About: Leonhard von Spengel     Goto   Sponge   NotDistinct   Permalink

An Entity of Type : yago:WikicatEthnicGermanPeople, within Data Space : dbpedia.org associated with source document(s)
QRcode icon
http://dbpedia.org/describe/?url=http%3A%2F%2Fdbpedia.org%2Fresource%2FLeonhard_von_Spengel

Leonhard von Spengel (24 September 1803, in Munich – 8 November 1880, in Munich) was a German classical scholar.

AttributesValues
rdf:type
rdfs:label
  • Leonhard Spengel (de)
  • Leonhard von Spengel (it)
  • Leonhard von Spengel (en)
  • Leonhard Spengel (sv)
  • Шпенгель, Леонард (ru)
rdfs:comment
  • Leonhard Spengel (seit 1875 von Spengel, * 24. September 1803 in München; † 8. November 1880 ebenda) war ein deutscher Klassischer Philologe. (de)
  • Leonhard von Spengel (24 September 1803, in Munich – 8 November 1880, in Munich) was a German classical scholar. (en)
  • Leonhard von Spengel (Monaco di Baviera, 24 settembre 1803 – Monaco di Baviera, 8 novembre 1880) è stato un filologo classico tedesco. (it)
  • Leonhard Spengel (från 1875 von Spengel), född den 24 september 1803 i München, död där den 9 november 1880, var en tysk filolog. Spengel blev 1830 gymnasialprofessor i München, 1842 universitetsprofessor i Heidelberg, men vände 1847 i samma egenskap tillbaka till München. Hans arbeten rörde sig huvudsakligen om de grekiska retorerna och om Aristoteles. Av hans skrifter kan nämnas Συναγωγή τεχνών (1828), utgåvor av Anaximenes Ars rhetorica (1844), Rhetores græci (3 band, 1853—56), Aristoteles Ars rhetorica (2 band, 1867), och av Themistios (2 band, 1866) samt Aristotelische Studien (4 band, 1864—68). I bayerska vetenskapsakademiens avhandlingar finns också åtskilliga arbeten av honom. (sv)
  • Леонард Шпенгель (24 сентября 1803, Мюнхен — 8 ноября 1880, там же) — германский филолог-классик и преподаватель. Родился и провел большую часть жизни в Мюнхене, в 1821 году окончил вильгельмскую гимназию, после чего поступил в Мюнхенский университет, где изучал классическую филологию, сумев завершить обучение в университете спустя два года, в 1823 году. Получив государственную стипендию, Шпенгель отправился учиться в Лейпцигский университет, а в 1825 году — в Берлинский. (ru)
foaf:depiction
  • http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/17-2-3-Grab-Leonhard-Spengel-Alter-Suedl-Friedhof-Muenchen.jpg
  • http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/Leonhard_von_Spengel_-_Imagines_philologorum.jpg
dcterms:subject
Wikipage page ID
Wikipage revision ID
Link from a Wikipage to another Wikipage
sameAs
dbp:wikiPageUsesTemplate
thumbnail
has abstract
  • Leonhard Spengel (seit 1875 von Spengel, * 24. September 1803 in München; † 8. November 1880 ebenda) war ein deutscher Klassischer Philologe. (de)
  • Leonhard von Spengel (24 September 1803, in Munich – 8 November 1880, in Munich) was a German classical scholar. (en)
  • Leonhard von Spengel (Monaco di Baviera, 24 settembre 1803 – Monaco di Baviera, 8 novembre 1880) è stato un filologo classico tedesco. (it)
  • Leonhard Spengel (från 1875 von Spengel), född den 24 september 1803 i München, död där den 9 november 1880, var en tysk filolog. Spengel blev 1830 gymnasialprofessor i München, 1842 universitetsprofessor i Heidelberg, men vände 1847 i samma egenskap tillbaka till München. Hans arbeten rörde sig huvudsakligen om de grekiska retorerna och om Aristoteles. Av hans skrifter kan nämnas Συναγωγή τεχνών (1828), utgåvor av Anaximenes Ars rhetorica (1844), Rhetores græci (3 band, 1853—56), Aristoteles Ars rhetorica (2 band, 1867), och av Themistios (2 band, 1866) samt Aristotelische Studien (4 band, 1864—68). I bayerska vetenskapsakademiens avhandlingar finns också åtskilliga arbeten av honom. (sv)
  • Леонард Шпенгель (24 сентября 1803, Мюнхен — 8 ноября 1880, там же) — германский филолог-классик и преподаватель. Родился и провел большую часть жизни в Мюнхене, в 1821 году окончил вильгельмскую гимназию, после чего поступил в Мюнхенский университет, где изучал классическую филологию, сумев завершить обучение в университете спустя два года, в 1823 году. Получив государственную стипендию, Шпенгель отправился учиться в Лейпцигский университет, а в 1825 году — в Берлинский. Уже 2 23-летнем возрасте привлёк к себе внимание филологов двумя крупными работами — изданием трактата Варрона «De lingua Latina» (1826; 2-е переработанное издание, завершённое сыном Шпенгеля, Андреем, вышло в 1885 году) и сочинением о греческой риторике до Аристотеля (напечатано в расширенном виде в 1828 году: «Συναγωγη τεκνών sive atrium scriptores ab initiis usque ad editos Aristotelis de rhetorica libros»). Благодаря этим работам ему предложили место профессора древних языков в университете Киля, однако Шпенгель отказался и в 1826 году вернулся в Мюнхен, где начал преподавать в местной гимназии и одновременно поступил в местный Ландсхутский университет, от которого 28 марта 1827 года получил степень доктора философии, почти сразу же после этого защитив и габилитационную диссертацию. Затем в течение нескольких лет он продолжал преподавать в гимназии и университете, в 1830 году стал профессором гимназии и вошёл в совет университета. В 1835 году был избран членом-корреспондентом Баварской академии наук, в 1841 году — её членом по классу философии и истории. В октябре 1841 года занял кафедру классической филологии в Гейдельбергском университете, получив звание профессора, в 1847 году вернулся в Мюнхен, получив в университете этого города такое же звание. В 1860 году возглавил филологический семинар Мюнхенского университета. В 1875 году был возведён баварским правительством в дворянское достоинство. В своих работах Шпенгель провёл большую работу по критике текста и составлению комментариев к трудам древнегреческих риторов; таковы издание так называемой риторики Аристотеля к Александру, автором которой Шпенгель, по примеру гуманиста Пьетро Веттори, считал Анаксимена из Лампсака («Anaximenis ars rhetorica quae vulgo fertur Aristotelis ad Alexandrum», 1844), критическая рецензия текста подлинной риторики Аристотеля (1867) и издание всех греческих риторов («Rhetores graeci», 3 тома, 1853—1856). Кроме того, в своей речи «Ueber das Studium der Rhetorik, bei den Alten» (1842) Шпенгель дал полную картину развития риторического искусства в древности, а в статьях о Демосфене («Ueber die Demegorien des Demosthenes», 1860, и «Ueber Demosthenes Verteidigung des Ktesiphon», 1862) указал на применение знаменитым оратором риторических уловок для сокрытия истины. Свои педагогические взгляды Шпенгель высказал в брошюре «Das philologische Seminar in München und die Ultramontanen» (1854), содержащей ответ ультрамонтанской партии на её упрек, что мюнхенская школа обучает только филологов-грамматиков. (ru)
gold:hypernym
Faceted Search & Find service v1.17_git139 as of Feb 29 2024


Alternative Linked Data Documents: ODE     Content Formats:   [cxml] [csv]     RDF   [text] [turtle] [ld+json] [rdf+json] [rdf+xml]     ODATA   [atom+xml] [odata+json]     Microdata   [microdata+json] [html]    About   
This material is Open Knowledge   W3C Semantic Web Technology [RDF Data] Valid XHTML + RDFa
OpenLink Virtuoso version 08.03.3330 as of Mar 19 2024, on Linux (x86_64-generic-linux-glibc212), Single-Server Edition (378 GB total memory, 57 GB memory in use)
Data on this page belongs to its respective rights holders.
Virtuoso Faceted Browser Copyright © 2009-2024 OpenLink Software