\u00E4rde mest framst\u00E5ende psykologen under 1900-talet, bakom B.F. Skinner, Jean Piaget och Sigmund Freud."@sv . . . . . . . . . . . . . . . "Albert Bandura"@en . . . . "Albert Bandura (ur. 4 grudnia 1925 w Mundare w Albercie, zm. 26 lipca 2021 w Stanford) \u2013 kanadyjsko-ameryka\u0144ski psycholog. Tw\u00F3rca teorii spo\u0142ecznego uczenia si\u0119. Bandura wyst\u0105pi\u0142 z krytyk\u0105 klasycznego behawioryzmu uznaj\u0105c, i\u017C zbyt w\u0105sko widzi uczenie si\u0119. Jego teoria spo\u0142ecznego uczenia si\u0119 ma na celu u\u0142atwienie bada\u0144 nieobserwowalnych aspekt\u00F3w uczenia si\u0119 ludzi, takich jak my\u015Blenie i poznanie."@pl . . . "Albert Bandura OC (* 4. Dezember 1925 in Mundare, Zentral-Alberta; \u2020 26. Juli 2021 in Stanford, Kalifornien) war ein kanadischer Psychologe. Er gilt als Entwickler der sozial-kognitiven Lerntheorie und pr\u00E4gte die Begrifflichkeit der Selbstwirksamkeitserwartung (engl. self-efficacy). Des Weiteren ist er f\u00FCr die Durchf\u00FChrung des ber\u00FChmten Bobo-Doll-Experiments bekannt."@de . . . . "Albert Bandura (n\u00E9 le 4 d\u00E9cembre 1925 \u00E0 Mundare et mort le 26 juillet 2021 \u00E0 Stanford) est un psychologue canadien et professeur \u00E9m\u00E9rite de psychologie \u00E0 l'universit\u00E9 Stanford. Pr\u00E9curseur du courant de la psychologie sociale en Am\u00E9rique du Nord, consid\u00E9r\u00E9 comme l'un des chercheurs en psychologie les plus influents du XXe si\u00E8cle, selon l'\u00E9tude officielle Review of General Psychology (2002), il est connu pour sa th\u00E9orie de l'apprentissage social, qu'il a renomm\u00E9e th\u00E9orie sociale cognitive en 1986, et les concepts relatifs \u00E0 cette th\u00E9orie en particulier le concept d'auto-efficacit\u00E9 (self-efficacy)."@fr . . . . . . . "\u963F\u5C14\u6CE2\u7279\u00B7\u73ED\u675C\u62C9"@zh . . . "Albert Bandura, f\u00F6dd 4 december 1925 i Mundare, Alberta, Kanada, d\u00F6d 26 juli 2021 i Stanford, Kalifornien, var en kanadensisk-amerikansk socialpsykolog. Han blev k\u00E4nd f\u00F6r sina studier av aggressivitet hos barn och unga, sitt arbete med social inl\u00E4rning, social kognitiv teori och begreppet sj\u00E4lvf\u00F6rm\u00E5ga. Sj\u00E4lvf\u00F6rm\u00E5ga innefattar individens tilltro till sin egen f\u00F6rm\u00E5ga. Bandura studerade vid University of British Columbia d\u00E4r han 1949 tog en bachelorexamen i psykologi. Han fortsatte vid University of Iowa, d\u00E4r han 1951 tog en masterexamen i psykologi och 1952 en doktorsexamen i klinisk psykologi. 1953 blev han l\u00E4rare vid Stanford University, och senare professor. 1974 fick han David Starr Jordan-professuren i psykologi. Han stannade vid Stanford till sin pensionering 2010. 2002 rankade tidskriften Review of General Psychology Bandura som den fj\u00E4rde mest framst\u00E5ende psykologen under 1900-talet, bakom B.F. Skinner, Jean Piaget och Sigmund Freud."@sv . . . . . . . . . . . "E. L. Thorndike Award"@en . . . "Albert Bandura"@pl . . . . "2021-07-26"^^ . "Albert Bandura"@in . "Albert Bandura (4 Desember 1925 \u2013 26 Juli 2021) adalah seorang psikolog dan penggagas teori kognitif sosial. Ia terkenal dengan eksperimen \"Boneka Bobo\" yang mana pemelajaran bisa diperoleh dari mencontoh suatu tindakan."@in . "\u0410\u043B\u044C\u0431\u0435\u0301\u0440\u0442 \u0411\u0430\u043D\u0434\u0443\u0301\u0440\u0430 (\u0430\u043D\u0433\u043B. Albert Bandura; 4 \u0433\u0440\u0443\u0434\u043D\u044F 1925, \u041C\u0430\u043D\u0434\u0435\u0440, \u0410\u043B\u044C\u0431\u0435\u0440\u0442\u0430, \u041A\u0430\u043D\u0430\u0434\u0430 \u2014 26 \u043B\u0438\u043F\u043D\u044F 2021) \u2014 \u043A\u0430\u043D\u0430\u0434\u0441\u044C\u043A\u0438\u0439 \u043F\u0441\u0438\u0445\u043E\u043B\u043E\u0433 \u0443\u043A\u0440\u0430\u0457\u043D\u0441\u044C\u043A\u043E\u0433\u043E \u043F\u043E\u0445\u043E\u0434\u0436\u0435\u043D\u043D\u044F. \u0423 2007 \u0440. \u0411\u0430\u043D\u0434\u0443\u0440\u0430 \u0431\u0443\u0432 \u0447\u0435\u0442\u0432\u0435\u0440\u0442\u0438\u043C \u043D\u0430\u0439\u0446\u0438\u0442\u043E\u0432\u0430\u043D\u0456\u0448\u0438\u043C \u0443 \u0441\u0432\u0456\u0442\u0456 \u0430\u0432\u0442\u043E\u0440\u043E\u043C \u043A\u043D\u0438\u0433 \u0443 \u0433\u0430\u043B\u0443\u0437\u0456 \u0433\u0443\u043C\u0430\u043D\u0456\u0442\u0430\u0440\u043D\u0438\u0445 \u043D\u0430\u0443\u043A, \u043F\u043E\u0440\u044F\u0434 \u0437\u0456 \u0421\u043A\u0456\u043D\u043D\u0435\u0440\u043E\u043C \u0456 \u041F\u0456\u0430\u0436\u0435."@uk . . . . . . . . . . . . . . . "Albert Bandura (Mundare, 4 de desembre de 1925 - Stanford, 26 de juliol de 2021) va ser un psic\u00F2leg fam\u00F3s per la seva teoria de l'aprenentatge social, que es basa en la constataci\u00F3 que gran part de la conducta humana, inclosa la relacionada amb l'aprenentatge, s'adquireix a trav\u00E9s de models del propi grup. Aquest grup projecta una imatge sobre l'efic\u00E0cia del subjecte en la tasca, que aquest interioritza, anomenant-la autoefic\u00E0cia i que repercuteix en l'autoestima del subjecte i posteriorment en la seva habilitat realitzant tasques."@ca . . . . . "Albert Bandura"@sv . "Albert Bandura"@ca . . . . . . . . . . "Albert Bandura (Mundare, Kanada, 1925eko abenduaren 4a - Stanford, Ameriketako Estatu Batuak, 2021eko uztailaren 26a) kanadar psikologoa izan zen. 1949an Columbia Britainiarreko Unibertsitatean graduatu ondoren, Psikologia Klinikoko ikasketak egin zituen Iowako Unibertsitatean; gero, Wichita eta Stanfordera joan zen. Unibersitateko irakaslea izan zen Standforden. Bere garaiko psikologorik garrantzitsuenetakotzat hartua, eragin handia izan zuen bere arloan. Europa eta Amerikako unibersitate askotako honoris causa doktore tituluak jaso zituen: Berlin, Leiden, Salamanca, Indiana eta Erroma."@eu . "237253"^^ . . . . . . . . "yes"@en . . . . . "\u30A2\u30EB\u30D0\u30FC\u30C8\u30FB\u30D0\u30F3\u30C7\u30E5\u30FC\u30E9"@ja . . . . . . . . . . . . "Albert Bandura"@en . . . . . . . . . . . "Albert Bandura"@de . . "Albert Bandura"@nl . . . . . . . . . "Albert Bandura"@pt . . . . . . "2021-07-26"^^ . . . "\u039F \u0386\u03BB\u03BC\u03C0\u03B5\u03C1\u03C4 \u039C\u03C0\u03B1\u03BD\u03C4\u03BF\u03CD\u03C1\u03B1 (Albert Bandura, 4 \u0394\u03B5\u03BA\u03B5\u03BC\u03B2\u03C1\u03AF\u03BF\u03C5 1925 -26 \u0399\u03BF\u03C5\u03BB\u03AF\u03BF\u03C5 2021) \u03B5\u03AF\u03BD\u03B1\u03B9 \u039A\u03B1\u03BD\u03B1\u03B4\u03BF\u03B1\u03BC\u03B5\u03C1\u03B9\u03BA\u03B1\u03BD\u03CC\u03C2 \u03C8\u03C5\u03C7\u03BF\u03BB\u03CC\u03B3\u03BF\u03C2 \u03C0\u03BF\u03C5 \u03C6\u03AD\u03C1\u03B5\u03B9 \u03C4\u03BF\u03BD \u03C4\u03AF\u03C4\u03BB\u03BF \" \u039F\u03BC\u03CC\u03C4\u03B9\u03BC\u03BF\u03C2 \u039A\u03B1\u03B8\u03B7\u03B3\u03B7\u03C4\u03AE\u03C2 \u03A8\u03C5\u03C7\u03BF\u03BB\u03BF\u03B3\u03AF\u03B1\u03C2 \u03C3\u03C4\u03BF \u03A0\u03B1\u03BD\u03B5\u03C0\u03B9\u03C3\u03C4\u03AE\u03BC\u03B9\u03BF \u03C4\u03BF\u03C5 \u03A3\u03C4\u03AC\u03BD\u03C6\u03BF\u03C1\u03BD\u03C4\". \u039F \u039C\u03C0\u03B1\u03BD\u03C4\u03BF\u03CD\u03C1\u03B1 \u03B5\u03AF\u03C7\u03B5 \u03C3\u03C5\u03BD\u03B5\u03B9\u03C3\u03C6\u03BF\u03C1\u03AC \u03C3\u03C4\u03BF\u03BD \u03C4\u03BF\u03BC\u03AD\u03B1 \u03C4\u03B7\u03C2 \u03B5\u03BA\u03C0\u03B1\u03AF\u03B4\u03B5\u03C5\u03C3\u03B7\u03C2 \u03BA\u03B1\u03B9 \u03C3\u03B5 \u03C0\u03BF\u03BB\u03BB\u03BF\u03CD\u03C2 \u03C4\u03BF\u03BC\u03B5\u03AF\u03C2 \u03C4\u03B7\u03C2 \u03C8\u03C5\u03C7\u03BF\u03BB\u03BF\u03B3\u03AF\u03B1\u03C2, \u03CC\u03C0\u03C9\u03C2 \u03C4\u03B7\u03BD , \u03C4\u03B7\u03BD \u03C8\u03C5\u03C7\u03BF\u03B8\u03B5\u03C1\u03B1\u03C0\u03B5\u03AF\u03B1 \u03BA\u03B1\u03B9 \u03C4\u03B7\u03BD , \u03BA\u03B1\u03B9 \u03B5\u03C0\u03B7\u03C1\u03AD\u03B1\u03C3\u03B5 \u03C4\u03B7 \u03BC\u03B5\u03C4\u03AC\u03B2\u03B1\u03C3\u03B7 \u03BC\u03B5\u03C4\u03B1\u03BE\u03CD \u03C3\u03C5\u03BC\u03C0\u03B5\u03C1\u03B9\u03C6\u03BF\u03C1\u03B9\u03C3\u03BC\u03BF\u03CD \u03BA\u03B1\u03B9 \u03B3\u03BD\u03C9\u03C3\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE\u03C2 \u03C8\u03C5\u03C7\u03BF\u03BB\u03BF\u03B3\u03AF\u03B1\u03C2. \u0395\u03AF\u03BD\u03B1\u03B9 \u03B3\u03BD\u03C9\u03C3\u03C4\u03CC\u03C2 \u03C9\u03C2 \u03BF \u03B5\u03B9\u03C3\u03B7\u03B3\u03B7\u03C4\u03AE\u03C2 \u03C4\u03B7\u03C2 \u03B8\u03B5\u03C9\u03C1\u03AF\u03B1\u03C2 \u03BA\u03BF\u03B9\u03BD\u03C9\u03BD\u03B9\u03BA\u03AE\u03C2 \u03BC\u03AC\u03B8\u03B7\u03C3\u03B7\u03C2 \u03BA\u03B1\u03B9 \u03C4\u03B7\u03C2 \u03BA\u03B1\u03B9 \u03B5\u03AF\u03BD\u03B1\u03B9 \u03C5\u03C0\u03B5\u03CD\u03B8\u03C5\u03BD\u03BF\u03C2 \u03B3\u03B9\u03B1 \u03C4\u03BF \u03C0\u03B5\u03AF\u03C1\u03B1\u03BC\u03B1 \u03C4\u03BF\u03C5 1961 \u03BC\u03B5 \u03C4\u03B7\u03BD (Bobo Doll experiment)."@el . . . . . . . . . . . "Albert Bandura (Mundare, 4 dicembre 1925 \u2013 Stanford, 26 luglio 2021) \u00E8 stato uno psicologo canadese naturalizzato statunitense. \u00C8 noto per il suo lavoro sulla teoria dell'apprendimento sociale, in particolare per il suo impatto sulla teoria sociale cognitiva."@it . "no"@en . . . "\u0410\u043B\u044C\u0431\u0435\u0440\u0442 \u0411\u0430\u043D\u0434\u0443\u0301\u0440\u0430 (\u0430\u043D\u0433\u043B. Albert Bandura; 4 \u0434\u0435\u043A\u0430\u0431\u0440\u044F 1925, , \u0410\u043B\u044C\u0431\u0435\u0440\u0442\u0430, \u041A\u0430\u043D\u0430\u0434\u0430 \u2014 26 \u0438\u044E\u043B\u044F 2021) \u2014 \u043A\u0430\u043D\u0430\u0434\u0441\u043A\u0438\u0439 \u0438 \u0430\u043C\u0435\u0440\u0438\u043A\u0430\u043D\u0441\u043A\u0438\u0439 \u043F\u0441\u0438\u0445\u043E\u043B\u043E\u0433, \u0438\u0437\u0432\u0435\u0441\u0442\u043D\u044B\u0439 \u0441\u0432\u043E\u0438\u043C\u0438 \u0440\u0430\u0431\u043E\u0442\u0430\u043C\u0438 \u043F\u043E \u0442\u0435\u043E\u0440\u0438\u0438 \u0441\u043E\u0446\u0438\u0430\u043B\u044C\u043D\u043E\u0433\u043E \u043D\u0430\u0443\u0447\u0435\u043D\u0438\u044F (\u0438\u043B\u0438 \u0441\u043E\u0446\u0438\u0430\u043B\u044C\u043D\u043E\u0433\u043E \u043A\u043E\u0433\u043D\u0438\u0442\u0438\u0432\u0438\u0437\u043C\u0430), \u0430 \u0442\u0430\u043A\u0436\u0435 \u044D\u043A\u0441\u043F\u0435\u0440\u0438\u043C\u0435\u043D\u0442\u043E\u043C \u0441 \u043A\u0443\u043A\u043B\u043E\u0439 \u0411\u043E\u0431\u043E. \u0421\u0443\u0442\u044C \u044D\u0442\u043E\u0433\u043E \u044D\u043A\u0441\u043F\u0435\u0440\u0438\u043C\u0435\u043D\u0442\u0430 \u0437\u0430\u043A\u043B\u044E\u0447\u0430\u043B\u0430\u0441\u044C \u0432 \u0442\u043E\u043C, \u0447\u0442\u043E \u0434\u0435\u0442\u0438 \u043A\u043E\u043F\u0438\u0440\u043E\u0432\u0430\u043B\u0438 \u0443\u0432\u0438\u0434\u0435\u043D\u043D\u044B\u0435 \u0438\u043C\u0438 \u043D\u0430 \u044D\u043A\u0440\u0430\u043D\u0435 \u0442\u0435\u043B\u0435\u0432\u0438\u0437\u043E\u0440\u0430 \u0430\u0433\u0440\u0435\u0441\u0441\u0438\u0432\u043D\u044B\u0435 \u0434\u0435\u0439\u0441\u0442\u0432\u0438\u044F, \u0441\u043B\u0435\u0434\u0443\u044F \u043D\u0435 \u043A\u043E\u043C\u0430\u043D\u0434\u0430\u043C, \u0430 \u043B\u0438\u0448\u044C \u043A\u043E\u043F\u0438\u0440\u0443\u044F \u044D\u0442\u0438 \u0434\u0435\u0439\u0441\u0442\u0432\u0438\u044F."@ru . . . . . . "\u0386\u03BB\u03BC\u03C0\u03B5\u03C1\u03C4 \u039C\u03C0\u03B1\u03BD\u03C4\u03BF\u03CD\u03C1\u03B1"@el . . . "\u963F\u5C14\u6CE2\u7279\u00B7\u73ED\u675C\u62C9\uFF08\u82F1\u8A9E\uFF1AAlbert Bandura\uFF0C1925\u5E7412\u67084\u65E5\uFF0D2021\u5E747\u670826\u65E5)\uFF0C\u52A0\u62FF\u5927\u5FC3\u7406\u5B66\u5BB6\uFF0C\u4EE5\u5176\u793E\u6703\u5B78\u7FD2\u8AD6\u8457\u79F0\u3002"@zh . "\u039F \u0386\u03BB\u03BC\u03C0\u03B5\u03C1\u03C4 \u039C\u03C0\u03B1\u03BD\u03C4\u03BF\u03CD\u03C1\u03B1 (Albert Bandura, 4 \u0394\u03B5\u03BA\u03B5\u03BC\u03B2\u03C1\u03AF\u03BF\u03C5 1925 -26 \u0399\u03BF\u03C5\u03BB\u03AF\u03BF\u03C5 2021) \u03B5\u03AF\u03BD\u03B1\u03B9 \u039A\u03B1\u03BD\u03B1\u03B4\u03BF\u03B1\u03BC\u03B5\u03C1\u03B9\u03BA\u03B1\u03BD\u03CC\u03C2 \u03C8\u03C5\u03C7\u03BF\u03BB\u03CC\u03B3\u03BF\u03C2 \u03C0\u03BF\u03C5 \u03C6\u03AD\u03C1\u03B5\u03B9 \u03C4\u03BF\u03BD \u03C4\u03AF\u03C4\u03BB\u03BF \" \u039F\u03BC\u03CC\u03C4\u03B9\u03BC\u03BF\u03C2 \u039A\u03B1\u03B8\u03B7\u03B3\u03B7\u03C4\u03AE\u03C2 \u03A8\u03C5\u03C7\u03BF\u03BB\u03BF\u03B3\u03AF\u03B1\u03C2 \u03C3\u03C4\u03BF \u03A0\u03B1\u03BD\u03B5\u03C0\u03B9\u03C3\u03C4\u03AE\u03BC\u03B9\u03BF \u03C4\u03BF\u03C5 \u03A3\u03C4\u03AC\u03BD\u03C6\u03BF\u03C1\u03BD\u03C4\". \u039F \u039C\u03C0\u03B1\u03BD\u03C4\u03BF\u03CD\u03C1\u03B1 \u03B5\u03AF\u03C7\u03B5 \u03C3\u03C5\u03BD\u03B5\u03B9\u03C3\u03C6\u03BF\u03C1\u03AC \u03C3\u03C4\u03BF\u03BD \u03C4\u03BF\u03BC\u03AD\u03B1 \u03C4\u03B7\u03C2 \u03B5\u03BA\u03C0\u03B1\u03AF\u03B4\u03B5\u03C5\u03C3\u03B7\u03C2 \u03BA\u03B1\u03B9 \u03C3\u03B5 \u03C0\u03BF\u03BB\u03BB\u03BF\u03CD\u03C2 \u03C4\u03BF\u03BC\u03B5\u03AF\u03C2 \u03C4\u03B7\u03C2 \u03C8\u03C5\u03C7\u03BF\u03BB\u03BF\u03B3\u03AF\u03B1\u03C2, \u03CC\u03C0\u03C9\u03C2 \u03C4\u03B7\u03BD , \u03C4\u03B7\u03BD \u03C8\u03C5\u03C7\u03BF\u03B8\u03B5\u03C1\u03B1\u03C0\u03B5\u03AF\u03B1 \u03BA\u03B1\u03B9 \u03C4\u03B7\u03BD , \u03BA\u03B1\u03B9 \u03B5\u03C0\u03B7\u03C1\u03AD\u03B1\u03C3\u03B5 \u03C4\u03B7 \u03BC\u03B5\u03C4\u03AC\u03B2\u03B1\u03C3\u03B7 \u03BC\u03B5\u03C4\u03B1\u03BE\u03CD \u03C3\u03C5\u03BC\u03C0\u03B5\u03C1\u03B9\u03C6\u03BF\u03C1\u03B9\u03C3\u03BC\u03BF\u03CD \u03BA\u03B1\u03B9 \u03B3\u03BD\u03C9\u03C3\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE\u03C2 \u03C8\u03C5\u03C7\u03BF\u03BB\u03BF\u03B3\u03AF\u03B1\u03C2. \u0395\u03AF\u03BD\u03B1\u03B9 \u03B3\u03BD\u03C9\u03C3\u03C4\u03CC\u03C2 \u03C9\u03C2 \u03BF \u03B5\u03B9\u03C3\u03B7\u03B3\u03B7\u03C4\u03AE\u03C2 \u03C4\u03B7\u03C2 \u03B8\u03B5\u03C9\u03C1\u03AF\u03B1\u03C2 \u03BA\u03BF\u03B9\u03BD\u03C9\u03BD\u03B9\u03BA\u03AE\u03C2 \u03BC\u03AC\u03B8\u03B7\u03C3\u03B7\u03C2 \u03BA\u03B1\u03B9 \u03C4\u03B7\u03C2 \u03BA\u03B1\u03B9 \u03B5\u03AF\u03BD\u03B1\u03B9 \u03C5\u03C0\u03B5\u03CD\u03B8\u03C5\u03BD\u03BF\u03C2 \u03B3\u03B9\u03B1 \u03C4\u03BF \u03C0\u03B5\u03AF\u03C1\u03B1\u03BC\u03B1 \u03C4\u03BF\u03C5 1961 \u03BC\u03B5 \u03C4\u03B7\u03BD (Bobo Doll experiment). \u039C\u03B9\u03B1 \u03AD\u03C1\u03B5\u03C5\u03BD\u03B1 \u03C4\u03BF 2002 \u03BA\u03B1\u03C4\u03AD\u03C4\u03B1\u03BE\u03B5 \u03C4\u03BF \u039C\u03C0\u03B1\u03BD\u03C4\u03BF\u03CD\u03C1\u03B1 \u03C9\u03C2 \u03C4\u03BF\u03BD \u03C4\u03AD\u03C4\u03B1\u03C1\u03C4\u03BF \u03C0\u03B9\u03BF \u03C3\u03C5\u03C7\u03BD\u03AC \u03B5\u03C0\u03B9\u03BA\u03B1\u03BB\u03BF\u03CD\u03BC\u03B5\u03BD\u03BF \u03C8\u03C5\u03C7\u03BF\u03BB\u03CC\u03B3\u03BF \u03CC\u03BB\u03C9\u03BD \u03C4\u03C9\u03BD \u03B5\u03C0\u03BF\u03C7\u03CE\u03BD, \u03C0\u03AF\u03C3\u03C9 \u03B1\u03C0\u03CC \u03C4\u03BF\u03BD (B.F.Skinner), \u03C4\u03BF\u03BD \u03A3\u03AF\u03B3\u03BA\u03BC\u03BF\u03C5\u03BD\u03C4 \u03A6\u03C1\u03CC\u03C5\u03BD\u03C4 (Sigmund Freud) \u03BA\u03B1\u03B9 \u03C4\u03BF\u03BD \u0396\u03B1\u03BD \u03A0\u03B9\u03B1\u03B6\u03AD (Jean Piaget), \u03BA\u03B1\u03B9 \u03C9\u03C2 \u03C4\u03BF\u03BD \u03C0\u03B9\u03BF \u03B5\u03C0\u03B9\u03BA\u03B1\u03BB\u03BF\u03CD\u03BC\u03B5\u03BD\u03BF \u03B5\u03BD \u03B6\u03C9\u03AE. \u039F \u039C\u03C0\u03B1\u03BD\u03C4\u03BF\u03CD\u03C1\u03B1 \u03C0\u03B5\u03C1\u03B9\u03B3\u03C1\u03AC\u03C6\u03B5\u03C4\u03B1\u03B9 \u03C9\u03C2 \u03BF \u03C3\u03C0\u03BF\u03C5\u03B4\u03B1\u03B9\u03CC\u03C4\u03B5\u03C1\u03BF\u03C2 \u03B5\u03BD \u03B6\u03C9\u03AE \u03C8\u03C5\u03C7\u03BF\u03BB\u03CC\u03B3\u03BF\u03C2 \u03BA\u03B1\u03B9 \u03AD\u03BD\u03B1\u03C2 \u03B1\u03C0\u2019 \u03C4\u03BF\u03C5\u03C2 \u03C0\u03B9\u03BF \u03C3\u03B7\u03BC\u03B1\u03AF\u03BD\u03BF\u03BD\u03C4\u03B5\u03C2 \u03C8\u03C5\u03C7\u03BF\u03BB\u03CC\u03B3\u03BF\u03C5\u03C2 \u03CC\u03BB\u03C9\u03BD \u03C4\u03C9\u03BD \u03B5\u03C0\u03BF\u03C7\u03CE\u03BD. \u03A4\u03BF 2008 \u03BF \u039C\u03C0\u03B1\u03BD\u03C4\u03BF\u03CD\u03C1\u03B1 \u03BA\u03AD\u03C1\u03B4\u03B9\u03C3\u03B5 \u03C4\u03BF \u03B2\u03C1\u03B1\u03B2\u03B5\u03AF\u03BF Grawemeyer \u03C3\u03C4\u03B7\u03BD \u03A8\u03C5\u03C7\u03BF\u03BB\u03BF\u03B3\u03AF\u03B1."@el . "Albert Bandura"@en . "\u0411\u0430\u043D\u0434\u0443\u0440\u0430, \u0410\u043B\u044C\u0431\u0435\u0440\u0442"@ru . . "\uC568\uBC84\uD2B8 \uBC18\uB450\uB77C(Albert Bandura, 1925\uB144 12\uC6D4 4\uC77C - 2021\uB144 7\uC6D4 26\uC77C)\uB294 \uC0AC\uD68C\uD559\uC2B5\uC774\uB860\uC73C\uB85C \uAC00\uC7A5 \uC720\uBA85\uD55C \uC2EC\uB9AC\uD559\uC790\uC774\uB2E4. \uCE90\uB098\uB2E4\uC758 \uC5D0\uC11C \uCD9C\uC0DD\uD558\uC600\uB2E4. \uBE0C\uB9AC\uD2F0\uC2DC\uCEEC\uB7FC\uBE44\uC544 \uB300\uD559\uAD50\uC5D0\uC11C \uC2EC\uB9AC\uD559\uC744 \uC804\uACF5\uD558\uC600\uC73C\uBA70, \uC544\uC774\uC624\uC640 \uB300\uD559\uAD50\uC5D0\uC11C \uC11D\uC0AC\uC640 \uBC15\uC0AC \uACFC\uC815\uC744 \uAC70\uCCE4\uB2E4. \uBC18\uB450\uB77C\uB294 (Bobo doll experience)\uC73C\uB85C \uB450\uB4DC\uB7EC\uC9C0\uAC8C \uC720\uBA85\uD558\uB2E4. \uBC18\uB450\uB77C\uB294 1953\uB144\uBD80\uD130 \uC2A4\uD0E0\uD37C\uB4DC \uB300\uD559\uAD50\uC5D0\uC11C \uAD50\uC218\uB85C \uC9C0\uB0B4\uBA74\uC11C \uADF8\uC758 \uC804\uACF5\uC744 \uBC1C\uD718\uD588\uB2E4. 1974\uB144\uC5D0\uB294 \uBBF8\uAD6D\uC2EC\uB9AC\uD559\uD68C(APA)\uC758 \uB300\uD45C\uB85C \uC120\uCD9C\uB418\uC5C8\uC73C\uBA70 1981\uB144\uC5D0\uB294 (WPA) \uD68C\uC7A5\uC744 \uC5ED\uC784\uD558\uC600\uB2E4."@ko . . . "Albert Bandura"@es . . . . . . . . . . "\uC568\uBC84\uD2B8 \uBC18\uB450\uB77C(Albert Bandura, 1925\uB144 12\uC6D4 4\uC77C - 2021\uB144 7\uC6D4 26\uC77C)\uB294 \uC0AC\uD68C\uD559\uC2B5\uC774\uB860\uC73C\uB85C \uAC00\uC7A5 \uC720\uBA85\uD55C \uC2EC\uB9AC\uD559\uC790\uC774\uB2E4. \uCE90\uB098\uB2E4\uC758 \uC5D0\uC11C \uCD9C\uC0DD\uD558\uC600\uB2E4. \uBE0C\uB9AC\uD2F0\uC2DC\uCEEC\uB7FC\uBE44\uC544 \uB300\uD559\uAD50\uC5D0\uC11C \uC2EC\uB9AC\uD559\uC744 \uC804\uACF5\uD558\uC600\uC73C\uBA70, \uC544\uC774\uC624\uC640 \uB300\uD559\uAD50\uC5D0\uC11C \uC11D\uC0AC\uC640 \uBC15\uC0AC \uACFC\uC815\uC744 \uAC70\uCCE4\uB2E4. \uBC18\uB450\uB77C\uB294 (Bobo doll experience)\uC73C\uB85C \uB450\uB4DC\uB7EC\uC9C0\uAC8C \uC720\uBA85\uD558\uB2E4. \uBC18\uB450\uB77C\uB294 1953\uB144\uBD80\uD130 \uC2A4\uD0E0\uD37C\uB4DC \uB300\uD559\uAD50\uC5D0\uC11C \uAD50\uC218\uB85C \uC9C0\uB0B4\uBA74\uC11C \uADF8\uC758 \uC804\uACF5\uC744 \uBC1C\uD718\uD588\uB2E4. 1974\uB144\uC5D0\uB294 \uBBF8\uAD6D\uC2EC\uB9AC\uD559\uD68C(APA)\uC758 \uB300\uD45C\uB85C \uC120\uCD9C\uB418\uC5C8\uC73C\uBA70 1981\uB144\uC5D0\uB294 (WPA) \uD68C\uC7A5\uC744 \uC5ED\uC784\uD558\uC600\uB2E4."@ko . "Robert Sears, Clark Hull, Kenneth Spence, Arthur Benton. Neal Miller"@en . . . . . . "Albert Bandura (* 4. prosince 1925, , Alberta, Kanada \u2013 26. \u010Dervence 2021, Stanford, Kalifornie, USA) byl kanadsk\u00FD psycholog, emeritn\u00ED profesor psychologie na Stanfordov\u011B univerzit\u011B. Pat\u0159il k nejv\u00FDznamn\u011Bj\u0161\u00EDm p\u0159edstavitel\u016Fm behaviorismu i kognitivn\u00ED psychologie. Je \u010Dtvrt\u00FDm nejcitovan\u011Bj\u0161\u00EDm psychologem v\u0161ech dob (po Burrhusu Fredericu Skinnerovi, Sigmundu Freudovi a Jeanu Piagetovi). K roku 2007 byl \u010Dtvrt\u00FDm nejcitovan\u011Bj\u0161\u00EDm autorem v humanitn\u00EDch a soci\u00E1ln\u00EDch v\u011Bd\u00E1ch. Nejv\u00EDce proslul svou a teori\u00ED \u201Eself-efficacy\u201C. Zn\u00E1m\u00FD a \u010Dasto citovan\u00FD je jeho experiment s panenkou Bobo (tzv. Bobo doll experiment) z roku 1961."@cs . . . "Albert Bandura"@cs . . . . . "Albert Bandura (ur. 4 grudnia 1925 w Mundare w Albercie, zm. 26 lipca 2021 w Stanford) \u2013 kanadyjsko-ameryka\u0144ski psycholog. Tw\u00F3rca teorii spo\u0142ecznego uczenia si\u0119. Bandura wyst\u0105pi\u0142 z krytyk\u0105 klasycznego behawioryzmu uznaj\u0105c, i\u017C zbyt w\u0105sko widzi uczenie si\u0119. Jego teoria spo\u0142ecznego uczenia si\u0119 ma na celu u\u0142atwienie bada\u0144 nieobserwowalnych aspekt\u00F3w uczenia si\u0119 ludzi, takich jak my\u015Blenie i poznanie."@pl . "Albert Bandura \u200B fue un psic\u00F3logo canadiense-estadounidense proveniente de una familia originaria de Ucrania. Se centr\u00F3 en estudios de tendencia conductual-cognitiva y fue profesor de la Universidad Stanford,\u200B reconocido por su trabajo sobre la teor\u00EDa del aprendizaje social y su evoluci\u00F3n al , as\u00ED como por haber postulado la categor\u00EDa de autoeficacia. A lo largo de una carrera de casi seis d\u00E9cadas, Bandura fue responsable de grandes contribuciones en campos muy diferentes de la psicolog\u00EDa, incluyendo la , terapia y psicolog\u00EDa de la personalidad. Tambi\u00E9n tuvo una influencia decisiva en la transici\u00F3n entre el conductismo y la psicolog\u00EDa cognitiva. Conocido como el creador de la , un importante contribuyente a la teor\u00EDa de aprendizaje social, y responsable del experimento del mu\u00F1eco Bobo sobre el comportamiento agresivo de los ni\u00F1os.[cita requerida] Recibi\u00F3 el t\u00EDtulo de Doctor Honoris Causa en universidades de distintos pa\u00EDses por sus contribuciones a la psicolog\u00EDa. Algunos de estos t\u00EDtulos fueron otorgados por las universidades de Roma, Indiana, Leiden, Berl\u00EDn y Salamanca.\u200B Bandura fue adem\u00E1s presidente de la Asociaci\u00F3n Estadounidense de Psicolog\u00EDa en 1974. En 1980 fue nombrado presidente de la (WPA, Asociaci\u00F3n de Psicolog\u00EDa de Occidente) y adem\u00E1s en 1999 recibi\u00F3 el t\u00EDtulo de presidente honorario de la .\u200B Una encuesta en 2002 situ\u00F3 a Bandura en el cuarto puesto de los psic\u00F3logos m\u00E1s citados de todos los tiempos, despu\u00E9s de B. F. Skinner, Sigmund Freud y Jean Piaget.\u200B"@es . "Albert Bandura (Mundare, Kanada, 1925eko abenduaren 4a - Stanford, Ameriketako Estatu Batuak, 2021eko uztailaren 26a) kanadar psikologoa izan zen. 1949an Columbia Britainiarreko Unibertsitatean graduatu ondoren, Psikologia Klinikoko ikasketak egin zituen Iowako Unibertsitatean; gero, Wichita eta Stanfordera joan zen. Unibersitateko irakaslea izan zen Standforden. Psikologia Kognitiboaren aita, konduktismoatik haratago jaon zen barruko prozesu kognitiboei garrantzia emanez.. Ikaskuntza sozialaren arloko garrantzi handiko teorialaria eta esperimentatzailea izan zen. Bere ustez umeek behaketaren bidez ikasten dute, behatu eta gero imitatu egiten dituzte besteen portaerak. Horretarako ereduak prestigiodunak izan behar dira. Ikaskuntza bikarioari buruz hitz egin zuen ere, bere ustez askotan guk behatutako eredu baten jokaeren ondorioen arabera errepikatuko dugu ikusitako ala ez. Hau da, nik behatutako ereduaren jokaerak sarituta badira, nik berak egindakoa errepikatuko dut, joakera hauek zigortuta badira, ez ditut erreoikatuko berak egindako. Haurren munduko erasoen zergatiak ikertu zituen Mu\u00F1eco boboren esperimentuan, batez ere. Datu ugari eskaini zituen beste ikerlarien argudioak ezeztatzeko: autore hauen arabera, haurren erasoek barruko emozio eta indarren adierazpen patologikoa direla eta, gainerako aukerek porrot egitean, erasotzaileak berak nahi duena lortzeko bidea direla. Aurre egin zien, halaber, frustrazioaren eta erasoen artean lotura bat zegoela uste zuten psikologoei, Dollarren eta Millerren teoriei. Berak uste zuen oldarkortasunaren jatorria behaketa eta imitazioan zegoela. Idazlan garrantzitsuenak hauek ditu: Handbook of Socialization Theory and Research (1969, Sozializazio teoria eta ikerketen gidaliburua), The Control of Aggression (1973, Erasoaren kontrola), Aggression: A Social Learning Analysis (1973, Erasoa: ikasbide sozialetik eginiko analisia), Social Learning Theory (1977, Ikasbide sozialari buruzko teoria) eta Social Foundations of Thought and Action (1985, Pentsamenduaren eta ekintzaren oinarri sozialak). Bere garaiko psikologorik garrantzitsuenetakotzat hartua, eragin handia izan zuen bere arloan. Europa eta Amerikako unibersitate askotako honoris causa doktore tituluak jaso zituen: Berlin, Leiden, Salamanca, Indiana eta Erroma. Ikaskuntza sozialaren teoria barruan modelaketari buruz hitz egin zuen. Bere ustez ikaskuntza prozesuan fase batzuk daude: -lehenengo eredua behar da, eta honen jokaeretan arreta jarri behar da. -gero oroimena behar da gero errepikatuko duguna gogoratzeko. -orduan errepikapena edo imitazioa dator -baina errepikapena motibatzeko garrantzitsuak dira emango diren errefuertzoak. Bere iritziz, faktore pertsonalek (sinesmenak, itxaropenak, jarrerak eta jakintzak), ingurumenak (baliabideak, ekintzen ondorioak eta baldintza fisikoak) eta jokabideak (norberaren jarduerak, hautaketak eta ahozko adierazpenak) elkarri eragiten diote nortasuna osatzeko. Jokabidea eta inguruneko elkareragin horri elkarrekiko determinismo izena eman zion. Autoregulazioa eta autokontrol terapia. Bere ikaskuntza sozialaren printzipioak terapian erabili zituen, autorregulazioa edo autokontrol izeneko terapian. Gure jokaera aldatu dezakegu gure buruari emandako sari eta zigorren bidez. terapia honek 3 pauso ditu: autobehaketa, planing eta autorrefortzua. Autobehaketan pertsonak jakin behar di zein egoeretan ematen den aldatu nahi duen jokaera desegokia eta taula batean idatzi behar dira datuak. Gero planing bat egin behar du dituen helburuak zehazteko eta bilatzeko ingurune egokiena nahi duen emaitza lortzeko. Plan hau martxan ipintzeko autokontratu idatzi bat egin behar da; hor zehaztuko da gure burua saritu behar dugula lortu nahi dugun jokaera abiarazten dugunean, eta zigortu behar dugula gure burua lortzen ez dugunean."@eu . . . . . . "Bandura"@en . . . . . "\u0623\u0644\u0628\u0631\u062A \u0628\u0627\u0646\u062F\u0648\u0631\u0627"@ar . . "\u30A2\u30EB\u30D0\u30FC\u30C8\u30FB\u30D0\u30F3\u30C7\u30E5\u30FC\u30E9\uFF08Albert Bandura 1925\u5E7412\u67084\u65E5 - 2021\u5E747\u670826\u65E5\uFF09\u306F\u3001\u81EA\u5DF1\u52B9\u529B\u611F\u3084\u793E\u4F1A\u7684\u5B66\u7FD2\u7406\u8AD6\u3067\u77E5\u3089\u308C\u308B\u30AB\u30CA\u30C0\u4EBA\u5FC3\u7406\u5B66\u8005\u3002\u30AB\u30CA\u30C0\u306E\u30D6\u30EA\u30C6\u30A3\u30C3\u30B7\u30E5\u30B3\u30ED\u30F3\u30D3\u30A2\u5927\u5B66\u3092\u5352\u696D\u5F8C\u30011952\u5E74\u3001\u30A2\u30A4\u30AA\u30EF\u5927\u5B66\u306B\u3066\u535A\u58EB\u53F7\u3092\u53D6\u5F97\u3002\u30A2\u30E1\u30EA\u30AB\u306E\u30B9\u30BF\u30F3\u30D5\u30A9\u30FC\u30C9\u5927\u5B66\u306E\u5FC3\u7406\u5B66\u6559\u6388\u3092\u9577\u304F\u52D9\u3081\u30011974\u5E74\u306B\u306F\u3001\u30A2\u30E1\u30EA\u30AB\u5FC3\u7406\u5B66\u4F1A\u4F1A\u9577\u3082\u52D9\u3081\u305F\u3002 1950\u5E74\u4EE3\u5F8C\u534A\u3001\u5F53\u6642\u512A\u52E2\u3067\u3042\u3063\u305F\u884C\u52D5\u4E3B\u7FA9\u5B66\u7FD2\u7406\u8AD6\u306E\u4E2D\u3067\u3001\u793E\u4F1A\u7684\u5B66\u7FD2\u7406\u8AD6\uFF08\u30E2\u30C7\u30EA\u30F3\u30B0\u306B\u3088\u308B\u5B66\u7FD2\uFF09\u3092\u63D0\u5531\u3057\u305F\u3053\u3068\u3067\u3082\u77E5\u3089\u308C\u308B\u3002\u5F93\u6765\u306E\u5B66\u7FD2\u7406\u8AD6\u304C\u3001\u5B66\u7FD2\u3059\u308B\u500B\u4F53\uFF08\u4EBA\u9593\u3084\u52D5\u7269\uFF09\u81EA\u8EAB\u306E\u7D4C\u9A13\u3092\u524D\u63D0\u3068\u3057\u3066\u3044\u305F\u306E\u306B\u5BFE\u3057\u3001\u5B66\u7FD2\u304C\u4ED6\u306E\u500B\u4F53\u306E\u884C\u52D5\u3092\u89B3\u5BDF\u3059\u308B\u3053\u3068\u306B\u3088\u3063\u3066\u3082\u6210\u308A\u7ACB\u3064\u3053\u3068\u3092\u5B9F\u8A3C\u3057\u3001\u65B0\u305F\u306A\u7406\u8AD6\u3065\u3051\u3092\u884C\u3063\u305F\u3002 1990\u5E74\u4EE3\u306B\u63D0\u5531\u3055\u308C\u305F\u81EA\u5DF1\u52B9\u529B\u611F\u306B\u3064\u3044\u3066\u306E\u7406\u8AD6\u306F\u5FC3\u7406\u5B66\u306B\u3068\u3069\u307E\u3089\u305A\u3001\u6559\u80B2\u5B66\u3084\u793E\u4F1A\u5B66\u306B\u3082\u5927\u304D\u306A\u5F71\u97FF\u3092\u4E0E\u3048\u305F\u3002 2002\u5E74\u306E\u8ABF\u67FB\u3067\u306F\u3001\u30D0\u30F3\u30C9\u30A5\u30FC\u30E9\u306F\u30D0\u30E9\u30B9\u30FB\u30B9\u30AD\u30CA\u30FC\u3001\u30B8\u30FC\u30AF\u30E0\u30F3\u30C8\u30FB\u30D5\u30ED\u30A4\u30C8\u3001\u30B8\u30E3\u30F3\u30FB\u30D4\u30A2\u30B8\u30A7\u306B\u7D9A\u304D4\u756A\u76EE\u306B\u591A\u304F\u5F15\u7528\u3055\u308C\u308B\u5FC3\u7406\u5B66\u8005\u3067\u3042\u308A\u3001\u5B58\u547D\u4E2D\u306E\u4EBA\u7269\u306E\u4E2D\u3067\u306F\u30C8\u30C3\u30D7\u3067\u3042\u308B\u3002\u30D0\u30F3\u30C9\u30A5\u30FC\u30E9\u306F\u3001\u5B58\u547D\u4E2D\u306E\u5FC3\u7406\u5B66\u8005\u3067\u6700\u3082\u5049\u5927\u306A\u4EBA\u7269\u3067\u3042\u308A\u3001\u305D\u3057\u3066\u53F2\u4E0A\u6700\u3082\u5F71\u97FF\u529B\u306E\u3042\u308B\u5FC3\u7406\u5B66\u8005\u306E\u3072\u3068\u308A\u3068\u3055\u308C\u308B\u3002"@ja . . . . . "Albert Bandura OC (/b\u00E6n\u02C8d\u028A\u0259r\u0259/; December 4, 1925 \u2013 July 26, 2021) was a Canadian-American psychologist who was the David Starr Jordan Professor in Psychology at Stanford University. Bandura was responsible for contributions to the field of education and to several fields of psychology, including social cognitive theory, therapy, and personality psychology, and was also of influence in the transition between behaviorism and cognitive psychology. He is known as the originator of social learning theory (renamed the social cognitive theory) and the theoretical construct of self-efficacy, and is also responsible for the influential 1961 Bobo doll experiment. This Bobo doll experiment demonstrated the concept of observational learning. A 2002 survey ranked Bandura as the fourth most-frequently cited psychologist of all time, behind B. F. Skinner, Sigmund Freud, and Jean Piaget. During his lifetime, Bandura was widely described as the greatest living psychologist, and as one of the most influential psychologists of all time."@en . . . "Albert Bandura (Mundare, 4 dicembre 1925 \u2013 Stanford, 26 luglio 2021) \u00E8 stato uno psicologo canadese naturalizzato statunitense. \u00C8 noto per il suo lavoro sulla teoria dell'apprendimento sociale, in particolare per il suo impatto sulla teoria sociale cognitiva."@it . . "1118271157"^^ . . . . . . . . "Albert Bandura (* 4. prosince 1925, , Alberta, Kanada \u2013 26. \u010Dervence 2021, Stanford, Kalifornie, USA) byl kanadsk\u00FD psycholog, emeritn\u00ED profesor psychologie na Stanfordov\u011B univerzit\u011B. Pat\u0159il k nejv\u00FDznamn\u011Bj\u0161\u00EDm p\u0159edstavitel\u016Fm behaviorismu i kognitivn\u00ED psychologie. Je \u010Dtvrt\u00FDm nejcitovan\u011Bj\u0161\u00EDm psychologem v\u0161ech dob (po Burrhusu Fredericu Skinnerovi, Sigmundu Freudovi a Jeanu Piagetovi). K roku 2007 byl \u010Dtvrt\u00FDm nejcitovan\u011Bj\u0161\u00EDm autorem v humanitn\u00EDch a soci\u00E1ln\u00EDch v\u011Bd\u00E1ch. Nejv\u00EDce proslul svou a teori\u00ED \u201Eself-efficacy\u201C. Zn\u00E1m\u00FD a \u010Dasto citovan\u00FD je jeho experiment s panenkou Bobo (tzv. Bobo doll experiment) z roku 1961."@cs . . . . "Albert Bandura CC /b\u00E6n\u02C8d\u028A\u0259r\u0259/ foi um psic\u00F3logo canadense, professor de psicologia social da Universidade de Stanford. Fez contribui\u00E7\u00F5es no campo da psicologia social, cognitiva, psicoterapia e pedagogia. Em 1968, aos 43 anos, foi o presidente mais jovem eleito para a Associa\u00E7\u00E3o Americana de Psicologia (APA)."@pt . . . . . . . . . . "33433"^^ . . . "Albert Bandura (Mundare, 4 de desembre de 1925 - Stanford, 26 de juliol de 2021) va ser un psic\u00F2leg fam\u00F3s per la seva teoria de l'aprenentatge social, que es basa en la constataci\u00F3 que gran part de la conducta humana, inclosa la relacionada amb l'aprenentatge, s'adquireix a trav\u00E9s de models del propi grup. Aquest grup projecta una imatge sobre l'efic\u00E0cia del subjecte en la tasca, que aquest interioritza, anomenant-la autoefic\u00E0cia i que repercuteix en l'autoestima del subjecte i posteriorment en la seva habilitat realitzant tasques. Considera que l'explicaci\u00F3 de l'aprenentatge a partir de les propostes del conductisme de l'\u00E8poca no s\u00F3n suficients per explicar tots els factors que influeixen en el seu proc\u00E9s i hi inclou un nou element: l'aprenentatge per observaci\u00F3 o aprenetatge observacional. Les teories de l'aprenentatge social apareixen com a complement\u00E0ries de les teories conductistes. En aquest cas, per\u00F2, la resposta que una persona dona davant d'una determinada situaci\u00F3 pot estar mediatitzada pel que la persona ha vist fer abans a altres persones. D'aquesta manera, Bandura considerava que la major part de les conductes, especialment en els infants, es donen a conseq\u00FC\u00E8ncia de l'aprenentatge a trav\u00E9s de l'observaci\u00F3 i la imitaci\u00F3 dels seus pares o de les persones que hi ha al seu voltant. Aquestes conductes s'incorporen al repertori de l'infant i es mantenen gr\u00E0cies al refor\u00E7 directe o l'aprenentatge vicari. Bandura tamb\u00E9 va fer aportacions a la psicologia de la personalitat, estudiant l'agressivitat, i a la psicoter\u00E0pia, promovent la t\u00E8cnica del modelat. A partir de la d\u00E8cada del 1980, expandeix la seva teoria de l'aprenentatge social i la denomina teoria social cognitiva, de manera que es converteix en un dels autors pont entre el paradigma conductual i cognitiu. \u00C9s el quart psic\u00F2leg m\u00E9s citat de tots els temps, darrere de Skinner, Freud i Piaget, i a data de la seva mort era el psic\u00F2leg viu m\u00E9s citat."@ca . . . . . "\u963F\u5C14\u6CE2\u7279\u00B7\u73ED\u675C\u62C9\uFF08\u82F1\u8A9E\uFF1AAlbert Bandura\uFF0C1925\u5E7412\u67084\u65E5\uFF0D2021\u5E747\u670826\u65E5)\uFF0C\u52A0\u62FF\u5927\u5FC3\u7406\u5B66\u5BB6\uFF0C\u4EE5\u5176\u793E\u6703\u5B78\u7FD2\u8AD6\u8457\u79F0\u3002"@zh . . . "1925-12-04"^^ . "Albert Bandura (Mundare, 4 december 1925 \u2013 Stanford (Californi\u00EB), 26 juli 2021), was een Amerikaans-Canadees psycholoog. Hij is bekend geworden als grondlegger van de sociaal-cognitieve leertheorie en heeft ook gewerkt aan het begrip morele ontkoppeling. Bandura studeerde psychologie aan de Universiteit van British Columbia waar hij in 1949 zijn Bachelors degree haalde. Aan de Universiteit van Iowa behaalde hij zijn Ph.D in 1952. Daar studeerde hij onder , een belangrijke vertegenwoordiger van het stimulus-responsbehaviorisme van , en zo kwam hij in aanraking met leertheorie en gedragstudies. In 1953 kreeg hij een aanstelling aan de Stanford-universiteit. Daar schreef hij samen met (zijn eerste promovendus) zijn eerste boek, Adolescent Aggression. Het belang van dit werk was dat de auteurs daarmee het begrip voor het aanleren van gedrag introduceerden. In 1973 en 1980 kreeg hij verschillende prijzen voor zijn werk. In 1995 ontving Bandura een eredoctoraat van de Universiteit Leiden. Bandura overleed op 95-jarige leeftijd aan de gevolgen van hartfalen."@nl . . . . . . . . . . . . . . . . . "Albert Bandura"@eu . . . . "Albert Bandura \u200B fue un psic\u00F3logo canadiense-estadounidense proveniente de una familia originaria de Ucrania. Se centr\u00F3 en estudios de tendencia conductual-cognitiva y fue profesor de la Universidad Stanford,\u200B reconocido por su trabajo sobre la teor\u00EDa del aprendizaje social y su evoluci\u00F3n al , as\u00ED como por haber postulado la categor\u00EDa de autoeficacia. Una encuesta en 2002 situ\u00F3 a Bandura en el cuarto puesto de los psic\u00F3logos m\u00E1s citados de todos los tiempos, despu\u00E9s de B. F. Skinner, Sigmund Freud y Jean Piaget.\u200B"@es . . . . . . . . . "Albert Bandura CC /b\u00E6n\u02C8d\u028A\u0259r\u0259/ foi um psic\u00F3logo canadense, professor de psicologia social da Universidade de Stanford. Fez contribui\u00E7\u00F5es no campo da psicologia social, cognitiva, psicoterapia e pedagogia. Em 1968, aos 43 anos, foi o presidente mais jovem eleito para a Associa\u00E7\u00E3o Americana de Psicologia (APA)."@pt . . "\u0623\u0644\u0628\u0631\u062A \u0628\u0627\u0646\u062F\u0648\u0631\u0627 (Albert Bandura) (\u0648\u0644\u0650\u062F\u064E \u0641\u064A 4 \u0645\u0646 \u062F\u064A\u0633\u0645\u0628\u0631 1925\u0645\u060C \u0641\u064A \u0645\u0648\u0646\u062F\u0631\u0627\u060C \u0623\u0644\u0628\u0631\u062A\u0627\u060C \u0643\u0646\u062F\u0627) \u0647\u0648 \u0646\u0641\u0633\u0627\u0646\u064A (\u0639\u0627\u0644\u0645 \u0646\u0641\u0633)\u060C \u0648\u0623\u0633\u062A\u0627\u0630 \u0641\u062E\u0631\u064A (\u062F\u064A\u0641\u064A\u062F \u0633\u062A\u0627\u0631 \u062C\u0648\u0631\u062F\u0627\u0646) \u0641\u064A \u0639\u0644\u0645 \u0627\u0644\u0646\u0641\u0633 \u0627\u0644\u0627\u062C\u062A\u0645\u0627\u0639\u064A \u0641\u064A \u062C\u0627\u0645\u0639\u0629 \u0633\u062A\u0627\u0646\u0641\u0648\u0631\u062F. \u0648\u0642\u062F \u0643\u0627\u0646 \u0644\u0647 \u0627\u0644\u0641\u0636\u0644 \u0641\u064A \u062A\u0642\u062F\u064A\u0645 \u0625\u0633\u0647\u0627\u0645\u0627\u062A \u0641\u064A \u0643\u062B\u064A\u0631\u064D \u0645\u0646 \u0627\u0644\u0645\u062C\u0627\u0644\u0627\u062A \u0641\u064A \u0639\u0644\u0645 \u0627\u0644\u0646\u0641\u0633 \u0627\u0644\u0627\u062C\u062A\u0645\u0627\u0639\u064A \u0639\u0644\u0649 \u0645\u062F\u0627\u0631 \u0627\u0644\u0639\u0642\u0648\u062F \u0627\u0644\u0633\u062A\u0629 \u0627\u0644\u0645\u0627\u0636\u064A\u0629\u060C \u0628\u0645\u0627 \u0641\u064A \u0630\u0644\u0643 \u0646\u0638\u0631\u064A\u0629 \u0627\u0644\u0625\u062F\u0631\u0627\u0643 \u0627\u0644\u0627\u062C\u062A\u0645\u0627\u0639\u064A\u060C \u0648\u0627\u0644\u0639\u0644\u0627\u062C (\u0637\u0628)\u060C \u0648\u0639\u0644\u0645 \u0646\u0641\u0633 \u0627\u0644\u0634\u062E\u0635\u064A\u0629\u060C \u0643\u0645\u0627 \u0643\u0627\u0646 \u0645\u0624\u062B\u0650\u0651\u0631\u064B\u0627 \u0623\u064A\u0636\u064B\u0627 \u0641\u064A \u0627\u0644\u0627\u0646\u062A\u0642\u0627\u0644 \u0645\u0646 \u0627\u0644\u0633\u0644\u0648\u0643\u064A\u0629 \u0625\u0644\u0649 \u0639\u0644\u0645 \u0627\u0644\u0646\u0641\u0633 \u0627\u0644\u0645\u0639\u0631\u0641\u064A. \u0648\u0639\u064F\u0631\u0650\u0641\u064E \u0628\u0627\u0628\u062A\u0643\u0627\u0631 \u0646\u0638\u0631\u064A\u0629 \u0627\u0644\u062A\u0639\u0644\u0645 \u0627\u0644\u0627\u062C\u062A\u0645\u0627\u0639\u064A \u0648\u0646\u0638\u0631\u064A\u0629 \u0641\u0627\u0639\u0644\u064A\u0629 \u0627\u0644\u0630\u0627\u062A\u060C \u0648\u0647\u0648 \u0623\u064A\u0636\u064B\u0627 \u0635\u0627\u062D\u0628 \u062A\u062C\u0631\u0628\u0629 \u062F\u0645\u064A\u0629 \u0628\u0648\u0628\u0648 (Bobo doll experiment) \u0627\u0644\u0641\u0639\u0627\u0644\u0629 \u0639\u0627\u0645 1961\u0645. \u0644\u0642\u062F \u0635\u0646\u0641\u062A \u062F\u0631\u0627\u0633\u0629 \u0639\u0627\u0645 2002\u0645 \u0628\u0627\u0646\u062F\u0648\u0631\u0627 \u0643\u0631\u0627\u0628\u0639 \u0623\u0643\u062B\u0631 \u0639\u0627\u0644\u0645 \u0646\u0641\u0633 \u064A\u062A\u0645 \u0627\u0644\u0627\u0633\u062A\u0634\u0647\u0627\u062F \u0628\u0647 \u0639\u0644\u0649 \u0645\u0631 \u0627\u0644\u0632\u0645\u0646\u060C \u0628\u0639\u062F \u0628.\u0641 \u0633\u0643\u064A\u0646\u0631 (B. F. Skinner)\u060C \u0648\u0633\u064A\u063A\u0645\u0648\u0646\u062F \u0641\u0631\u0648\u064A\u062F (Sigmund Freud)\u060C \u0648\u062C\u0627\u0646 \u0628\u064A\u0627\u062C\u064A\u0647 (Jean Piaget). \u0648\u0648\u0635\u0650\u0641\u064E \u0628\u0627\u0646\u062F\u0648\u0631\u0627 \u0643\u062B\u064A\u0631\u064B\u0627 \u0643\u0623\u0639\u0638\u0645 \u0639\u0627\u0644\u0645 \u0646\u0641\u0633 \u0639\u0644\u0649 \u0642\u064A\u062F \u0627\u0644\u062D\u064A\u0627\u0629\u060C \u0648\u0643\u0648\u0627\u062D\u062F \u0645\u0646 \u0639\u0644\u0645\u0627\u0621 \u0627\u0644\u0646\u0641\u0633 \u0627\u0644\u0623\u0643\u062B\u0631 \u062A\u0623\u062B\u064A\u0631\u064B\u0627 \u0639\u0644\u0649 \u0645\u0631 \u0627\u0644\u0632\u0645\u0646. \u0641\u0627\u0632 \u0628\u0627\u0646\u062F\u0648\u0631\u0627 \u0628\u0640 \u062C\u0627\u0626\u0632\u0629 \u062C\u0631\u0648\u064A\u0645\u0627\u064A\u0631 \u0641\u064A \u0639\u0644\u0645 \u0627\u0644\u0646\u0641\u0633 \u0641\u064A \u0639\u0627\u0645 2008\u0645."@ar . . . . . . "Albert Bandura"@it . . "\u0623\u0644\u0628\u0631\u062A \u0628\u0627\u0646\u062F\u0648\u0631\u0627 (Albert Bandura) (\u0648\u0644\u0650\u062F\u064E \u0641\u064A 4 \u0645\u0646 \u062F\u064A\u0633\u0645\u0628\u0631 1925\u0645\u060C \u0641\u064A \u0645\u0648\u0646\u062F\u0631\u0627\u060C \u0623\u0644\u0628\u0631\u062A\u0627\u060C \u0643\u0646\u062F\u0627) \u0647\u0648 \u0646\u0641\u0633\u0627\u0646\u064A (\u0639\u0627\u0644\u0645 \u0646\u0641\u0633)\u060C \u0648\u0623\u0633\u062A\u0627\u0630 \u0641\u062E\u0631\u064A (\u062F\u064A\u0641\u064A\u062F \u0633\u062A\u0627\u0631 \u062C\u0648\u0631\u062F\u0627\u0646) \u0641\u064A \u0639\u0644\u0645 \u0627\u0644\u0646\u0641\u0633 \u0627\u0644\u0627\u062C\u062A\u0645\u0627\u0639\u064A \u0641\u064A \u062C\u0627\u0645\u0639\u0629 \u0633\u062A\u0627\u0646\u0641\u0648\u0631\u062F. \u0648\u0642\u062F \u0643\u0627\u0646 \u0644\u0647 \u0627\u0644\u0641\u0636\u0644 \u0641\u064A \u062A\u0642\u062F\u064A\u0645 \u0625\u0633\u0647\u0627\u0645\u0627\u062A \u0641\u064A \u0643\u062B\u064A\u0631\u064D \u0645\u0646 \u0627\u0644\u0645\u062C\u0627\u0644\u0627\u062A \u0641\u064A \u0639\u0644\u0645 \u0627\u0644\u0646\u0641\u0633 \u0627\u0644\u0627\u062C\u062A\u0645\u0627\u0639\u064A \u0639\u0644\u0649 \u0645\u062F\u0627\u0631 \u0627\u0644\u0639\u0642\u0648\u062F \u0627\u0644\u0633\u062A\u0629 \u0627\u0644\u0645\u0627\u0636\u064A\u0629\u060C \u0628\u0645\u0627 \u0641\u064A \u0630\u0644\u0643 \u0646\u0638\u0631\u064A\u0629 \u0627\u0644\u0625\u062F\u0631\u0627\u0643 \u0627\u0644\u0627\u062C\u062A\u0645\u0627\u0639\u064A\u060C \u0648\u0627\u0644\u0639\u0644\u0627\u062C (\u0637\u0628)\u060C \u0648\u0639\u0644\u0645 \u0646\u0641\u0633 \u0627\u0644\u0634\u062E\u0635\u064A\u0629\u060C \u0643\u0645\u0627 \u0643\u0627\u0646 \u0645\u0624\u062B\u0650\u0651\u0631\u064B\u0627 \u0623\u064A\u0636\u064B\u0627 \u0641\u064A \u0627\u0644\u0627\u0646\u062A\u0642\u0627\u0644 \u0645\u0646 \u0627\u0644\u0633\u0644\u0648\u0643\u064A\u0629 \u0625\u0644\u0649 \u0639\u0644\u0645 \u0627\u0644\u0646\u0641\u0633 \u0627\u0644\u0645\u0639\u0631\u0641\u064A. \u0648\u0639\u064F\u0631\u0650\u0641\u064E \u0628\u0627\u0628\u062A\u0643\u0627\u0631 \u0646\u0638\u0631\u064A\u0629 \u0627\u0644\u062A\u0639\u0644\u0645 \u0627\u0644\u0627\u062C\u062A\u0645\u0627\u0639\u064A \u0648\u0646\u0638\u0631\u064A\u0629 \u0641\u0627\u0639\u0644\u064A\u0629 \u0627\u0644\u0630\u0627\u062A\u060C \u0648\u0647\u0648 \u0623\u064A\u0636\u064B\u0627 \u0635\u0627\u062D\u0628 \u062A\u062C\u0631\u0628\u0629 \u062F\u0645\u064A\u0629 \u0628\u0648\u0628\u0648 (Bobo doll experiment) \u0627\u0644\u0641\u0639\u0627\u0644\u0629 \u0639\u0627\u0645 1961\u0645."@ar . . "Albert Bandura (Mundare, 4 december 1925 \u2013 Stanford (Californi\u00EB), 26 juli 2021), was een Amerikaans-Canadees psycholoog. Hij is bekend geworden als grondlegger van de sociaal-cognitieve leertheorie en heeft ook gewerkt aan het begrip morele ontkoppeling. In 1973 en 1980 kreeg hij verschillende prijzen voor zijn werk. In 1995 ontving Bandura een eredoctoraat van de Universiteit Leiden. Bandura overleed op 95-jarige leeftijd aan de gevolgen van hartfalen."@nl . . . . . . . "\u0410\u043B\u044C\u0431\u0435\u0440\u0442 \u0411\u0430\u043D\u0434\u0443\u0301\u0440\u0430 (\u0430\u043D\u0433\u043B. Albert Bandura; 4 \u0434\u0435\u043A\u0430\u0431\u0440\u044F 1925, , \u0410\u043B\u044C\u0431\u0435\u0440\u0442\u0430, \u041A\u0430\u043D\u0430\u0434\u0430 \u2014 26 \u0438\u044E\u043B\u044F 2021) \u2014 \u043A\u0430\u043D\u0430\u0434\u0441\u043A\u0438\u0439 \u0438 \u0430\u043C\u0435\u0440\u0438\u043A\u0430\u043D\u0441\u043A\u0438\u0439 \u043F\u0441\u0438\u0445\u043E\u043B\u043E\u0433, \u0438\u0437\u0432\u0435\u0441\u0442\u043D\u044B\u0439 \u0441\u0432\u043E\u0438\u043C\u0438 \u0440\u0430\u0431\u043E\u0442\u0430\u043C\u0438 \u043F\u043E \u0442\u0435\u043E\u0440\u0438\u0438 \u0441\u043E\u0446\u0438\u0430\u043B\u044C\u043D\u043E\u0433\u043E \u043D\u0430\u0443\u0447\u0435\u043D\u0438\u044F (\u0438\u043B\u0438 \u0441\u043E\u0446\u0438\u0430\u043B\u044C\u043D\u043E\u0433\u043E \u043A\u043E\u0433\u043D\u0438\u0442\u0438\u0432\u0438\u0437\u043C\u0430), \u0430 \u0442\u0430\u043A\u0436\u0435 \u044D\u043A\u0441\u043F\u0435\u0440\u0438\u043C\u0435\u043D\u0442\u043E\u043C \u0441 \u043A\u0443\u043A\u043B\u043E\u0439 \u0411\u043E\u0431\u043E. \u0421\u0443\u0442\u044C \u044D\u0442\u043E\u0433\u043E \u044D\u043A\u0441\u043F\u0435\u0440\u0438\u043C\u0435\u043D\u0442\u0430 \u0437\u0430\u043A\u043B\u044E\u0447\u0430\u043B\u0430\u0441\u044C \u0432 \u0442\u043E\u043C, \u0447\u0442\u043E \u0434\u0435\u0442\u0438 \u043A\u043E\u043F\u0438\u0440\u043E\u0432\u0430\u043B\u0438 \u0443\u0432\u0438\u0434\u0435\u043D\u043D\u044B\u0435 \u0438\u043C\u0438 \u043D\u0430 \u044D\u043A\u0440\u0430\u043D\u0435 \u0442\u0435\u043B\u0435\u0432\u0438\u0437\u043E\u0440\u0430 \u0430\u0433\u0440\u0435\u0441\u0441\u0438\u0432\u043D\u044B\u0435 \u0434\u0435\u0439\u0441\u0442\u0432\u0438\u044F, \u0441\u043B\u0435\u0434\u0443\u044F \u043D\u0435 \u043A\u043E\u043C\u0430\u043D\u0434\u0430\u043C, \u0430 \u043B\u0438\u0448\u044C \u043A\u043E\u043F\u0438\u0440\u0443\u044F \u044D\u0442\u0438 \u0434\u0435\u0439\u0441\u0442\u0432\u0438\u044F."@ru . . . . . . . . . . . . . . . .