This HTML5 document contains 345 embedded RDF statements represented using HTML+Microdata notation.

The embedded RDF content will be recognized by any processor of HTML5 Microdata.

Namespace Prefixes

PrefixIRI
n78http://truth-out.org/opinion/item/
rdfhttp://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#
dbpedia-jahttp://ja.dbpedia.org/resource/
n25http://lt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ochttp://oc.dbpedia.org/resource/
n33http://www.renegadeconsumer.com/
dbphttp://dbpedia.org/property/
dbpedia-eohttp://eo.dbpedia.org/resource/
dbpedia-svhttp://sv.dbpedia.org/resource/
dbpedia-nlhttp://nl.dbpedia.org/resource/
n65https://global.dbpedia.org/id/
n9https://web.archive.org/web/20160323061855/http:/www.consumersolidarity.org/,/
dbpedia-trhttp://tr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-plhttp://pl.dbpedia.org/resource/
n40https://www.teof.uni-lj.si/uploads/File/BV/BV2021/03/
dbpedia-cahttp://ca.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ethttp://et.dbpedia.org/resource/
n36http://dbpedia.org/resource/File:
dbohttp://dbpedia.org/ontology/
n61http://ckb.dbpedia.org/resource/
n85https://books.google.com.my/
dbpedia-elhttp://el.dbpedia.org/resource/
dbpedia-afhttp://af.dbpedia.org/resource/
dbpedia-rohttp://ro.dbpedia.org/resource/
n34http://develop.consumerium.org/wiki/
dbpedia-zhhttp://zh.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cyhttp://cy.dbpedia.org/resource/
foafhttp://xmlns.com/foaf/0.1/
dbchttp://dbpedia.org/resource/Category:
dbpedia-glhttp://gl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-pthttp://pt.dbpedia.org/resource/
n6http://tg.dbpedia.org/resource/
n45http://pa.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ukhttp://uk.dbpedia.org/resource/
dbpedia-dehttp://de.dbpedia.org/resource/
n63http://www8.nationalacademies.org/onpinews/
xsdhhttp://www.w3.org/2001/XMLSchema#
dbpedia-kohttp://ko.dbpedia.org/resource/
dbpedia-shhttp://sh.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ithttp://it.dbpedia.org/resource/
n52https://web.archive.org/web/19970217210710/http:/www.adbusters.org/
dbpedia-idhttp://id.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cshttp://cs.dbpedia.org/resource/
dbpedia-bghttp://bg.dbpedia.org/resource/
dbpedia-huhttp://hu.dbpedia.org/resource/
n51https://www.academia.edu/4501557/
dctermshttp://purl.org/dc/terms/
n27http://ta.dbpedia.org/resource/
provhttp://www.w3.org/ns/prov#
dbpedia-hehttp://he.dbpedia.org/resource/
dbpedia-frhttp://fr.dbpedia.org/resource/
n21http://www.circlesofsustainability.org/
wikidatahttp://www.wikidata.org/entity/
n76http://zbw.eu/stw/mapping/dbpedia/
dbpedia-hrhttp://hr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-kahttp://ka.dbpedia.org/resource/
dbpedia-eshttp://es.dbpedia.org/resource/
dbpedia-vihttp://vi.dbpedia.org/resource/
n48https://www.academia.edu/3230921/
dbpedia-srhttp://sr.dbpedia.org/resource/
n68http://zbw.eu/stw/descriptor/
dbthttp://dbpedia.org/resource/Template:
dbrhttp://dbpedia.org/resource/
freebasehttp://rdf.freebase.com/ns/
rdfshttp://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#
n10https://www.npr.org/2021/08/12/1026993142/
dbpedia-euhttp://eu.dbpedia.org/resource/
dbpedia-azhttp://az.dbpedia.org/resource/
wikipedia-enhttp://en.wikipedia.org/wiki/
dbpedia-arhttp://ar.dbpedia.org/resource/
owlhttp://www.w3.org/2002/07/owl#
dbpedia-dahttp://da.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fihttp://fi.dbpedia.org/resource/
n87http://bn.dbpedia.org/resource/
dbpedia-slhttp://sl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fahttp://fa.dbpedia.org/resource/
n49https://web.archive.org/web/20130126052213/http:/www.brunswickgroup.com/files/html/brunswickreviewIssue6/assets/pdf/
dbpedia-ruhttp://ru.dbpedia.org/resource/
dbpedia-mkhttp://mk.dbpedia.org/resource/
n23http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/
dbpedia-sqhttp://sq.dbpedia.org/resource/
n20http://si.dbpedia.org/resource/
n71http://hy.dbpedia.org/resource/
n8http://
skoshttp://www.w3.org/2004/02/skos/core#
dbpedia-mshttp://ms.dbpedia.org/resource/
n14http://hi.dbpedia.org/resource/
n69https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/

Statements

Subject Item
dbr:Consumerism
rdf:type
dbo:MusicGenre owl:Thing
rdfs:label
Kontsumismo نزعة استهلاكية 消費主義 Konsumism Konsumismo Потребительство Consumismo Konsumismus Consumismo Konzumerismus Consumentisme Consumérisme Consumismo 소비주의 Konsumpcjonizm 消費主義 Consumisme Consumerism Konsumerisme Консюмеризм Καταναλωτισμός
rdfs:comment
O consumismo é um estilo de vida orientado por uma crescente propensão ao consumo de bens ou serviços, em geral supérfluos, em razão do seu significado simbólico (prazer, sucesso, felicidade), frequentemente atribuído pelos meios de comunicação social. O termo é muitas vezes associado à crítica do sociólogo e economista Thorstein Veblen, à cultura de massa e à indústria cultural. Konzumerismus je tendence nadměrně nakupovat a hromadit předměty a požitky za účelem zvyšování osobního štěstí. Často je předmětem kritiky, a to už od doby Karla Marxe[zdroj?!] a Thorsteina Veblena. V ekonomice konzumerismus může znamenat ekonomické zásady, které zdůrazňují spotřebu a (v abstraktním smyslu) víru, že svobodná volba spotřebitelů může diktovat podobu ekonomiky společnosti. Konsumismus (von lateinisch consumere – verbrauchen; auch Konsumerismus oder Konsumentismus) ist eine Lebenshaltung, die darauf ausgerichtet ist, das Bedürfnis nach neuen Konsumgütern stets zu befriedigen. Es kann zum Beispiel der gesellschaftlichen Distinktion oder dem Streben nach Identität, Lebenssinn und Glück dienen. Eine krankhafte Extremform ist die Kaufsucht. Der Begriff Konsumismus wird meist in kritischer Absicht verwendet. Konsumpcjonizm – postawa polegająca na nieusprawiedliwionym (rzeczywistymi potrzebami oraz kosztami ekologicznymi, społecznymi czy indywidualnymi) zdobywaniu dóbr materialnych i usług, lub pogląd polegający na uznawaniu tej konsumpcji za wyznacznik jakości życia (lub za najważniejszą, względnie jedyną wartość) – hedonistyczny materializm. Współczesna kultura konsumpcji stała się jednym z centralnych przedmiotów uwagi kulturoznawstwa. Ο καταναλωτισμός είναι όρος που χρησιμοποιείται για να περιγράψει την τάση της εξίσωσης της προσωπικής ευτυχίας με την απόκτηση υλικών αγαθών και την . Συχνά συνδέεται με την κριτική έναντι στην κατανάλωση, την οποία εξέφρασαν πρώτοι οι Καρλ Μαρξ και Θορστάιν Βέμπλεν. Χρονολογείται από τους πρώτους ανθρώπινους πολιτισμούς. Στα οικονομικά, ο καταναλωτισμός μπορεί επίσης να αναφέρεται στις οικονομικές πολιτικές που δίνουν έμφαση στην κατανάλωση και την πεποίθηση ότι η ελεύθερη επιλογή των καταναλωτών πρέπει να υπαγορεύει την οικονομική δομή μιας κοινωνίας. El consumismo es la compra o acumulación de bienes y servicios considerados no esenciales. El consumismo a gran escala en la sociedad contemporánea compromete los recursos naturales y la economía sostenible.​ Las alternativas a algunos de los problemas del consumismo son el desarrollo sostenible, el ecologismo, el decrecimiento y el consumo responsable. La publicidad idealiza la satisfacción y felicidad personal producida por el consumismo.​ Le mot « consumérisme » a plusieurs sens : * un sens courant, qui définit l'« action concertée de consommateurs » face aux entreprises [réf. nécessaire] ; * un sens répandu en sociologie, qui définit un « mode de vie lié à la consommation » [réf. nécessaire] ; * une théorie qui considère l'augmentation de la consommation des biens comme un bénéfice économique[réf. nécessaire]. يشير مصطلح النزعة الاستهلاكية إلى نظام اجتماعي واقتصادي يحفز عملية شراء البضائع والاستفادة من الخدمات بكميات أكبر عن الحاجة من أي وقت سابق. وعادةً ما يرتبط المصطلح بانتقادات لمفهوم الاستهلاكية؛ تلك الانتقادات التي بدأت في الظهور في أعمال ثورستين فيبلين. وبدأ موضوع الدراسة الذي تناوله فيبلين، والمتمثل في بحث أحوال الطبقة الوسطى الناشئة حديثًا، الظاهرة في مطلع القرن العشرين،يؤتي ثماره بالكامل بنهاية القرن العشرين من خلال عملية العولمة.وفي إطار هذا المعنى، عادةً ما يعتبر مفهوم النزعة الاستهلاكية جزءًا من الثقافة الجماهيرية. Er zijn verschillende betekenissen van consumentisme: * een georganiseerde beweging van burgers en overheidsinstanties, om de rechten en de macht van consumenten ten opzichte van aanbieders te vergroten, zie consumentenbescherming; * een ideologie die het consumentisme ziet als de tegenhanger van communisme en socialisme, en andere beperkingen van de vrije markt; * consumptisme, een manier van leven waarin het regelmatig aanschaffen van secundaire goederen belangrijk is; daarbij speelt de invloed van het bezit van het product op de sociale status een rol, en het (willen) behoren tot een bepaalde groep (identiteit). 消費主義(英語:Consumerism)指相信持續及增加消費活動有助於經濟的意識形態。創造出在生活態度上對商品的可欲及需求(多消費是好事)讓資本主義可以提高工資及提高消費。消費主義為已開發國家的經濟引擎,使現代人有購買與獲得商品的社會及經濟上的信念及集體情緒。然而在社會科學領域中,不同領域因各別知識傳統對消費主義有不同的定義與詮釋,此差異也反映在如、、消費者保護、消費者權利等概念及實踐上。 Kontsumismoa beharrezkoa denaz gainera gero eta produktu eta zerbitzu gehiagoren kontsumoa bultzatzen duen gizarte-jarrera eta gizabanakoengan duen ondorioa da. Oro har, kontsumismo terminoa modu gaitzesgarrian erabiltzen da, eta pertsona baten neurriz kanpoko kontsumoa adierazteko erabiltzen da, behar ez diren eta finean asebetetzen ez duten produktuak erosiz. Terminoa gizartean gertatzen den gehiegizko kontsumoak ingurumenean dituen ondorio kaltegarriak nabarmentzeko ere erabiltzen da. Laburbilduz, kontsumoaren ondorioak hauek dira: Konsumerisme merupakan ideologi yang menjadikan seseorang atau kelompok menjalankan proses konsumsi atau pemakaian barang-barang hasil produksi secara berlebihan, tanpa sadar dan berkelanjutan. Pembelian barang-barang hanya didasari oleh keinginan dan tidak mempertimbangkan kebutuhan. Pada mulanya, konsumerisme adalah sebuah gerakan perlindungan terhadap konsumen. Seiring dengan berkembangnya filsafat materialisme dan positivisme, pandangan konsumerisme berkembang menjadi suatu konsumsi dengan teknologi modern yang bersifat boros. Konsumerisme terbentuk melalui pembangunan pusat-pusat hiburan dan pusat-pusat perbelanjaan di kota-kota besar. Konsumism är ett ord som myntades på 1970-talet[källa behövs] för att beteckna västvärldens inställning till att konsumera, att konsumtionen menades göra människan lycklig. Ordet används framförallt i kritik mot fenomenet och mot kapitalismen, och avser även på ett djupare plan att materiella värden råder över andra värden som betraktas som högre (religiösa, kulturella, med mer)[källa behövs]. Pasolini hävdade att konsumismen var en sorts totalitarism. Inom nationalekonomin betyder konsumismteorin att ökad konsumtion är ekonomiskt gynnsam. Il consumismo è un fenomeno economico-sociale tipico delle società industrializzate, nelle quali, per far fronte alla elevata produttività, è necessario il riacquisto continuo di beni e servizi. Il consumismo è stato criticato sia da persone che scelgono altri modi di partecipare all'economia (per esempio una vita semplice o una vita lenta) e sia da alcuni opinionisti che valutano gli effetti negativi del capitalismo moderno sul mondo: questi spesso evidenziano, a loro parere, il collegamento del consumismo con questioni come l'imperativo della crescita e il consumo eccessivo, che hanno un impatto maggiore sull'ambiente, compresi effetti diretti come il sovrasfruttamento delle risorse naturali o grandi quantità di rifiuti provenienti da beni usa e getta, e maggiori effetti danni sul cambia 消費主義(しょうひしゅぎ、英: Consumerism)とは、 1. * 大量の財・サービスの購入を奨励するような社会的・経済的要求。 2. * 消費者運動・消費者保護。 Потребительство (консьюмеризм, консумеризм — транслитерации англ. consumerism) — имеет несколько значений: * как историческое явление движения по защите прав потребителей; * как характеристика потребления. El consumisme és un corrent econòmic fonamentat en l'increment infinit de consum de béns. És una opció filosòfica i econòmica que preconitza que la felicitat rau en la compra de béns i serveis i així es contribueix al creixement econòmic. Es centra en la idea de l'imaginari col·lectiu, ja que es creen una sèrie de valors comuns de la societat en la qual tothom té la necessitat de comprar i consumir el mateix producte. 소비주의(消費主義, 영어: consumerism)는 대량의 재화와 용역의 구입을 부추기는 사회경제적 변화이다. 산업혁명과 더불어, 특히 20세기에 대량생산은 으로 이어져 상품의 공급이 소비자의 수요를 초과하면서 제조업체들은 계획적 구식화와 광고로 전향하여 소비자의 소비를 조종하였다. 1899년, The Theory of the Leisure Class라는 제목의 베블렌(Thorstein Veblen)의 책에서 언급된 소비주의는 20세기 초 만연해진 "여가 시간"과 함께 등장한 만연해진 가치들과 경제기관들을 조사하였다. 책에서 베블렌은 이 유한계급의 활동과 소비 행태를 뚜렷하고 대리 경험적 소비와 낭비 면에서 바라보면서 이 둘은 지위의 표출에 관련이 있으며 기능이나 유용성에 관련이 있지 않다고 언급하였다. Consumerism is a social and economic order that encourages the acquisition of goods and services in ever-increasing amounts. With the Industrial Revolution, but particularly in the 20th century, mass production led to overproduction—the supply of goods would grow beyond consumer demand, and so manufacturers turned to planned obsolescence and advertising to manipulate consumer spending. In 1899, a book on consumerism published by Thorstein Veblen, called The Theory of the Leisure Class, examined the widespread values and economic institutions emerging along with the widespread "leisure time" at the beginning of the 20th century. In it, Veblen "views the activities and spending habits of this leisure class in terms of conspicuous and vicarious consumption and waste. Both relate to the displa Konsumismo povas referenci kaj al la akumulo, aĉeto aŭ konsumo de varoj kaj servoj konsiderataj neesencaj, kiaj la politika kaj ekonomia sistemoj kiu helpas la konkurencan akiron de riĉo kiel signo de statuso kaj ene de grupo.
owl:differentFrom
dbr:Consumerization dbr:Consumption_(economics)
foaf:depiction
n23:The_Fable_of_the_Bees_(1705).jpg n23:Shop_Until_You_Drop_by_Banksy.jpg n23:DCUSA.Gallery10.TargetBlackFriday.Wikipedia.jpg n23:La2-buynothing.jpg n23:Horse_Frightened_by_a_Lion_by_Josiah_Wedgwood.jpg n23:Dongmen.jpg n23:Mall_culture_jakarta35.jpg
dcterms:subject
dbc:Economic_sociology dbc:Consumerism dbc:Economic_ideologies
dbo:wikiPageID
170522
dbo:wikiPageRevisionID
1121546384
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Goods_and_services dbr:Lionel_Cranfield,_1st_Earl_of_Middlesex dbr:Moonlight_clan dbr:University_of_California,_Berkeley dbr:Prosumer dbr:Capitalist dbr:Deferred_gratification dbr:Keynesianism dbr:Growth_imperative dbr:Sustainability dbr:American_Psycho dbr:Philosophy_of_futility dbr:Henry_Ford dbr:They_Live dbr:Strand,_London dbr:University_of_Colorado_at_Boulder dbr:English_Restoration dbr:Keeping_up_with_the_Joneses dbr:Jonathan_Porritt dbr:Austrian_economics dbr:Planned_obsolescence dbr:Human_life_(disambiguation) dbr:Simple_living dbr:Materialism dbr:Culture_jamming dbr:Durable_good dbr:Pottery dbr:Landed_gentry dbr:Local_food dbr:University_of_British_Columbia dbr:Credit_cards dbr:Bricolage dbr:Overconsumption dbr:Capitalism dbr:Josiah_Wedgwood dbr:Pope_Francis dbr:Home-ownership dbr:Status_symbol dbr:William_E._Rees_(academic) dbr:Product_placement dbr:Victor_Lebow dbr:The_Paradox_of_Choice n36:The_Fable_of_the_Bees_(1705).jpg dbr:Ecoleasing dbr:Sharing_economy dbr:Greed dbr:Horace_Kallen dbr:Idiocracy dbr:Pope_Benedict_XVI dbr:Ecological_Society_of_America dbr:Bourgeois_personality dbr:Ecological_economics dbr:Geoffrey_Miller_(psychologist) dbr:Demand_(economics) dbr:Participatory_culture dbr:Globalization dbr:Herman_Daly dbr:Slavery dbr:Epidemiology dbr:Luxury_car dbr:Post-materialism dbr:Cost_the_limit_of_price dbr:Consumption_(economics) dbr:Colonialism n36:Shop_Until_You_Drop_by_Banksy.JPG dbr:Marketing dbr:Tim_Jackson_(economist) dbr:Homo_consumericus n36:Mall_culture_jakarta35.jpg dbr:Product_testing dbr:Paul_R._Ehrlich dbr:One-Dimensional_Man dbr:Socioeconomic_status dbr:Consumer_movement dbr:Overproduction dbr:Georges_Duhamel dbc:Economic_sociology dbr:Consumer_protection dbr:Environmentally_friendly dbr:Mass_production dbr:New_Scientist dbc:Consumerism dbr:Department_store dbr:Social_justice n36:La2-buynothing.jpg dbr:Social_stratification dbr:Christine_Frederick dbr:Consumer_ethnocentrism dbr:Steady_state_economy dbr:Vance_Packard dbr:Ford_Motor_Company dbr:Scientific_management dbr:Earnest_Elmo_Calkins dbr:Commodity_fetishism dbc:Economic_ideologies dbr:Frederick_Winslow_Taylor dbr:Hyperconsumerism dbr:Robert_Cecil,_1st_Earl_of_Salisbury dbr:Dawn_of_the_Dead_(1978_film) dbr:Meat-packing_industry dbr:Ethical_consumerism dbr:Integrity dbr:Circles_of_Sustainability dbr:The_Waste_Makers dbr:Nicholas_Barbon dbr:Global_warming dbr:Sierra_Club dbr:Economic_materialism dbr:Consumer_Bill_of_Rights dbr:Planetary_boundaries dbr:Consumer_capitalism dbr:The_Joneses dbr:Great_Britain dbr:Luxury_goods dbr:Thorstein_Veblen dbr:Information_pollution dbr:Bernard_Mandeville dbr:Climate_change dbr:Oswald_Spengler dbr:Anti-consumerism n36:DCUSA.Gallery10.TargetBlackFriday.Wikipedia.jpg dbr:Frugality dbr:Anti-globalization_movement dbr:Suburbia n36:Horse_Frightened_by_a_Lion_by_Josiah_Wedgwood.jpg dbr:Consumtariat dbr:Carl_Menger dbr:Karl_Marx dbr:Competition_(economics) dbr:The_Theory_of_the_Leisure_Class dbr:American_Dream dbr:Cultural_hegemony dbr:Overexploitation dbr:Media_influence dbr:Producerism dbr:Industrial_Revolution dbr:Automobile dbr:Principles_of_Economics_(Menger) dbr:Jorge_Majfud dbr:Warren_Hern dbr:John_Bugas dbr:Conspicuous_consumption dbr:Fable_of_the_Bees dbr:Designer_clothing dbr:Debt dbr:Anthropological_theories_of_value dbr:Spirituality dbr:The_Century_of_the_Self dbr:Corporatocracy dbr:Hypermobility_(travel) dbr:Francis_Fukuyama dbr:Slow_movement_(culture) dbr:Supply_(economics) dbr:Commercialism dbr:Morality n36:Dongmen.JPG dbr:Free_choice dbr:Productivism dbr:Consumer_identity dbr:Fight_Club_(novel) dbr:Freeganism dbr:Local_purchasing
dbo:wikiPageExternalLink
n8:www.postconsumers.com n9: n10:illinois-is-the-first-state-to-have-high-schools-teach-news-literacy n21: n33: n34:Main_Page n40:Osweska.pdf n48:Globalizing_Consumption_and_the_Deferral_of_a_Politics_of_Consequence n49:6-Consumer-Culture.pdf n51:Globalization_and_Culture_Vol._3_Global-Local_Consumption_editor_with_Imre_Szeman_Sage_Publications_London_2010 n52: n63:newsitem.aspx%3FRecordID=12794 n69:002224297003400410 n8:www.steadystate.org n78:19050-the-experiment-requires-that-you-continue-obedience-to-corporate-state-authority-in-an-increasingly-dangerous-consumer-society n85:books%3Fhl=en&lr=&id=Fp8WVG1S_QAC&oi=fnd&pg=PP10&dq=Consumerism&ots=XY8cr2aItu&sig=_fKSQFAyEcynl1PRsqVzqeGW6aI&redir_esc=y%23v=onepage&q=Consumerism&f=false n85:books%3Fhl=en&lr=&id=bmNEpSs3er4C&oi=fnd&pg=PR7&dq=Consumerism&ots=8ysS4O8gEf&sig=80fL8teOt4w_Cdn74cggreJTugY&redir_esc=y%23v=onepage&q=Consumerism&f=false
owl:sameAs
n6:Масрафгароӣ dbpedia-vi:Xã_hội_tiêu_dùng dbpedia-eu:Kontsumismo n14:उपभोक्तावाद dbpedia-ro:Consumerism dbpedia-he:תרבות_הצריכה dbpedia-gl:Consumismo dbpedia-tr:Tüketim_toplumu dbpedia-ca:Consumisme n20:පාරිභෝගිකවාදය dbpedia-it:Consumismo n25:Vartotojiškumas dbpedia-az:Konsumerizm n27:நுகர்வியம் dbpedia-ar:نزعة_استهلاكية dbpedia-pt:Consumismo dbpedia-uk:Консюмеризм dbpedia-ja:消費主義 dbpedia-bg:Потребителска_култура dbpedia-zh:消費主義 dbpedia-fi:Konsumerismi dbpedia-sq:Konsumizmi freebase:m.016v_5 dbpedia-mk:Потрошуваштво dbpedia-af:Verbruikerisme dbpedia-sh:Konzumerizam n45:ਖ਼ਪਤਵਾਦ dbpedia-fr:Consumérisme dbpedia-ko:소비주의 dbpedia-hu:Konzumizmus dbpedia-hr:Konzumerizam dbpedia-da:Forbrugerisme dbpedia-ms:Kepenggunaan dbpedia-sl:Potrošništvo dbpedia-el:Καταναλωτισμός n61:بەرخۆرپەروەری dbpedia-et:Konsumerism dbpedia-ka:კონსუმერიზმი n65:53b9W dbpedia-oc:Consumerisme dbpedia-fa:مصرف‌گرایی n71:Գնողունակ_պահանջարկ dbpedia-es:Consumismo wikidata:Q89640 dbpedia-id:Konsumerisme dbpedia-nl:Consumentisme dbpedia-sr:Конзумеризам dbpedia-eo:Konsumismo dbpedia-cy:Prynwriaeth dbpedia-pl:Konsumpcjonizm dbpedia-cs:Konzumerismus dbpedia-sv:Konsumism dbpedia-de:Konsumismus dbpedia-ru:Потребительство n87:ভোগবাদ
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbt:Short_description dbt:Consumerism dbt:Media_culture dbt:Fast_culture dbt:Page_needed dbt:Essay-like dbt:Reflist dbt:Main dbt:By_whom dbt:Quantify dbt:Use_dmy_dates dbt:Div_col dbt:Div_col_end dbt:Anti-consumerism dbt:Quote dbt:Distinguish dbt:Which dbt:Who dbt:Cite_book dbt:When dbt:Wiktionary dbt:Wikiquote dbt:Qn dbt:Capitalism dbt:Aspects_of_capitalism dbt:Cquote dbt:Criticism_section dbt:Sfn
dbo:thumbnail
n23:Mall_culture_jakarta35.jpg?width=300
dbo:abstract
Konsumpcjonizm – postawa polegająca na nieusprawiedliwionym (rzeczywistymi potrzebami oraz kosztami ekologicznymi, społecznymi czy indywidualnymi) zdobywaniu dóbr materialnych i usług, lub pogląd polegający na uznawaniu tej konsumpcji za wyznacznik jakości życia (lub za najważniejszą, względnie jedyną wartość) – hedonistyczny materializm. Współczesna kultura konsumpcji stała się jednym z centralnych przedmiotów uwagi kulturoznawstwa. Konsumism är ett ord som myntades på 1970-talet[källa behövs] för att beteckna västvärldens inställning till att konsumera, att konsumtionen menades göra människan lycklig. Ordet används framförallt i kritik mot fenomenet och mot kapitalismen, och avser även på ett djupare plan att materiella värden råder över andra värden som betraktas som högre (religiösa, kulturella, med mer)[källa behövs]. Pasolini hävdade att konsumismen var en sorts totalitarism. Inom nationalekonomin betyder konsumismteorin att ökad konsumtion är ekonomiskt gynnsam. Kritik mot konsumism har förekommit sedan lång tid, och framförts av bland andra Franciskus av Assisi. Avståndstagande från konsumism framställs bland annat i påve Johannes Paulus II:s encyklika Centesimus Annus (1991). Förutom kritik på religiös grund, finns en antikonsumistisk rörelse från marxistiskt håll. Pier Paolo Pasolini och hans anhängare spred ordet konsumismen för det förhållandet de menar föreligger i västvärlden, där sociala levnadsformer och kulturer ersatts av masskulturen i det globaliserade samhället. I detta konsumistiska samhälle, menar Pasolini, har föreställningen om frihet omformats till plikten att konsumera. Erich Fromm har påstått att konsumismen beror på en generell livsleda, där konsumtionen används kompensatoriskt. Ett argument som ibland används av kritiker av konsumismen är "Vägg"-metaforen[källa behövs]. Enligt väggmetaforen bygger man en vägg av alla saker man har köpt. Denna vägg hindrar folk från att se personens riktiga personlighet, och istället syns bara sakerna man har köpt. Denna metafor används som ett argument mot det materialistiska samhället vi lever i. Kritiker av konsumismen vänder sig ofta också mot materialismen som konsumismen står för. Ett slag av kritik mot konsumismen vänder sig särskilt emot lyxkonsumtion. Beroende på varifrån kritiken mot konsumismen kommer, förordas vanligen antingen religiös asketism eller hedonism, eller i moderna sammanhang antikonsumism, i stället för konsumism. Det finns även en praktisk motrörelse mot konsumism som bygger på en livsstil med minskad konsumtion och ökad grad av självhushållning där man återanvänder och producerar själv så mycket som möjligt. Il consumismo è un fenomeno economico-sociale tipico delle società industrializzate, nelle quali, per far fronte alla elevata produttività, è necessario il riacquisto continuo di beni e servizi. Il consumismo è stato criticato sia da persone che scelgono altri modi di partecipare all'economia (per esempio una vita semplice o una vita lenta) e sia da alcuni opinionisti che valutano gli effetti negativi del capitalismo moderno sul mondo: questi spesso evidenziano, a loro parere, il collegamento del consumismo con questioni come l'imperativo della crescita e il consumo eccessivo, che hanno un impatto maggiore sull'ambiente, compresi effetti diretti come il sovrasfruttamento delle risorse naturali o grandi quantità di rifiuti provenienti da beni usa e getta, e maggiori effetti danni sul cambiamento climatico. Allo stesso modo, alcune ricerche e critiche si concentrano sugli effetti sociologici del consumismo, come il rafforzamento delle barriere di classe e la creazione di disuguaglianze. Kontsumismoa beharrezkoa denaz gainera gero eta produktu eta zerbitzu gehiagoren kontsumoa bultzatzen duen gizarte-jarrera eta gizabanakoengan duen ondorioa da. Oro har, kontsumismo terminoa modu gaitzesgarrian erabiltzen da, eta pertsona baten neurriz kanpoko kontsumoa adierazteko erabiltzen da, behar ez diren eta finean asebetetzen ez duten produktuak erosiz. Terminoa gizartean gertatzen den gehiegizko kontsumoak ingurumenean dituen ondorio kaltegarriak nabarmentzeko ere erabiltzen da. Beste alde batetik, kontsumismoa kapitalismoaren baitako kontsumo-gizartearen ondorioa da eta publizitatea, moda eta beste mekanismo sozial zenbaitek indartzen dute. Hori gainditzeko, kontsumo arduratsua, bidezko merkataritza, trukea eta beste zenbait ekimen daude. 80. hamarkadaren hasieratik aurrera, herrialde garatuetako kontsumoa izugarri hazi zen. Neurririk gabe gastatu beharra obsezio bilakatu zen askorentzat. Laburbilduz, kontsumoaren ondorioak hauek dira: * Herrialde garatuen eta Hirugarren Munduko herrialdeen arteko desberdintasunak areagotzen dira. * Natura-erreserbak agortzen dira eta hondakinak ugaritzen dira. Horrek ingurumena kaltetzea dakar. * Kontsumitzaile batzuengan frustrazioa sortzen da, ezin dutelako nahi dutena erosi. * Kontsumitzaileek beren identitatea itxuraldatzen dute: garrantzitsu sentitzen dira dutenagatik. * Biztanleriaren arteko desberdintasunak eta aurreiritziak ugaritzen dira. Enpresak gehiago arduratzen dira kontsumitzera bultzatzeko antsietatea sortzeaz, produktuen kalitateaz baino. XXI. mendeko gaixotasunen artean, erosketekiko mendekotasuna dago. Horren arrazoiak pozik ez egotea, kontsumismoa, materialismoa, eta asisialdia eta denbora librea kudeatzeko gaitasunik ez izatea dira. Sintomak, berriz, hauek dira: armairu beteak, zorrak eta nork bere burua zuritzeko aitzakiak.Mendekotasuna duenaren ohiko profila hau da: pertsona langilea, independentea eta, gehienetan, bere bizitza afektiboarekin gustura ez dagoena; aisialdiko orduak merkataritza-gune handietan ematen ditu, astean bi, gutxienez. El consumisme és un corrent econòmic fonamentat en l'increment infinit de consum de béns. És una opció filosòfica i econòmica que preconitza que la felicitat rau en la compra de béns i serveis i així es contribueix al creixement econòmic. Es centra en la idea de l'imaginari col·lectiu, ja que es creen una sèrie de valors comuns de la societat en la qual tothom té la necessitat de comprar i consumir el mateix producte. L'opció es resumeix en la frase irònica «compro, per tant existeixo», una paràfrasi de la idea de René Descartes (1596-1650) «penso, per tant existeixo». El model econòmic del consum infinit en una Terra de recursos finits és subjecte de crítica, pel desgast i el seu impacte en els recursos naturals i l'equilibri ecològic. La terra no té prou recursos (sòl arable, primeres matèries…) per poder generalitzar a tots els habitants del planeta el volum de consum de recursos per capita de la societat occidental. Per la seva influència en el canvi climàtic, els mètodes de producció per respondre a la demanda creixent inherent al consumisme produeixen residus tòxics i altres efectes que redueixen encara més els recursos limitats d'aigua potable i terra arable. 소비주의(消費主義, 영어: consumerism)는 대량의 재화와 용역의 구입을 부추기는 사회경제적 변화이다. 산업혁명과 더불어, 특히 20세기에 대량생산은 으로 이어져 상품의 공급이 소비자의 수요를 초과하면서 제조업체들은 계획적 구식화와 광고로 전향하여 소비자의 소비를 조종하였다. 1899년, The Theory of the Leisure Class라는 제목의 베블렌(Thorstein Veblen)의 책에서 언급된 소비주의는 20세기 초 만연해진 "여가 시간"과 함께 등장한 만연해진 가치들과 경제기관들을 조사하였다. 책에서 베블렌은 이 유한계급의 활동과 소비 행태를 뚜렷하고 대리 경험적 소비와 낭비 면에서 바라보면서 이 둘은 지위의 표출에 관련이 있으며 기능이나 유용성에 관련이 있지 않다고 언급하였다. 산업이 고도화하면 대량생산이 널리 일어나고 또 대량생산이 진전되면 확대재생산이 필요해져서, 어떻게 해서든지 대량판매를 추진하여 대량소비를 촉진하지 않으면 안 된다. 이를 위해 선전·광고의 기술은 소비행동 같은 것에 관한 연구에 의해 최근에는 장족의 발전을 보아 대중의 구매력을 끌어 올리는 데 기여하고 있다. 한편 대중도 노동생산성의 비약적인 상승과 경제성장을 배경으로 해서 소득수준도 점차로 높아지고, 생활의 다양화와 고도화에 응해서 생활요구가 다양해지고 생활수준의 상승을 보여왔기 때문에 전에 비할 수 없을 정도의 구매력을 갖게 되었다. 이것과 기업자의 팔겠다는 노력이 결합되어 소위 말하는 생활혁명이라든가 소비혁명이라고 불리는 사태가 일어나 대량소비사회의 출현을 가져왔다. Consumerism is a social and economic order that encourages the acquisition of goods and services in ever-increasing amounts. With the Industrial Revolution, but particularly in the 20th century, mass production led to overproduction—the supply of goods would grow beyond consumer demand, and so manufacturers turned to planned obsolescence and advertising to manipulate consumer spending. In 1899, a book on consumerism published by Thorstein Veblen, called The Theory of the Leisure Class, examined the widespread values and economic institutions emerging along with the widespread "leisure time" at the beginning of the 20th century. In it, Veblen "views the activities and spending habits of this leisure class in terms of conspicuous and vicarious consumption and waste. Both relate to the display of status and not to functionality or usefulness." In economics, consumerism may refer to economic policies that emphasise consumption. In an abstract sense, it is the consideration that the free choice of consumers should strongly orient the choice by manufacturers of what is produced and how, and therefore orient the economic organization of a society (compare producerism, especially in the British sense of the term). Consumerism has been widely criticized by both individuals who choose other ways of participating in the economy (i.e. choosing simple living or slow living) and experts evaluating the effects of modern capitalism on the world. Experts often assert that consumerism has physical limits, such as growth imperative and overconsumption, which have larger impacts on the environment, including direct effects like overexploitation of natural resources or large amounts of waste from disposable goods, and larger effects like climate change. Similarly, some research and criticism focuses on the sociological effects of consumerism, such as reinforcement of class barriers and creation of inequalities. Konsumismo povas referenci kaj al la akumulo, aĉeto aŭ konsumo de varoj kaj servoj konsiderataj neesencaj, kiaj la politika kaj ekonomia sistemoj kiu helpas la konkurencan akiron de riĉo kiel signo de statuso kaj ene de grupo. Konsumismo aŭ grandskala konsumo en la nuntempa socio akre endanĝerigas la krudmaterialojn kaj la daŭripovan disvolviĝon, se oni ne okazigas alternativajn konstrupolitikojn rilataj al la daŭripova disvolviĝo -ekologiismo, daŭripova nekresko, responsa konsumo, agrikulturo-. La konsumismo, komprenita kiel senmezura akiro aŭ aĉetado, idealigas siajn efikojn kaj konsekvencojn asociante ties praktikon kun la atingo de la persona kontentigo kaj eĉ de la persona feliĉo. 消費主義(英語:Consumerism)指相信持續及增加消費活動有助於經濟的意識形態。創造出在生活態度上對商品的可欲及需求(多消費是好事)讓資本主義可以提高工資及提高消費。消費主義為已開發國家的經濟引擎,使現代人有購買與獲得商品的社會及經濟上的信念及集體情緒。然而在社會科學領域中,不同領域因各別知識傳統對消費主義有不同的定義與詮釋,此差異也反映在如、、消費者保護、消費者權利等概念及實踐上。 Er zijn verschillende betekenissen van consumentisme: * een georganiseerde beweging van burgers en overheidsinstanties, om de rechten en de macht van consumenten ten opzichte van aanbieders te vergroten, zie consumentenbescherming; * een ideologie die het consumentisme ziet als de tegenhanger van communisme en socialisme, en andere beperkingen van de vrije markt; * consumptisme, een manier van leven waarin het regelmatig aanschaffen van secundaire goederen belangrijk is; daarbij speelt de invloed van het bezit van het product op de sociale status een rol, en het (willen) behoren tot een bepaalde groep (identiteit). Het begrip ontstond in de Verenigde Staten, met de opkomst van de consumptiemaatschappij in de twintigste eeuw. Waar eerder de markt geacht werd zichzelf te reguleren, bleek dit niet altijd voldoende te werken, zodat consumenten zich begonnen te verenigen in consumentenbewegingen en -organisaties. In de jaren zestig van de twintigste eeuw begonnen de en de de term op een negatieve manier te gebruiken om die bewegingen in een kwaad daglicht te stellen. Ook het werk van als special assistant van de president voor Consumer Affairs werd op die manier bejegend. Rond die tijd kwam echter ook een ander gebruik van de term op, zoals bij die tijdens het in 1955 consumentisme zag als een tegenhanger van communisme en socialisme. Consumeren wordt dan gezien als een recht, een recht dat zonodig tot in extreme vorm wordt verdedigd. Daarnaast wordt consumentisme dan ook wel gezien als goed voor de economie en daarom nastrevenswaardig. In die context kreeg het echter ook een negatieve lading, zoals bij in zijn boek uit 1960. Consumentisme wordt dan gezien als verspilling, iets wat Thorstein Veblen al in 1899 signaleerde in zijn werk . Veblen merkte in zijn boek op dat conspicuous consumption (opzichtige consumptie) diende om de sociale status van de consument te verhogen. Ο καταναλωτισμός είναι όρος που χρησιμοποιείται για να περιγράψει την τάση της εξίσωσης της προσωπικής ευτυχίας με την απόκτηση υλικών αγαθών και την . Συχνά συνδέεται με την κριτική έναντι στην κατανάλωση, την οποία εξέφρασαν πρώτοι οι Καρλ Μαρξ και Θορστάιν Βέμπλεν. Χρονολογείται από τους πρώτους ανθρώπινους πολιτισμούς. Στα οικονομικά, ο καταναλωτισμός μπορεί επίσης να αναφέρεται στις οικονομικές πολιτικές που δίνουν έμφαση στην κατανάλωση και την πεποίθηση ότι η ελεύθερη επιλογή των καταναλωτών πρέπει να υπαγορεύει την οικονομική δομή μιας κοινωνίας. يشير مصطلح النزعة الاستهلاكية إلى نظام اجتماعي واقتصادي يحفز عملية شراء البضائع والاستفادة من الخدمات بكميات أكبر عن الحاجة من أي وقت سابق. وعادةً ما يرتبط المصطلح بانتقادات لمفهوم الاستهلاكية؛ تلك الانتقادات التي بدأت في الظهور في أعمال ثورستين فيبلين. وبدأ موضوع الدراسة الذي تناوله فيبلين، والمتمثل في بحث أحوال الطبقة الوسطى الناشئة حديثًا، الظاهرة في مطلع القرن العشرين،يؤتي ثماره بالكامل بنهاية القرن العشرين من خلال عملية العولمة.وفي إطار هذا المعنى، عادةً ما يعتبر مفهوم النزعة الاستهلاكية جزءًا من الثقافة الجماهيرية. في بعض الأحيان، غالبًا ما يستخدم مصطلح «النزعة الاستهلاكية» للإشارة إلى حركة مؤيدي الثقافة الاستهلاكية أو حماية المستهلك أو نشاط المستهلك، والتي تسعى إلى حماية وتوعية المستخدمين من خلال اشتراط القيام بمثل هذه الممارسات، كنظام تعبئة السلع الأمين والإعلانات الصادقة وتوفير ضمانات للمنتجات ودعم معايير السلامة المحسّنة. وانطلاقًا من هذا المعنى، يتضح أن هذا المصطلح يشير إلى حركة أو مجموعة من السياسات التي تهدف إلى تنظيم حركة المنتجات والخدمات والأساليب والمعايير الخاصة بالشركات المصنّعة والباعة والجهات المعلِنة والتي تصب في مصلحة المشترين. في علم الاقتصاد، يشير مصطلح النزعة الاستهلاكية إلى السياسات الاقتصادية التي تركز على مفهوم الاستهلاكية. وبالمعنى المجرد، يرمز المصطلح إلى الاعتقاد بأن الاختيار الحر للمستهلكين ينبغي أن يؤسس الهيكل الاقتصادي للمجتمع (قارن استغلال الجهات المنتجة، وبخاصة في المعنى البريطاني لهذا المصطلح). 消費主義(しょうひしゅぎ、英: Consumerism)とは、 1. * 大量の財・サービスの購入を奨励するような社会的・経済的要求。 2. * 消費者運動・消費者保護。 Потребительство (консьюмеризм, консумеризм — транслитерации англ. consumerism) — имеет несколько значений: * как историческое явление движения по защите прав потребителей; * как характеристика потребления. El consumismo es la compra o acumulación de bienes y servicios considerados no esenciales. El consumismo a gran escala en la sociedad contemporánea compromete los recursos naturales y la economía sostenible.​ Las alternativas a algunos de los problemas del consumismo son el desarrollo sostenible, el ecologismo, el decrecimiento y el consumo responsable. La publicidad idealiza la satisfacción y felicidad personal producida por el consumismo.​ Konsumismus (von lateinisch consumere – verbrauchen; auch Konsumerismus oder Konsumentismus) ist eine Lebenshaltung, die darauf ausgerichtet ist, das Bedürfnis nach neuen Konsumgütern stets zu befriedigen. Es kann zum Beispiel der gesellschaftlichen Distinktion oder dem Streben nach Identität, Lebenssinn und Glück dienen. Eine krankhafte Extremform ist die Kaufsucht. Der Begriff Konsumismus wird meist in kritischer Absicht verwendet. Konzumerismus je tendence nadměrně nakupovat a hromadit předměty a požitky za účelem zvyšování osobního štěstí. Často je předmětem kritiky, a to už od doby Karla Marxe[zdroj?!] a Thorsteina Veblena. V ekonomice konzumerismus může znamenat ekonomické zásady, které zdůrazňují spotřebu a (v abstraktním smyslu) víru, že svobodná volba spotřebitelů může diktovat podobu ekonomiky společnosti. O consumismo é um estilo de vida orientado por uma crescente propensão ao consumo de bens ou serviços, em geral supérfluos, em razão do seu significado simbólico (prazer, sucesso, felicidade), frequentemente atribuído pelos meios de comunicação social. O termo é muitas vezes associado à crítica do sociólogo e economista Thorstein Veblen, à cultura de massa e à indústria cultural. O conceito mais antigo de "consumo conspícuo" tem origem na virada do século XX nos escritos de Veblen. O termo descreve uma forma aparentemente racional e confusa de comportamento econômico. Segundo Veblen, esse consumo desnecessário é uma forma de exibição do status, muitas vezes às custas das privações. A expressão "consumo conspícuo", que descrevia o consumismo observado nos Estados Unidos no pós-guerra, generalizou-se na década de 1960, mas logo foi ligada ao debate sobre a cultura de massa. Konsumerisme merupakan ideologi yang menjadikan seseorang atau kelompok menjalankan proses konsumsi atau pemakaian barang-barang hasil produksi secara berlebihan, tanpa sadar dan berkelanjutan. Pembelian barang-barang hanya didasari oleh keinginan dan tidak mempertimbangkan kebutuhan. Pada mulanya, konsumerisme adalah sebuah gerakan perlindungan terhadap konsumen. Seiring dengan berkembangnya filsafat materialisme dan positivisme, pandangan konsumerisme berkembang menjadi suatu konsumsi dengan teknologi modern yang bersifat boros. Konsumerisme terbentuk melalui pembangunan pusat-pusat hiburan dan pusat-pusat perbelanjaan di kota-kota besar. Le mot « consumérisme » a plusieurs sens : * un sens courant, qui définit l'« action concertée de consommateurs » face aux entreprises [réf. nécessaire] ; * un sens répandu en sociologie, qui définit un « mode de vie lié à la consommation » [réf. nécessaire] ; * une théorie qui considère l'augmentation de la consommation des biens comme un bénéfice économique[réf. nécessaire].
skos:closeMatch
n68:16605-0
prov:wasDerivedFrom
wikipedia-en:Consumerism?oldid=1121546384&ns=0
dbo:wikiPageLength
56931
dcterms:isPartOf
n76:target
foaf:isPrimaryTopicOf
wikipedia-en:Consumerism