| rdfs:comment
| - Eine Bezugsrechtsemission (engl. Rights issue) ist eine Kapitalerhöhung einer Aktiengesellschaft mit Bezugsrechten. (de)
- Le droit préférentiel de souscription (DPS) est un droit permettant à un actionnaire de souscrire de nouvelles actions lors d'une augmentation de capital de manière prioritaire. En France, ce droit est défini dans l’article L225-132 du Code de commerce, et la possibilité pour la société émettrice de ne pas le proposer aux articles L. 225-136 à L. 225-138-1. (fr)
- Prawo poboru (PP) – na rynku kapitałowym zasada umożliwiająca co najmniej zachowanie przez dotychczasowych akcjonariuszy proporcjonalnego udziału w kapitale akcyjnym danej spółki akcyjnej po nowej emisji jej akcji. (pl)
- Il diritto di prelazione, secondo la legge italiana, è quel diritto in capo ad un soggetto ad essere preferito, rispetto ad un altro a parità di condizioni, nella costituzione di un negozio giuridico. La prelazione può essere volontaria, oppure legale. La prelazione non è altro che la preferenza di un soggetto rispetto ad un altro. (it)
- Een claimemissie is een bijzondere vorm van een uitgifte van aandelen in een bepaald vennootschap. Het verschil met een gewone emissie is dat de nieuwe aandelen in dit geval enkel beschikbaar zijn voor houders van de reeds uitgegeven aandelen, doordat aan deze aandeelhouders een wordt toegekend. Een dergelijke emissie voorkomt dat het aandeelhouderschap (en daarmee de zeggenschap) te veel verwatert en bewerkstelligt dat alleen de bestaande aandeelhouders van een eventuele winststijging kunnen profiteren. (nl)
- A rights issue or rights offer is a dividend of subscription rights to buy additional securities in a company made to the company's existing security holders. When the rights are for equity securities, such as shares, in a public company, it can be a non-dilutive pro rata way to raise capital. Rights issues are typically sold via a prospectus or prospectus supplement. With the issued rights, existing security-holders have the privilege to buy a specified number of new securities from the issuer at a specified price within a subscription period. In a public company, a rights issue is a form of public offering (different from most other types of public offering, where shares are issued to the general public). (en)
- Hak Memesan Efek Terlebih Dahulu (Bahasa Inggris: Rights Issue) atau disingkat HMETD dalam pasar modal Indonesia adalah hak yang diperoleh para pemegang saham yang namanya telah terdaftar dalam daftar pemegang saham suatu perseroan terbatas untuk menerima penawaran terlebih dahulu apabila perusahaan sedang menjalani proses atau pengeluaran saham-saham dari saham simpanan. HMETD ditandai dengan akhiran "-R" pada perdagangan bursa saham. Sebagai contoh, saham telkom memiliki kode TLKM, dan HMETD-nya adalah TLKM-R. (in)
- ライツイシュー（英：rights issue）は、「新株予約権無償割当」とも呼ばれ、株主割当増資による企業の増資方法の1つである。ライツオファリングともいう。 この増資方法は、既存株主に対して、新株を買える権利（新株予約権＝ライツ）を無償で割り当てる（発行＝イシュー）資本調達のしくみである。増資に応じたい株主は予約権を行使して現金を払い新株を受け取ることができる。増資に応じたくない株主は予約権市場でこの権利を売却して現金を受け取ることができる。通常の株主割当増資とは異なり予約権だけを市場で売買できる。公募増資に比べて既存株主が保有する株券の価値の希薄化が起こり難い。欧米では以前から一般的な増資手法であり、日本でもライツイシューが行えるように2006年に会社法の改正が行われた。予約権が発行されても購入者がこれを行使せずにいると、発行企業は資金を得られないのでその分の増資は行えない。 2009年12月、東証は上場可能な新株予約権は1ライツに対し1株以上という上場ルールを撤廃して端数の生じる予約権の上場が認められ、企業が必要とするライツの付与を可能とした。 (ja)
- En teckningsrätt är ett värdepapper som ger innehavaren rätt att teckna aktier vid en nyemission, dvs att innehavaren av teckningsrätterna erbjuds att köpa ett visst antal aktier i ett företag till ett givet pris på en given tidpunkt i framtiden. Priset på de nyemitterade aktierna är vanligtvis lägre än motsvarande marknadspris, och syftar till att attrahera nytt kapital till företaget. Om priset i samband med nyemissionen vore lika stort som marknadspriset, skulle aktieägarna lika gärna kunna köpa motsvarande mängd aktier i finansmarknaden (till exempel över börsen), vilket inte skulle generera något nytt kapital till företaget. (sv)
|
| has abstract
| - Eine Bezugsrechtsemission (engl. Rights issue) ist eine Kapitalerhöhung einer Aktiengesellschaft mit Bezugsrechten. (de)
- Hak Memesan Efek Terlebih Dahulu (Bahasa Inggris: Rights Issue) atau disingkat HMETD dalam pasar modal Indonesia adalah hak yang diperoleh para pemegang saham yang namanya telah terdaftar dalam daftar pemegang saham suatu perseroan terbatas untuk menerima penawaran terlebih dahulu apabila perusahaan sedang menjalani proses atau pengeluaran saham-saham dari saham simpanan. HMETD ditandai dengan akhiran "-R" pada perdagangan bursa saham. Sebagai contoh, saham telkom memiliki kode TLKM, dan HMETD-nya adalah TLKM-R. HMETD dapat diperdagangkan di bursa layaknya sebuah saham pada kurun waktu tertentu. HMETD juga memiliki batas waktu penebusan sebelum masa berlakunya habis dan hangus. Tidak menebus HMETD bisa menyebabkan efek dilusi pada portofolio. (in)
- A rights issue or rights offer is a dividend of subscription rights to buy additional securities in a company made to the company's existing security holders. When the rights are for equity securities, such as shares, in a public company, it can be a non-dilutive pro rata way to raise capital. Rights issues are typically sold via a prospectus or prospectus supplement. With the issued rights, existing security-holders have the privilege to buy a specified number of new securities from the issuer at a specified price within a subscription period. In a public company, a rights issue is a form of public offering (different from most other types of public offering, where shares are issued to the general public). Rights issues may be particularly useful for all publicly traded companies as opposed to other more dilutive financing options. As equity issues are generally preferable to debt issues from the company's viewpoint, companies usually opt for a rights issue in order to minimize dilution and maximize the useful life of tax loss carryforwards. Since in a rights offering there is no change of control and a "no-sale theory" applies, companies are able to preserve tax loss carry-forwards better than via either follow-on offerings or other more dilutive financings. It's one of the types in modes of issue of securities both in public and private companies. (en)
- Le droit préférentiel de souscription (DPS) est un droit permettant à un actionnaire de souscrire de nouvelles actions lors d'une augmentation de capital de manière prioritaire. En France, ce droit est défini dans l’article L225-132 du Code de commerce, et la possibilité pour la société émettrice de ne pas le proposer aux articles L. 225-136 à L. 225-138-1. (fr)
- ライツイシュー（英：rights issue）は、「新株予約権無償割当」とも呼ばれ、株主割当増資による企業の増資方法の1つである。ライツオファリングともいう。 この増資方法は、既存株主に対して、新株を買える権利（新株予約権＝ライツ）を無償で割り当てる（発行＝イシュー）資本調達のしくみである。増資に応じたい株主は予約権を行使して現金を払い新株を受け取ることができる。増資に応じたくない株主は予約権市場でこの権利を売却して現金を受け取ることができる。通常の株主割当増資とは異なり予約権だけを市場で売買できる。公募増資に比べて既存株主が保有する株券の価値の希薄化が起こり難い。欧米では以前から一般的な増資手法であり、日本でもライツイシューが行えるように2006年に会社法の改正が行われた。予約権が発行されても購入者がこれを行使せずにいると、発行企業は資金を得られないのでその分の増資は行えない。 2009年12月、東証は上場可能な新株予約権は1ライツに対し1株以上という上場ルールを撤廃して端数の生じる予約権の上場が認められ、企業が必要とするライツの付与を可能とした。 2014年7月頃、東京証券取引所は経営が悪化した企業による利用が急増し、問題になっていた「ノンコミットメント型」について、増資の合理性が評価されるプロセスが必要との認識を示し、明らかに市場から評価されない経営成績の企業が発行する新株予約権は上場を認めないことを基準として定めることを検討している。 (ja)
- Prawo poboru (PP) – na rynku kapitałowym zasada umożliwiająca co najmniej zachowanie przez dotychczasowych akcjonariuszy proporcjonalnego udziału w kapitale akcyjnym danej spółki akcyjnej po nowej emisji jej akcji. (pl)
- Il diritto di prelazione, secondo la legge italiana, è quel diritto in capo ad un soggetto ad essere preferito, rispetto ad un altro a parità di condizioni, nella costituzione di un negozio giuridico. La prelazione può essere volontaria, oppure legale. La prelazione non è altro che la preferenza di un soggetto rispetto ad un altro. (it)
- Een claimemissie is een bijzondere vorm van een uitgifte van aandelen in een bepaald vennootschap. Het verschil met een gewone emissie is dat de nieuwe aandelen in dit geval enkel beschikbaar zijn voor houders van de reeds uitgegeven aandelen, doordat aan deze aandeelhouders een wordt toegekend. Een dergelijke emissie voorkomt dat het aandeelhouderschap (en daarmee de zeggenschap) te veel verwatert en bewerkstelligt dat alleen de bestaande aandeelhouders van een eventuele winststijging kunnen profiteren. (nl)
- En teckningsrätt är ett värdepapper som ger innehavaren rätt att teckna aktier vid en nyemission, dvs att innehavaren av teckningsrätterna erbjuds att köpa ett visst antal aktier i ett företag till ett givet pris på en given tidpunkt i framtiden. Priset på de nyemitterade aktierna är vanligtvis lägre än motsvarande marknadspris, och syftar till att attrahera nytt kapital till företaget. Om priset i samband med nyemissionen vore lika stort som marknadspriset, skulle aktieägarna lika gärna kunna köpa motsvarande mängd aktier i finansmarknaden (till exempel över börsen), vilket inte skulle generera något nytt kapital till företaget. Det finns vissa likheter mellan en teckningsrätt och en warrant, men en avgörande principiell skillnad är att warranter inte utfärdas av bolaget som har emitterat aktierna, och därmed inte tillför bolaget något kapital. Aktieägare i företaget erhåller teckningsrätter i proportion till sitt aktieinnehav före emissionen. Exempelvis kan tre gamla aktier ge rätt att teckna en ny aktie, vilket skrivs 1:3. Detta kan även uttryckas som att det krävs tre teckningsrätter för att teckna en ny aktie. Det förekommer även att andra aktörer utöver de befintliga aktieägarna erhåller teckningsrätter, till exempel riskkapitalbolag. Vanligtvis är antalet teckningsrätter lika stort som antalet aktier före emissionen, men det finns undantag, se nedanstående exempel! Teckningsrätter utfärdas i form av teckningsrättsbevis. Ett bevis representerar en eller flera teckningsrätter. Teckningsrättsbeviset är ett värdepapper som kan handlas. Exempel:I ett företag finns före emissionen 50 000 aktier, och emissionen sker till villkoret 1:5, dvs att för fem gamla aktier erhåller ägaren rätten till en ny aktie. Antalet teckningsrätter blir 50 000. För fem teckningsrätter får man en ny aktie, och efter emissionen är det totala antalet aktier 60 000.Om emissionen istället sker till villkoret 3:10 stöter man dock på vissa svårigheter. 10 gamla aktier ger tre nya, dvs att det totala antalet nya aktier är 15 000, eftersom 15 000/50 000 = 3/10. Det logiska vore alltså att tio teckningsrätter (en för varje gammal aktie) skulle kunna växlas in mot tre nya aktier. Men antalet teckningsrätter per ny aktie blir då 10/3 = 3.333. Problemet är att man inte kan handla med delar av teckningsrätter. Antalet teckningsrätter per nyemitterad aktie måste vara ett heltal (teckningsrätten i sig representerar ju en del av en aktie). Lösningen blir att "växla upp" antalet teckningsrätter till en minsta gemensamma nämnare. I det här exemplet är den minsta gemensamma nämnaren för 15 000 och 50 000 lika med 150 000. Företaget ger alltså ut 150 000 teckningsrätter, och tio teckningsrätter berättigar innehavaren att teckna en ny aktie. Efter en emission kommer det totala antalet aktier i företaget att öka, varför priset per aktie kommer att minska om teckningspriset är lägre än värdet per aktie före emissionen. Nedgången i värdet på de befintliga aktierna kompensereras emellertid exakt av värdet på de nya aktierna. Teckningsrätter har alltså ett värde som kompenserar för av de ursprungliga aktiernas andel i företaget efter genomförd emission, och kan därför köpas och säljas separat (i form av teckningsrättsbevis) fram till datumet för nyemissionen. Om en aktieägare väljer att inte utnyttja alla sina teckningsrätter i samband med en nyemission kommer dennes andel i företaget att minska efter nyemissionen. Om detta sker kan styrelsen eller bolagsstämman besluta om att tilldela de outnyttjade teckningsrätterna till någon annan, eftersom antalet nyemitterade aktier är oberoende av hur många teckningsrätter som faktiskt utnyttjas. Exempelvis kan teckningsrätterna tilldelas den egna personalen. I samband med nyemissioner finns oftast en finansiell aktör (t.ex. en investmentbank) som står som garant för emissionen. Det innebär bland annat att garanten åtar sig att köpa eventuella nyemitterade aktier som inte har tecknats. I börsnoterade företag är värdet per aktie känt genom den senast satta börskursen. För onoterade företag vars aktier sällan köps och säljs blir värdet per aktie betydligt osäkrare, eftersom det i grund och botten beror av det pris, till vilket köpare och säljare kommer överens om att överlåta aktierna. En börsnotering innebär att en del av denna osäkerhet försvinner, vilket kan göra det lättare för företaget att attrahera nytt kapital, vilket i sin tur minskar de allmänna transaktionskostnaderna i ekonomin. Detta är en viktig orsak till att företag väljer att börsnoteras. Kapitaltillskottet från nyemissioner används ofta, men inte alltid, till att betala av lån. Trots att nyemissioner till synes kan vara en bra affär på grund av rabatten på aktiens marknadspris, är det emellertid viktigt för investeraren att underrätta sig om de bakomliggande orsakerna till nyemissionen. Om företaget har svårt att betala lånen kan det vara ett tecken på att dess affärsidé inte fungerar eller att det dras med andra problem som kan ligga aktieägarna till last i form av minskad avkastning på investerat kapital, eller att man rent av förlorar hela eller delar av insatsen. I analogi med teckningsrätter utfärdas i samband med fondemissioner istället så kallade fondaktierättsbevis (kallades delbevis innan 2006) som omfattar ett antal fondaktierätter (delrätter). (sv)
|
![[RDF Data]](/fct/images/sw-rdf-blue.png)
![[cxml]](/fct/images/cxml_doc.png)
![[csv]](/fct/images/csv_doc.png)
![[text]](/fct/images/ntriples_doc.png)
![[turtle]](/fct/images/n3turtle_doc.png)
![[ld+json]](/fct/images/jsonld_doc.png)
![[rdf+json]](/fct/images/json_doc.png)
![[rdf+xml]](/fct/images/xml_doc.png)
![[atom+xml]](/fct/images/atom_doc.png)
![[html]](/fct/images/html_doc.png)