The Telecoms crash was a stock market crash that occurred in 2001, after the bursting of the dot-com bubble. It was called "the biggest and fastest rise and fall in business history".
| Attributes | Values |
|---|
| rdf:type
| |
| rdfs:label
| - Telecoms crash (en)
- Telekomkrisen (sv)
|
| rdfs:comment
| - The Telecoms crash was a stock market crash that occurred in 2001, after the bursting of the dot-com bubble. It was called "the biggest and fastest rise and fall in business history". (en)
- Telekomkrisen var en stark global tillbakagång på marknaden för telekommunikation som drabbade bland annat Ericsson, Lucent, Nortel, Alcatel, Siemens, Motorola, Marconi och Nokia åren 2000-2002. Under det "svarta telekomåret" 2001 rapporterade de åtta största telekombolagen en förlust efter skatt motsvarande 600 miljarder kronor och en minskning med antalet anställda i telekomsektorn på ungefär 600.000 personer samma år. I Sverige ledde detta bland annat till att Ericsson och Flextronics gjorde stora nedskärningar. Den fallande efterfrågan ansågs bero på två faktorer: (sv)
|
| dcterms:subject
| |
| Wikipage page ID
| |
| Wikipage revision ID
| |
| Link from a Wikipage to another Wikipage
| |
| sameAs
| |
| dbp:wikiPageUsesTemplate
| |
| has abstract
| - The Telecoms crash was a stock market crash that occurred in 2001, after the bursting of the dot-com bubble. It was called "the biggest and fastest rise and fall in business history". (en)
- Telekomkrisen var en stark global tillbakagång på marknaden för telekommunikation som drabbade bland annat Ericsson, Lucent, Nortel, Alcatel, Siemens, Motorola, Marconi och Nokia åren 2000-2002. Under det "svarta telekomåret" 2001 rapporterade de åtta största telekombolagen en förlust efter skatt motsvarande 600 miljarder kronor och en minskning med antalet anställda i telekomsektorn på ungefär 600.000 personer samma år. I Sverige ledde detta bland annat till att Ericsson och Flextronics gjorde stora nedskärningar. Krisen föranleddes av en period av kraftig exportdriven expansion under slutet av 1990-talet följd av kraftigt fallande efterfrågan från i synnerhet USA och Tyskland. Den fallande efterfrågan ansågs bero på två faktorer:
* I USA hade telebolagen börjat fasa ut Digital AMPS-tekniken (även kallad D-AMPS eller slarvigt "TDMA") och ersätta den med GSM, ledda av AT&T Wireless. Marknaden för GSM-mobilsystem kännetecknades av hög konkurrens och fallande priser, vilket minskade vinsterna för det fåtal stora företag (däribland Ericsson) som levererat D-AMPS-tekniken.
* I Tyskland och andra europeiska länder hade staterna utlyst auktioner för 3G-licenser där priserna för tillgång till frekvensspektrat pressat de olika teleoperatörerna att lägga ner motsvarande 5 års infrastrukturinvesteringar för att köpa en licens, vilket fick till följd att investeringarna en period nästan helt upphörde. Telekomkrisen sammanföll och samverkade med IT-bubblan vilket skapade en fördjupad effekt. Splittringen av Ericsson Mobile Communications i Ericsson Mobile Platforms och SonyEricsson (nu Sony Mobile) samt de stora neddragningarna inom Ericsson Radio Systems och försäljningen av Ericsson Microelectronics AB anses vara en följd av telekomkrisen. (sv)
|
| gold:hypernym
| |
| prov:wasDerivedFrom
| |
| page length (characters) of wiki page
| |
| foaf:isPrimaryTopicOf
| |
| is Link from a Wikipage to another Wikipage
of | |
| is Wikipage redirect
of | |
| is foaf:primaryTopic
of | |
![[RDF Data]](/fct/images/sw-rdf-blue.png)
![[cxml]](/fct/images/cxml_doc.png)
![[csv]](/fct/images/csv_doc.png)
![[text]](/fct/images/ntriples_doc.png)
![[turtle]](/fct/images/n3turtle_doc.png)
![[ld+json]](/fct/images/jsonld_doc.png)
![[rdf+json]](/fct/images/json_doc.png)
![[rdf+xml]](/fct/images/xml_doc.png)
![[atom+xml]](/fct/images/atom_doc.png)
![[html]](/fct/images/html_doc.png)