This HTML5 document contains 469 embedded RDF statements represented using HTML+Microdata notation.

The embedded RDF content will be recognized by any processor of HTML5 Microdata.

Namespace Prefixes

PrefixIRI
dbpedia-nohttp://no.dbpedia.org/resource/
n6http://dbpedia.org/resource/Quran_3:
rdfhttp://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#
n51http://dbpedia.org/resource/V:
dbpedia-jahttp://ja.dbpedia.org/resource/
n13http://romanrepublic.org/roma/bibliotheca/roman-virtues/
n76http://lt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ochttp://oc.dbpedia.org/resource/
dbpedia-lahttp://la.dbpedia.org/resource/
dbphttp://dbpedia.org/property/
dbpedia-eohttp://eo.dbpedia.org/resource/
dbpedia-svhttp://sv.dbpedia.org/resource/
dbpedia-nlhttp://nl.dbpedia.org/resource/
n56https://global.dbpedia.org/id/
dbpedia-trhttp://tr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-plhttp://pl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cahttp://ca.dbpedia.org/resource/
goldhttp://purl.org/linguistics/gold/
dbpedia-ethttp://et.dbpedia.org/resource/
n9http://dbpedia.org/resource/File:
dbohttp://dbpedia.org/ontology/
dbpedia-elhttp://el.dbpedia.org/resource/
dbpedia-rohttp://ro.dbpedia.org/resource/
dbpedia-zhhttp://zh.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cyhttp://cy.dbpedia.org/resource/
foafhttp://xmlns.com/foaf/0.1/
n32http://lv.dbpedia.org/resource/
dbpedia-glhttp://gl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-skhttp://sk.dbpedia.org/resource/
dbchttp://dbpedia.org/resource/Category:
dbpedia-pthttp://pt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-alshttp://als.dbpedia.org/resource/
n16http://tg.dbpedia.org/resource/
n59http://pa.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ukhttp://uk.dbpedia.org/resource/
n8http://dbpedia.org/resource/Wikt:
n67http://yi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-dehttp://de.dbpedia.org/resource/
dbpedia-iohttp://io.dbpedia.org/resource/
xsdhhttp://www.w3.org/2001/XMLSchema#
n81http://cv.dbpedia.org/resource/
dbpedia-kohttp://ko.dbpedia.org/resource/
dbpedia-shhttp://sh.dbpedia.org/resource/
n20http://dbpedia.org/resource/S:The_Art_of_Dying_Well/
n54http://www.csun.edu/~hcfll004/
n61http://dbpedia.org/resource/S:A_Complete_Catechism_of_the_Catholic_Religion/
dbpedia-gahttp://ga.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ithttp://it.dbpedia.org/resource/
n93https://books.google.com/
n46http://ast.dbpedia.org/resource/
dbpedia-simplehttp://simple.dbpedia.org/resource/
dbpedia-idhttp://id.dbpedia.org/resource/
dbpedia-nnhttp://nn.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cshttp://cs.dbpedia.org/resource/
dbpedia-bghttp://bg.dbpedia.org/resource/
dbpedia-huhttp://hu.dbpedia.org/resource/
dctermshttp://purl.org/dc/terms/
n47http://www.accesstoinsight.org/ptf/dhamma/sila/
n87http://www.bbc.co.uk/programmes/
n30http://ta.dbpedia.org/resource/
provhttp://www.w3.org/ns/prov#
dbpedia-hehttp://he.dbpedia.org/resource/
dbpedia-frhttp://fr.dbpedia.org/resource/
n22http://ia.dbpedia.org/resource/
wikidatahttp://www.wikidata.org/entity/
dbpedia-hrhttp://hr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-eshttp://es.dbpedia.org/resource/
n19http://plato.stanford.edu/entries/epistemology-virtue/
dbpedia-vihttp://vi.dbpedia.org/resource/
n12http://ky.dbpedia.org/resource/
n73http://www.novaroma.org/nr/
dbpedia-srhttp://sr.dbpedia.org/resource/
n41http://uz.dbpedia.org/resource/
dbthttp://dbpedia.org/resource/Template:
n23http://ur.dbpedia.org/resource/
n79http://www.virtuescience.com/
freebasehttp://rdf.freebase.com/ns/
dbrhttp://dbpedia.org/resource/
dbpedia-swhttp://sw.dbpedia.org/resource/
n84http://d-nb.info/gnd/
n68https://books.google.co.uk/
rdfshttp://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#
n27http://kn.dbpedia.org/resource/
dbpedia-euhttp://eu.dbpedia.org/resource/
dbpedia-azhttp://az.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ishttp://is.dbpedia.org/resource/
wikipedia-enhttp://en.wikipedia.org/wiki/
dbpedia-arhttp://ar.dbpedia.org/resource/
owlhttp://www.w3.org/2002/07/owl#
dbpedia-dahttp://da.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fihttp://fi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-slhttp://sl.dbpedia.org/resource/
n66http://bn.dbpedia.org/resource/
n40http://www.utm.edu/research/iep/a/
dbpedia-fahttp://fa.dbpedia.org/resource/
dbpedia-thhttp://th.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ruhttp://ru.dbpedia.org/resource/
dbpedia-hsbhttp://hsb.dbpedia.org/resource/
n38http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/
n72http://www.meaningandhappiness.com/psychology-research/
dbpedia-sqhttp://sq.dbpedia.org/resource/
n64http://bs.dbpedia.org/resource/
n102http://si.dbpedia.org/resource/
n31http://
n95http://hi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-mshttp://ms.dbpedia.org/resource/

Statements

Subject Item
dbr:Virtue
rdf:type
dbo:MartialArtist owl:Thing
rdfs:label
Kebajikan فضيلة 美德 Deugd Virtude Virto Tugend Добродетель Virtù Virtue Чеснота Cnota Virtud Αρετή Suáilce Vertu Virtut Dygd Ctnost Bertute
rdfs:comment
Με την έννοια της λέξης αρετή, εννοείται η ηθική αριστεία. Ο Όμηρος εφαρμόζει τον όρο αδιάκριτα για τους Έλληνες και Τρώες ήρωες, θεμελιωμένο στον ηρωικό εθιμικό κώδικα, όπως και για γυναίκες (βλ. Πηνελόπη), θεμελιωμένο σε έναν άλλο εθιμικό κώδικα, αυτόν του οίκου. Τον χρησιμοποιεί, επίσης, για να αποδώσει την έννοια της ευημερίας, τις θεϊκές ιδιότητες ή την ποιότητα συγκεκριμένων πράξεων. Για τον Ηρόδοτο η έννοια συνδέεται με την ηρωική δράση. Φαίνεται πως ενάρετος άνδρας ή γυναίκα στον ομηρικό κόσμο είναι εκείνος ή εκείνη που χρησιμοποιεί όλες τις ικανότητές του, προκειμένου να επιτύχει το σκοπό του. Bertutea gizabanako batek duen pertsonalitate ezaugarri on eta bikaina da, garaiko eta tokiko moralaren arabera modu positiboan baloratzen dena eta edo grina txarren aurkakoa. Justizia esparru politikoko bertute bat da eta justiziari buruzko teorien artean, hauek nabarmentzen dira: Virtoj estas bonaj inklinoj de la homa animo.Al la virtoj oni kalkulas tradicie: En Okcidento la tiel nomatajn bazajn (aŭ kardinalajn) virtojn justeco, saĝo, forto kaj modereco. الفضيلة هي التفوق الأخلاقي أي الدَّرجة الرفيعة في حسن الخلق بما يتسم بالخير من صفات أو شيم الشخصية. والفضائل الشخصية تقدر بأنها ما يسهم في تحسين معيشة الفرد والمجتمع ولهذا فهي خيرة. وعكس الفضيلة هي الرذيلة. «الفضيلة» (باللاتينية virtus وتلفظ «فيرطوس»؛ باليونانية ἀρετή تلفظ «آرَتي») هي السمة أو الجودة التي تعدّ ممتازة من الناحية الأخلاقية، وبالتالي يتم تقييمها كأساس للمبدأ والوجود الأخلاقي الجيد. Is coincheap é an tsuáilce a trasnaíonn na tacair fealsúnachta, reiligiúin agus polaitíochta . San fhealsúnacht chlasaiceach, a ghlac an Giúdachas Heilléanaithe agus an Chríostaíocht, déantar idirdhealú i measc na suáilcí go léir le ceithre suáilce bunúsach nó ríthábhachtach; an chríonnacht, an mheasarthacht, an fhoirtile agus an ceartas. Доброде́тель — философский и религиозный термин, обозначающий положительное нравственное свойство характера определённого человека, определяемое его волей и поступками; постоянное деятельное направление воли к исполнению нравственного закона (заповедей). Является антонимом слов «грех» и «порок». 美德(拉丁语virtus,古希腊语:ἀρετή “arete”,英語:virtue)是道德上的卓越。 美德被认为是善在道德上体现出来的特质或者品质,因此美德被视为美好原则和道德的基础。 个人美德被视为是促进和实现集体以及个人伟大的特性。 源自于柏拉图的四个经典的基本美德(枢德)是:节制,审慎,勇气和正义。 美德指美好的品德,優良的品質、情操和行為,是每一個人都應該培養的優點。一個富有美德的人,是一個有氣質的人,被稱為有涵養,有內在美。 Una virtut és una qualitat moral positiva, oposada al defecte (ètica) o vici (religió). Cada cultura considera unes virtuts o unes altres com a més rellevants. Dygd (grekiska areté) betyder i en vidare bemärkelse ett eftersträvansvärt karaktärsdrag. I dess traditionella eller klassiska bemärkelse avses med begreppet förverkligandet av en själsförmåga. Aristoteles föreställde sig att det som utmärker en människa i förhållande till andra djur är hennes rationella själ. I bild framställs dygderna ofta som personifikationer och allegoriska figurer efter antika förlagor. Systemet med sju dygder fick under medeltiden sin motpart i sju laster, dödssynder. Jesus framställs som en dygdig person inom bibeln på grund av hans generositet. La virtud (en latín, virtus) es la excelencia moral. Una virtud es un rasgo o cualidad que se considera moralmente buena y, por tanto, es valorada como fundamento de principio y buen ser moral. Una virtud es una disposición de la persona para obrar de acuerdo con determinados proyectos ideales como el bien, la verdad, la justicia y la belleza.​ En otras palabras, es un comportamiento que muestra un alto nivel moral: hacer lo que está bien y evitar lo que está mal. Lo contrario de la virtud es el vicio. La virtud tiene una gran importancia para la vida ética. Ctnost (řec. αρετη, areté, lat. virtus) je vypěstovaný a navyklý (habituální) sklon k dobrému jednání. České slovo ctnost souvisí se slovy ctít, čest, úcta. 徳(とく、希: ἀρετή(アレテー)、 羅: virtūs(ヴィルトゥス)、英: virtue(ヴァーチュー)は、社会通念上よいとされる、人間の持つ気質や能力である。 徳は卓越性、有能性で、それを所持する人がそのことによって特記されるものである。人間に備わって初めて、徳は善き特質となる。徳は、社会的経験や道徳的訓練などによって獲得することができる。徳を備えた人間は他の人間からの信頼や尊敬を獲得しながら、人間関係の構築や組織の運営を進めることができる。徳は人間性を構成する多様な精神要素から成り立っており、気品、意志、温情、理性、忠誠、勇気、名誉、誠実、自信、謙虚、健康、楽天主義などが個々の徳目と位置付けることができる。 Kebajikan adalah kemuliaan akhlak. Suatu kebajikan adalah tabiat atau sifat tertentu yang dianggap , sehingga salah satu sendi keutamaan dan sikap berbudi pekerti yang baik. Dengan kata lain, kebajikan adalah perilaku yang memperlihatkan tolok ukur budi pekerti yang tinggi, yakni mengerjakan yang benar dan menghindari yang salah. Lawan dari kebajikan adalah . Contoh-contoh lain dari gagasan semacam ini mencakup konsep jasa di dalam tradisi-tradisi Asia maupun konsep de di dalam tradisi Tionghoa. Catur dalam Agama Buddha pun dapat dianggap sebagai kebajikan menurut pemahaman Eropa. Чесно́та (лат. virtus, дав.-гр. ἀρετή «арете») — це позитивна моральна якість людини. Een deugd kan een positieve eigenschap zijn waar een bepaald persoon over beschikt. Het kan ook duiden op een ethisch goede manier van handelen. Cnota (w j. pl. także dzielność, sprawność) (stgr. ἀρετή – areté, łac. virtus) – pozytywna cecha charakteru, stała dyspozycja człowieka ku czynom moralnie dobrym. Jej przeciwieństwem jest wada. Obok cnót moralnych, w starożytności pojęcie to odnoszono również do doskonałości w realizowaniu przeznaczonych celów (np. cnotą noża jest jego ostrość). W nowożytności znaczenie moralne zaczęło być dominujące. Virtude (latim: virtus; em grego: ἀρετή) é uma qualidade moral particular, uma capacidade exclusivamente humana, ausente nos outros animais, os quais são regidos apenas pelo instinto. É uma disposição estável de praticar o bem; revela mais do que uma simples característica ou uma aptidão para uma determinada ação boa, trata-se de uma verdadeira inclinação. São todos os hábitos constantes que levam o homem para o bem, quer como indivíduo, quer como espécie, quer pessoalmente, quer coletivamente. Segundo Aristóteles, é uma disposição adquirida de fazer o bem, e se aperfeiçoa com o hábito. La vertu est l'excellence morale. Concept majeur de la philosophie, cette notion est également à l'intersection de la religion et de la politique. Un des objets majeurs de réflexion des philosophes, la vertu est polysémique et a été définie par de nombreux penseurs en des termes différents. En philosophie grecque classique, reprise par le judaïsme hellénisé et le christianisme, on distingue parmi toutes les vertus quatre vertus cardinales (du latin cardo, pivot) : la prudence, la tempérance, la force d'âme et la justice. Das Wort Tugend (von mittelhochdeutsch tugent ‚Kraft, Macht, [gute] Eigenschaft, Fertigkeit, Vorzüglichkeit‘; lateinisch virtus, altgriechisch ἀρετή aretḗ) ist abgeleitet von taugen; die ursprüngliche Grundbedeutung ist die Tauglichkeit (Tüchtigkeit, Vorzüglichkeit) einer Person. Allgemein versteht man unter Tugend eine hervorragende Eigenschaft oder vorbildliche Haltung. Im weitesten Sinne kann jede Fähigkeit zu einem Handeln, das als wertvoll betrachtet wird, als Tugend bezeichnet werden. In der Ethik bezeichnet der Begriff eine als wichtig und erstrebenswert geltende Charaktereigenschaft, die eine Person befähigt, das sittlich Gute zu verwirklichen. Damit verbindet sich gewöhnlich die Auffassung, dass dieser Eigenschaft und der Person, die über sie verfügt, Lob und Bewunderung gebühren. Virtue (Latin: virtus) is moral excellence. A virtue is a trait or quality that is deemed to be morally good and thus is valued as a foundation of principle and good moral being. In other words, it is a behavior that shows high moral standards: doing what is right and avoiding what is wrong. The opposite of virtue is vice. Other examples of this notion include the concept of merit in Asian traditions as well as De (Chinese 德). Buddhism's four brahmavihara ("Divine States") can be regarded as virtues in the European sense. ( 다른 뜻에 대해서는 덕 (동음이의) 문서를 참고하십시오.) 덕(德)은 노력이나 수양이나 교육으로 사회적인 규범이라든가 도덕을 닦아 성취하여, 그 결과 애쓰지 않아도 규범이나 을 저절로 행할 수 있게 된 사람, 또는 그 상태를 뜻한다. 따라서 덕이 있는 사람의 인격은 선이며, 은 올바르고 그 은 남의 숭배를 받는다. 또한 덕은 훌륭한 성격 · 능력 · · 부 · 이익 등을 뜻하기도 한다. 올바른 덕은 미덕(美德)이라고 하며, 그것의 반대는 악덕(惡德)이라고 한다. La virtù (dal latino virtus; in greco ἀρετή aretè) è una disposizione d'animo volta al bene, che consiste nella capacità di una persona di eccellere in qualcosa, di compiere un certo atto in maniera ottimale, o di essere o agire in un modo ritenuto perfetto secondo un punto di vista morale, religioso, o anche sociale in base alla cultura di riferimento. Nella lingua italiana la virtù è invece la qualità di eccellenza morale sia per l'uomo sia per la donna e il termine è riferito comunemente anche a un qualche tratto caratteriale considerato da alcuni positivo.
rdfs:seeAlso
dbr:Five_precepts dbr:Arete dbr:Three_Treasures_(Taoism) dbr:Seven_virtues dbr:Five_Virtues dbr:Moral_emotions dbr:Religion_(virtue) dbr:Virtue_ethics
foaf:depiction
n38:India,_madhya_pradesh,_jina_parshvanatha_dalla_tempèesta,_600-700.jpg n38:Seal_of_Virginia.svg n38:Arete_-_Areté-_Éfeso.jpg n38:இலண்டன்_திருவள்ளுவர்.jpg n38:Stiftskirche_Niederhaslach_Glasfenster_(Kampf_der_Tugenden_mit_dem_Laster).jpg n38:Raphael_-_Cardinal_and_Theological_Virtues.jpg n38:Maat.svg
dcterms:subject
dbc:Virtue dbc:Virtue_ethics dbc:Concepts_in_ethics dbc:Pyrrhonism dbc:Personality_traits dbc:Philosophy_of_Aristotle dbc:Morality
dbo:wikiPageID
49901
dbo:wikiPageRevisionID
1120765515
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Buddhavamsa dbr:Aparigraha dbr:Sloth_(deadly_sin) dbr:Humanitas n6:110 dbr:Manliness n8:德 n9:Maat.svg dbr:Stoicism dbc:Virtue dbr:Epicureanism dbc:Virtue_ethics dbr:Mahayana dbr:Mos_maiorum dbr:René_Descartes dbr:Chinese_language dbr:Ahimsa dbr:Sanskrit dbr:Eternal_return dbr:Moral_responsibility n20:Chapter_6 dbr:Hadith dbr:Brahmavihara dbr:Zeno_of_Citium dbr:De_(Chinese) dbr:Pride dbr:Ten_Commandments dbr:The_Autobiography_of_Benjamin_Franklin n9:Stiftskirche_Niederhaslach_Glasfenster_(Kampf_der_Tugenden_mit_dem_Laster).jpg dbr:Five_Virtues dbr:Confucianism dbr:Charity_(virtue) dbr:Intellectual_virtues dbr:Mudita dbr:Forgiveness dbr:Four_temperaments dbr:Four_Noble_Truths dbr:Traditional_Chinese_medicine dbr:Moral_character dbr:Confucius dbr:Apastamba dbr:Seven_deadly_sins dbr:Seven_Capital_Virtues dbr:Morality dbr:Pyaar dbr:1_Corinthians_13 dbr:Bhagavad_Gita dbr:Chaos_(mythology) dbr:Honour dbr:Chinese_philosophy dbr:Hope_(virtue) dbr:Martin_Seligman dbr:Patience dbr:Pali_Canon dbr:SAGE_Publishing dbr:Sin dbr:Balance_(metaphysics) dbr:Principle dbr:Wrath dbr:Cardinal_virtues dbr:Sextus_Empiricus dbr:Fruit_of_the_Holy_Spirit dbr:Courage dbr:Observations_on_the_Feeling_of_the_Beautiful_and_Sublime dbr:Virtue_name dbr:Dharma dbr:V._R._Nedunchezhiyan dbr:Natural_order_(philosophy) dbr:Bushido dbr:Teachings_of_the_Seven_Grandfathers dbr:Justice dbr:Santokh dbr:Order_(virtue) dbr:Justice_(virtue) dbr:Noble_Eightfold_Path dbr:Seven_Heavenly_Virtues dbr:Salus dbr:Valluvar dbr:Samhita dbr:Positive_psychology dbr:Self-deprecation dbr:Dhrti dbr:Fitra dbr:Envy dbr:Appetition dbr:Sophia_(wisdom) dbr:Cincinnatus dbr:Epoche dbr:Value_theory dbr:Daoism dbr:Psychology n9:Raphael_-_Cardinal_and_Theological_Virtues.jpg dbr:Meno dbr:Baháʼí_writings dbr:Master_and_slave_morality dbr:Virtus_(virtue) dbr:Ancient_Egypt dbr:Taoism dbr:Virtus_(deity) dbr:Cato_Institute dbr:Punya_(Hinduism) dbr:Prudence dbr:Numina n51:Virtues dbr:Greed dbc:Concepts_in_ethics dbr:Jainism dbr:List_of_virtues dbr:Theravada dbc:Pyrrhonism dbr:Temperance_(virtue) dbr:Nonviolence dbr:Theological_virtues dbr:Defence_mechanism dbr:Maat dbr:Upeksa dbr:Nicomachean_Ethics dbr:Maitrī dbr:Nobilitas dbr:Wisdom dbr:Sympathy dbr:Brahmacharya dbr:Romanitas dbr:Immanuel_Kant dbr:Merit_(Buddhism) dbr:Truth dbr:Value_(ethics) dbr:Human_nature dbr:Tirukkural dbr:Holy_Roman_Emperor dbr:Kshama dbr:Kindness dbr:Christopher_Peterson_(psychologist) dbr:Friedrich_Nietzsche dbr:Auctoritas dbr:Tamil_language dbr:Quran dbr:Muslim_scholars dbr:Filial_piety n8:venery dbr:Tirthankaras n61:Chap._V._Virtue_and_Christian_Perfection dbr:Evolution_of_morality dbr:Consequentialism dbr:Mishnah dbr:Achourya dbr:Frugality dbr:Civic_virtue dbr:Dhi_(Hindu_thought) dbr:Epistemic_virtue dbr:Belief n8:virtue dbr:Awe dbr:Gluttony dbr:Pity dbr:Karuṇā dbr:Epicurus dbr:Virtus dbr:Nine_Noble_Virtues n9:Arete_-_Areté-_Éfeso.jpg dbr:Common_good dbr:Ideal_(ethics) dbc:Personality_traits dbr:Lust dbr:Enlightenment_(spiritual) dbr:Enjoining_good_and_forbidding_wrong dbr:Prussian_virtues dbr:Hillel_the_Elder dbr:Nimrata dbr:Sincerity dbr:Jewish_history dbr:Protagoras_(dialogue) dbr:Good dbr:Gravitas dbr:Upanishad dbr:Character_Strengths_and_Virtues_(book) dbr:Shaucha dbr:Thawab dbr:Blame dbr:Faith_in_Christianity dbr:Christianity dbr:Rationalism dbr:Praise dbr:Aristotle dbr:Daya_(Sikhism) dbr:Toleration dbr:Tao dbr:Summum_bonum dbr:Charity_(Christian_virtue) dbc:Philosophy_of_Aristotle dbr:Sat_(Sikhism) dbr:Akrodha dbr:Foresight_(psychology) dbc:Morality dbr:Benjamin_Franklin dbr:Sikhism dbr:Seneca_the_Younger dbr:Piety dbr:Book_of_Proverbs n9:India,_madhya_pradesh,_jina_parshvanatha_dalla_tempèesta,_600-700.JPG dbr:Psychomachia dbr:Solitude dbr:Pyrrhonism dbr:Knightly_virtues dbr:Personality dbr:Agape dbr:Joy dbr:Veda dbr:Love dbr:Wuxing_(Chinese_philosophy) dbr:Prudentius dbr:Taqwa dbr:Talmud dbr:Lotus_Sutra dbr:Charlemagne dbr:Diligence dbr:Guru_Nanak dbr:Covenant_of_Baháʼu'lláh dbr:Golden_mean_(philosophy) dbr:Vice dbr:Humility dbr:Paterfamilias dbr:Tranquillity dbr:Moderation dbr:Asteya dbr:Dogma dbr:Citizenship dbr:Muhammad dbr:Cleanliness dbr:Virtue_signalling dbr:Analects dbr:Chastity dbr:Jains dbr:Buddhism dbr:Humanity_(virtue) dbr:Depression_(mood) dbr:Dasabhumika_Sutra dbr:Vidya_(philosophy) dbr:Catechism_of_the_Catholic_Church n9:இலண்டன்_திருவள்ளுவர்.JPG dbr:Li_(Confucian) dbr:Baháʼu'lláh dbr:Plato dbr:Law dbr:Moral_value dbr:Satya dbr:Baháʼí_Faith n9:Seal_of_Virginia.svg dbr:Beyond_Good_and_Evil dbr:Isfet_(Egyptian_mythology) dbr:Paramitas
dbo:wikiPageExternalLink
n13: n19: n31:www.scienceofvirtues.org n40:aristotl.htm%23H7 n47:index.html n54:GkVirtue.html n68:books%3Fid=w7kFcRH4wDsC&pg=PA83&lpg=PA83&dq=library+of+congress+gutherz&source=bl&ots=ngYhR0T_W8&sig=v9nxkrjpSRcXNyBF2fqC7XIia3E&hl=en&ei=rbIwSpXpGo6ZjAeWvcm5Bw&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=5%23PPA91,M1 n72:list-of-personal-strengths.html n73:Roman_virtues n79:virtuelist.html n87:p005489r n93:books%3Fid=yxNgXs3TkJYC
owl:sameAs
dbpedia-ru:Добродетель n12:Кайрымдуу n16:Некӯкор dbpedia-nn:Dyd dbpedia-eo:Virto dbpedia-fa:فضیلت n22:Virtute n23:نیکی dbpedia-sr:Врлина dbpedia-la:Virtus dbpedia-ko:덕 n27:ಸುಶೀಲತೆ dbpedia-zh:美德 dbpedia-cs:Ctnost n30:நல்லொழுக்கம் n32:Tikums dbpedia-ga:Suáilce dbpedia-bg:Добродетел dbpedia-nl:Deugd n41:Virtue dbpedia-io:Vertuo dbpedia-simple:Virtue dbpedia-ms:Nilai_murni dbpedia-is:Dygð n46:Virtú dbpedia-es:Virtud dbpedia-sv:Dygd dbpedia-it:Virtù dbpedia-vi:Đức_hạnh dbpedia-cy:Rhinwedd dbpedia-ja:徳 n56:aL8Y dbpedia-ar:فضيلة dbpedia-uk:Чеснота n59:ਗੁਣ dbpedia-tr:Erdem dbpedia-hr:Vrlina n64:Vrlina wikidata:Q157811 n66:সদ্গুণ n67:מעלות dbpedia-sq:Virtyti dbpedia-ca:Virtut dbpedia-el:Αρετή dbpedia-ro:Virtute dbpedia-sw:Adili n76:Dorybė dbpedia-hsb:Dobry_počink dbpedia-pl:Cnota dbpedia-he:תיקון_המידות n81:Лайăхлăх dbpedia-pt:Virtude dbpedia-gl:Virtude n84:4125554-9 dbpedia-id:Kebajikan dbpedia-eu:Bertute dbpedia-da:Dyd dbpedia-th:คุณธรรม dbpedia-sl:Vrlina dbpedia-oc:Vertut dbpedia-sh:Vrlina dbpedia-no:Dyd n95:गुण dbpedia-fi:Hyve dbpedia-az:Fəzilət dbpedia-sk:Cnosť dbpedia-hu:Erény dbpedia-et:Voorus freebase:m.0d7lt n102:ගුණධර්ම dbpedia-als:Tugend dbpedia-de:Tugend dbpedia-fr:Vertu
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbt:Other_uses dbt:Zh dbt:Blockquote dbt:Short_description dbt:Colend dbt:ISBN dbt:Sisterlinks dbt:Expand_section dbt:Citation_needed dbt:Cite_Catholic_Encyclopedia dbt:Authority_control dbt:See_also dbt:Cite_book dbt:Main dbt:Cite_encyclopedia dbt:Unreferenced_section dbt:Philosophy_topics dbt:Ethics dbt:Religious_text_primary dbt:Hadith-usc dbt:Reflist dbt:Div_col dbt:Redirect
dbo:thumbnail
n38:Raphael_-_Cardinal_and_Theological_Virtues.jpg?width=300
dbp:b
no
dbp:c
Category:Virtue
dbp:d
Q157811
dbp:m
no
dbp:mw
no
dbp:n
no
dbp:p
dbp:s
no
dbp:species
no
dbp:voy
no
dbp:w
te
dbp:wikt
virtue
dbo:abstract
Virtude (latim: virtus; em grego: ἀρετή) é uma qualidade moral particular, uma capacidade exclusivamente humana, ausente nos outros animais, os quais são regidos apenas pelo instinto. É uma disposição estável de praticar o bem; revela mais do que uma simples característica ou uma aptidão para uma determinada ação boa, trata-se de uma verdadeira inclinação. São todos os hábitos constantes que levam o homem para o bem, quer como indivíduo, quer como espécie, quer pessoalmente, quer coletivamente. Segundo Aristóteles, é uma disposição adquirida de fazer o bem, e se aperfeiçoa com o hábito. Доброде́тель — философский и религиозный термин, обозначающий положительное нравственное свойство характера определённого человека, определяемое его волей и поступками; постоянное деятельное направление воли к исполнению нравственного закона (заповедей). Является антонимом слов «грех» и «порок». Virtue (Latin: virtus) is moral excellence. A virtue is a trait or quality that is deemed to be morally good and thus is valued as a foundation of principle and good moral being. In other words, it is a behavior that shows high moral standards: doing what is right and avoiding what is wrong. The opposite of virtue is vice. Other examples of this notion include the concept of merit in Asian traditions as well as De (Chinese 德). Buddhism's four brahmavihara ("Divine States") can be regarded as virtues in the European sense. La virtù (dal latino virtus; in greco ἀρετή aretè) è una disposizione d'animo volta al bene, che consiste nella capacità di una persona di eccellere in qualcosa, di compiere un certo atto in maniera ottimale, o di essere o agire in un modo ritenuto perfetto secondo un punto di vista morale, religioso, o anche sociale in base alla cultura di riferimento. Il significato di virtù ha risentito di quello di bene, un concetto che assume significati diversi a seconda delle modifiche intervenute nel corso delle varie situazioni storiche e sociali. Concezione questa non condivisa dalle dottrine che ne negano il relativismo connesso e che intendono la virtù come l'assunzione di valori, intesi come assoluti, immutabili nel tempo. La parola latina virtus, che significa letteralmente "virilità", dal latino vir "uomo" (nel senso specifico di "maschio" e contrapposto alla donna) si riferisce ad esempio alla forza fisica e a valori guerreschi maschili, come ad esempio il coraggio. Nella lingua italiana la virtù è invece la qualità di eccellenza morale sia per l'uomo sia per la donna e il termine è riferito comunemente anche a un qualche tratto caratteriale considerato da alcuni positivo. Personificazione della virtù nella Biblioteca di Celso. Das Wort Tugend (von mittelhochdeutsch tugent ‚Kraft, Macht, [gute] Eigenschaft, Fertigkeit, Vorzüglichkeit‘; lateinisch virtus, altgriechisch ἀρετή aretḗ) ist abgeleitet von taugen; die ursprüngliche Grundbedeutung ist die Tauglichkeit (Tüchtigkeit, Vorzüglichkeit) einer Person. Allgemein versteht man unter Tugend eine hervorragende Eigenschaft oder vorbildliche Haltung. Im weitesten Sinne kann jede Fähigkeit zu einem Handeln, das als wertvoll betrachtet wird, als Tugend bezeichnet werden. In der Ethik bezeichnet der Begriff eine als wichtig und erstrebenswert geltende Charaktereigenschaft, die eine Person befähigt, das sittlich Gute zu verwirklichen. Damit verbindet sich gewöhnlich die Auffassung, dass dieser Eigenschaft und der Person, die über sie verfügt, Lob und Bewunderung gebühren. Чесно́та (лат. virtus, дав.-гр. ἀρετή «арете») — це позитивна моральна якість людини. Una virtut és una qualitat moral positiva, oposada al defecte (ètica) o vici (religió). Cada cultura considera unes virtuts o unes altres com a més rellevants. Cnota (w j. pl. także dzielność, sprawność) (stgr. ἀρετή – areté, łac. virtus) – pozytywna cecha charakteru, stała dyspozycja człowieka ku czynom moralnie dobrym. Jej przeciwieństwem jest wada. Obok cnót moralnych, w starożytności pojęcie to odnoszono również do doskonałości w realizowaniu przeznaczonych celów (np. cnotą noża jest jego ostrość). W nowożytności znaczenie moralne zaczęło być dominujące. La vertu est l'excellence morale. Concept majeur de la philosophie, cette notion est également à l'intersection de la religion et de la politique. Un des objets majeurs de réflexion des philosophes, la vertu est polysémique et a été définie par de nombreux penseurs en des termes différents. En philosophie grecque classique, reprise par le judaïsme hellénisé et le christianisme, on distingue parmi toutes les vertus quatre vertus cardinales (du latin cardo, pivot) : la prudence, la tempérance, la force d'âme et la justice. On parle en outre de trois vertus théologales (foi, espérance, charité) dans le christianisme. On parle par ailleurs de trois vertus maçonniques, à savoir la tolérance, la bienfaisance et la solidarité ; ou encore des trois vertus principales du scout, à savoir la franchise, le dévouement et la pureté. Selon Jacques Brunschwig : « Le bien auquel l'âme aspire est un bien qui relève d'elle ; rien n'est vraiment bon que ce dont il n'est pas possible de faire mauvais usage, et c'est la science du bien qui sait faire bon usage de toutes choses, et sans laquelle de toutes choses on risque de faire mauvais usage. Ainsi s'expliquent les inépuisables formules, que la vertu est un savoir, et que nul n'est mauvais volontairement. » Virtoj estas bonaj inklinoj de la homa animo.Al la virtoj oni kalkulas tradicie: En Okcidento la tiel nomatajn bazajn (aŭ kardinalajn) virtojn justeco, saĝo, forto kaj modereco. Bertutea gizabanako batek duen pertsonalitate ezaugarri on eta bikaina da, garaiko eta tokiko moralaren arabera modu positiboan baloratzen dena eta edo grina txarren aurkakoa. Justizia esparru politikoko bertute bat da eta justiziari buruzko teorien artean, hauek nabarmentzen dira: * Platon: Justizia, filosofo greziarraren aburuz, gizarte-harmonia da. Errepublika obranproposamen hau luzatzen du: hiri idealeko agintariak gizabanako justuenak eta jakitunenak bihur daitezela edo, bestela, komunitateko gizabanako justuenak eta jakitunenak hirietako agintari bihur daitezela. * Aristoteles: Justizia berdintasun proportzionala da, bakoitzari berea ematea, hau da. herritar bakoitzari dagokiona, gizarteari egin dion ekarpenaren, dituen beharren eta meritu pertsonalen araberakoa da. * Tomas Akinokoa: Lege naturalak dio herritarrek berezko eskubideak izan bear dituztela, Jainkoak ematen dizkienak. Eskubide horietan oinarritutako zenbait eduki sartu ziren Giza Eskubideen Aldarrikapen Unibertsalean (1948). * Utilitaristak: Hauen ustez baliagarritasunaren batura maximizatzea lortu behar da, zoriontasun-esanahiarekin, erakunde publikoak modu bidezkoan osatzeko. Teoria horren arabera, bidezkoa da aldi berean ahalik eta pertsona gehienentzat onuragarria den hori. * Rawls: Justizia ekitatea dela dio; hau da, askatasuna berdin banatzearen printzipioa, aukeren banaketa ekitatiboaren printzipioa eta diferentziaren printzipioa. Rawisek honela definitzen ditu printzipio horiek:-Askatasuna berdintasunez banatzearen printzipioa. «Pertsona guztiek dute eskubide bera oinarrizko askatasunek ahalik eta hedadura handien hartzen duten sistema baten kIde izateko, eta sistema hori denentzako askatasun-sistema berdintsuarekin bateragarria izateko.» -Aukerak zuzentasunez banatzearen printzipioa. «Desberdintasun ekonomiko eta sozialak honako bi baldintza hauek betetzeko moduan eratu behar dira: Okerren daudenei abantaila gehiago ematea, aurrezte justuaren printzipioaren arabera; denentzat zabalik dauden kargu eta postuei lotuta egongo dira, aukera-berdintasun bidezkoaren baldintzapean». Dygd (grekiska areté) betyder i en vidare bemärkelse ett eftersträvansvärt karaktärsdrag. I dess traditionella eller klassiska bemärkelse avses med begreppet förverkligandet av en själsförmåga. Aristoteles föreställde sig att det som utmärker en människa i förhållande till andra djur är hennes rationella själ. I bild framställs dygderna ofta som personifikationer och allegoriska figurer efter antika förlagor. Systemet med sju dygder fick under medeltiden sin motpart i sju laster, dödssynder. Jesus framställs som en dygdig person inom bibeln på grund av hans generositet. Begreppet dygd är inte bara centralt i Europa utan också i den kinesiska etiken och moralläran, särskilt hos Konfucius och Lao Zi. الفضيلة هي التفوق الأخلاقي أي الدَّرجة الرفيعة في حسن الخلق بما يتسم بالخير من صفات أو شيم الشخصية. والفضائل الشخصية تقدر بأنها ما يسهم في تحسين معيشة الفرد والمجتمع ولهذا فهي خيرة. وعكس الفضيلة هي الرذيلة. «الفضيلة» (باللاتينية virtus وتلفظ «فيرطوس»؛ باليونانية ἀρετή تلفظ «آرَتي») هي السمة أو الجودة التي تعدّ ممتازة من الناحية الأخلاقية، وبالتالي يتم تقييمها كأساس للمبدأ والوجود الأخلاقي الجيد. Kebajikan adalah kemuliaan akhlak. Suatu kebajikan adalah tabiat atau sifat tertentu yang dianggap , sehingga salah satu sendi keutamaan dan sikap berbudi pekerti yang baik. Dengan kata lain, kebajikan adalah perilaku yang memperlihatkan tolok ukur budi pekerti yang tinggi, yakni mengerjakan yang benar dan menghindari yang salah. Lawan dari kebajikan adalah . Contoh-contoh lain dari gagasan semacam ini mencakup konsep jasa di dalam tradisi-tradisi Asia maupun konsep de di dalam tradisi Tionghoa. Catur dalam Agama Buddha pun dapat dianggap sebagai kebajikan menurut pemahaman Eropa. La virtud (en latín, virtus) es la excelencia moral. Una virtud es un rasgo o cualidad que se considera moralmente buena y, por tanto, es valorada como fundamento de principio y buen ser moral. Una virtud es una disposición de la persona para obrar de acuerdo con determinados proyectos ideales como el bien, la verdad, la justicia y la belleza.​ En otras palabras, es un comportamiento que muestra un alto nivel moral: hacer lo que está bien y evitar lo que está mal. Lo contrario de la virtud es el vicio. La virtud tiene una gran importancia para la vida ética. Otros ejemplos de esta noción incluyen el concepto de en las tradiciones asiáticas, así como el de De (chino 德). Los cuatro brahmavihara ("estados divinos") del budismo pueden considerarse virtudes en el sentido europeo.​​ Een deugd kan een positieve eigenschap zijn waar een bepaald persoon over beschikt. Het kan ook duiden op een ethisch goede manier van handelen. Is coincheap é an tsuáilce a trasnaíonn na tacair fealsúnachta, reiligiúin agus polaitíochta . San fhealsúnacht chlasaiceach, a ghlac an Giúdachas Heilléanaithe agus an Chríostaíocht, déantar idirdhealú i measc na suáilcí go léir le ceithre suáilce bunúsach nó ríthábhachtach; an chríonnacht, an mheasarthacht, an fhoirtile agus an ceartas. Ctnost (řec. αρετη, areté, lat. virtus) je vypěstovaný a navyklý (habituální) sklon k dobrému jednání. České slovo ctnost souvisí se slovy ctít, čest, úcta. 徳(とく、希: ἀρετή(アレテー)、 羅: virtūs(ヴィルトゥス)、英: virtue(ヴァーチュー)は、社会通念上よいとされる、人間の持つ気質や能力である。 徳は卓越性、有能性で、それを所持する人がそのことによって特記されるものである。人間に備わって初めて、徳は善き特質となる。徳は、社会的経験や道徳的訓練などによって獲得することができる。徳を備えた人間は他の人間からの信頼や尊敬を獲得しながら、人間関係の構築や組織の運営を進めることができる。徳は人間性を構成する多様な精神要素から成り立っており、気品、意志、温情、理性、忠誠、勇気、名誉、誠実、自信、謙虚、健康、楽天主義などが個々の徳目と位置付けることができる。 ( 다른 뜻에 대해서는 덕 (동음이의) 문서를 참고하십시오.) 덕(德)은 노력이나 수양이나 교육으로 사회적인 규범이라든가 도덕을 닦아 성취하여, 그 결과 애쓰지 않아도 규범이나 을 저절로 행할 수 있게 된 사람, 또는 그 상태를 뜻한다. 따라서 덕이 있는 사람의 인격은 선이며, 은 올바르고 그 은 남의 숭배를 받는다. 또한 덕은 훌륭한 성격 · 능력 · · 부 · 이익 등을 뜻하기도 한다. 올바른 덕은 미덕(美德)이라고 하며, 그것의 반대는 악덕(惡德)이라고 한다. 美德(拉丁语virtus,古希腊语:ἀρετή “arete”,英語:virtue)是道德上的卓越。 美德被认为是善在道德上体现出来的特质或者品质,因此美德被视为美好原则和道德的基础。 个人美德被视为是促进和实现集体以及个人伟大的特性。 源自于柏拉图的四个经典的基本美德(枢德)是:节制,审慎,勇气和正义。 美德指美好的品德,優良的品質、情操和行為,是每一個人都應該培養的優點。一個富有美德的人,是一個有氣質的人,被稱為有涵養,有內在美。 Με την έννοια της λέξης αρετή, εννοείται η ηθική αριστεία. Ο Όμηρος εφαρμόζει τον όρο αδιάκριτα για τους Έλληνες και Τρώες ήρωες, θεμελιωμένο στον ηρωικό εθιμικό κώδικα, όπως και για γυναίκες (βλ. Πηνελόπη), θεμελιωμένο σε έναν άλλο εθιμικό κώδικα, αυτόν του οίκου. Τον χρησιμοποιεί, επίσης, για να αποδώσει την έννοια της ευημερίας, τις θεϊκές ιδιότητες ή την ποιότητα συγκεκριμένων πράξεων. Για τον Ηρόδοτο η έννοια συνδέεται με την ηρωική δράση. Φαίνεται πως ενάρετος άνδρας ή γυναίκα στον ομηρικό κόσμο είναι εκείνος ή εκείνη που χρησιμοποιεί όλες τις ικανότητές του, προκειμένου να επιτύχει το σκοπό του. Η αρετή, ως έννοια, περιλαμβάνει αρκετές από τις διαθέσιμες δυνατότητες της ανθρώπινης φύσης. Στην κλασική περίοδο ο Πλάτων επανειλημμένα επέστρεφε στο θέμα και τα στοιχεία της πρώιμης γραφής του δείχνουν ότι ο Σωκράτης, ο δάσκαλός του, βασανίστηκε εξίσου με το ζήτημα της αρετής. Η συστηματοποίηση των περιφερειακών ιδιοτήτων της έννοιας αρετή επιχειρήθηκε από τον Αριστοτέλη, τον μαθητή του Πλάτωνα, κυρίως στα Ηθικά Νικομάχεια, όσο και στα Ηθικά Ευδήμια και τα Ηθικά μεγάλα, χωρίς ωστόσο να γίνει δυνατή η προσέγγιση μιας αμετάβλητης ουσίας της έννοιας, η οποία θα μπορούσε να λειτουργήσει ως αδιαμφισβήτητη δογματική θέση.
gold:hypernym
dbr:Excellence
prov:wasDerivedFrom
wikipedia-en:Virtue?oldid=1120765515&ns=0
dbo:wikiPageLength
55315
foaf:isPrimaryTopicOf
wikipedia-en:Virtue